Danska för släktforskare
Version från den 12 juni 2015 kl. 20.10 av Jojje (diskussion | bidrag)
Hjälpreda för släktforskare som forskar i Danmark. Här listas språkliga hjälpmedel för släktforskare i Danmark.
Släktskapsrelationer på danska[1][2]
Ordlista
Danska | Svenska |
---|---|
Adelbonde | Självägande bonde |
Ægtefælle | Make (maka) |
Ægteskab | Äktenskap |
Ægteviede | Äkta makar |
Afdöde | Avlidna |
Aftægt | Undantagsavtal (avtal upprättat mellan den gamle bonden och den nye – ofta en son eller måg, som reglerar den försörjningsgrad som ska gälla under den gamle bonden och hans hustrus återstående livstid, dvs bostad, bränsle, spannmål, potatis, skjuts till kyrka, stad och kvarn, mulbete och hö till egna djur, etc.) |
Aftægtsbolig | Undantag, undantagsbostad (bostad på gården för pensionerad bonde eller bondhustru) |
Aftægtskone | Undantagskvinna |
Aftægtskontakt | Undantagskontrakt, undantagsavtal (se ovan) |
Aftægtsmand | Undantagsman |
Almisse | Allmosa |
Almisselem | Inhyseshjon eller undantagshjon |
Amt | Motsvarade svenska län fram till det att regionerna bildades. |
Amtmand | Landshövding |
Arkivskaber | Arkivbildare |
Av- og tilgangsliste | Motsvaras av svenska ut- och inflyttningslängder. |
Avlsbruger | Lantbrukare |
Badskær | Barberare |
Bedsteforældre | Mor- eller farföräldrar (t.ex: farfar, mormor) |
Bettler | Tiggare |
Birk | Geografisk juridisk enhet mindre än härad, lett av en birkemand. |
Boelsmand | Bonde med egen gård på mindre än tre tunnland. |
Bol | Större torp, mellan 1 och 2½ tunnland stort. |
Bolig | Bostad |
Bopæl | Uppehållsadress |
Brak | Träda, obrukad jord |
Byting | Rådhusrätt |
Bødker | Tunnbindare |
Communicant | Konfirmand eller nattvardsgångare |
Copulerede | Sammanvigda, gifta |
CPR-nummer | Personnummer |
Dagleier (daglejer) | Daglönare |
Daisy | Dansk Arkivalie Informations System (motsvarar NAD svenska Nationella Arkivdatabasen) |
Dampskib | Ångfartyg |
Datter | Dotter |
Degn | Klockare i en församling, kyrkoherdens högra hand, ofta lärare för skolbarnen, m.m. |
Dreng | Ung ogift man, pojke |
Dåb | Dop |
Efterslægt | Ättlingar, avkomlingar |
Ehrverv | Yrke, näring |
Erridspenge | Avradspeng, avgift bonde fick erlägga till jordägaren varje år. |
Fæsteboelsmand | >Fæstebonde med gård som var under 3 tunnland. |
Fæstebonde | Fæster, även kallad hovbonde, var en bonde som betalade avrad och som lydde under >Stavnsbåndet. Man kan likna systemet med åborättssystemet i Sverige. Fæstebonden var ofta tvungen att göra dagsverken åt jordägaren. Under 1800-talet övergick de flesta fæstebønder till att bli självägande bönder och med nya jordlagar 1919 försvann fæste-systemet i Danmark. |
Fæstehusmand | >Fæster som var att betrakta som en svensk torpare. |
Fæster | Se >Fæstebonde |
Fætter | Kusin (manlig) |
Fattigfoged | Man med uppgift att mota bort tiggare från byn. |
Fattiglem | Fattighjon |
Flække | Köping (mindre köpstad) |
Fledføring | Inhyseshjon (nedsättande) |
Foged | Fogde |
Folketælling | Folkräkning |
Forlover | Giftoman |
Forpagter | Åbo |
Fyrbøder | Eldare |
Føde | Mat |
Fødested | Födelseort |
Gadehus | Gatehus, jordlöst hus på landet uppfört på ”gatan”, dvs allmänningen, oftast bostad åt hantverkare eller lantarbetare. |
Gadehusmand | Husman utan jord boende i gatehus. |
Gangdage | Dagsverksdag (hovedage) då fæsteren själv eller någon i hans ställe skulle utföra arbete hos jordägaren. |
Gartner | Trädgårdsmästare (med betoning på mästare) |
Glarmester | Glasmästare |
Grandonkel | Far- eller morföräldrars bror |
Grandtante | Far- eller morföräldrars syster |
Gårdfæstere | >Fæstebonde med gård som var mellan 3 och 11 tunnland. |
Gårdmand | Bonde, lantbrukare, oftast självägande bonde, hemmansägare |
Gårdsæde | >Husmand med egen jord. |
Hæren | Armén (hären) |
Halvfætter | Syssling, nästkusin eller tremänning (manlig). |
Halvkusine | Syssling, nästkusin eller tremänning (kvinnlig). |
Handelsbetjent | Expedit (i t.ex. en lanthandel) |
Hartkorn | ”Hårdkorn” (vete, råg eller korn) det hårda sädesslag vanligen mätt i tunnor, där en tunna hartkorn motsvarar 5 516 m² god jord. |
Have | Trädgård, kålgård, örtagård, köksträdgård |
Herred | Härad |
Hestepassere | Hästskötare |
Hosekrammer | Gårdfarihandlare, knalle |
Hovbonde | Se: >Fæstebonde |
Hovedministerialbog | Kyrkbok som fördes av kyrkoherden och förvarades hos denne (se >kontraministerialbog). Delades ofta upp i flera, t.ex. vigda, konfirmerade, samt födda och döda, män och kvinnor var för sig. |
Hoveri | Det arbete (dagsverken) som en fæster skulle utföra på det gods han brukade jorden i. |
Husfolk | Hushållets medlemmar |
Husly | Husrum |
Husmand | Husmän var ”torpare” med några få hektar jord (självägd eller arrenderad) utan främmande medhjälpare, eller hantverkare som bodde i ett gatehus. Husmansståndet uppstod omkring 1800 och växte kraftigt, så att det 1916 fanns över hundratusen hus. Södra Sveriges husmän motsvarade de danska. |
Husmanssted | Husmansställe |
Hyrde | Herde (även präst – kyrko-herde) |
Håndværker | Hantverkare |
Høker | Hökare, småhandlare |
Inderste | Inhyseshjon |
Indsidder | Inhyseshjon |
Indtaste | Registrera, dvs skriva av uppgifter och föra in dem i ett register. |
Introduktion | Kyrktagning (introduceret=kyrktagen) |
Jæger | Jägare |
Jernbanearbejdere | Järnvägsarbetare, rallare |
Jordebog | Jordebok (register över markinnehav) |
Jordlod | Jordlott, markstycke |
Jordløs husmand | Husman utan jord |
Jyde | Jyllänning |
Karetmager | Vagnmakare, hjulmakare |
Karl | Dräng (arbetskarl) |
Kartofler | Potatis |
Kastellan | Slottsfogde |
Kilde | Källa |
Kobbel | Jordstycke som användes till växelbruk. |
Koffardi | Kofferdi (från lågtyskans kopfardie), handelsfärd, t.ex. kofferdiskepp, kofferdikapten, m.m. |
Koffardiskib | Handelsfartyg |
Kone | Hustru eller kvinna. |
Kontraministerialbog | Fördes av klockaren (degnen) i församlingen, och var en dubblett av den ordinarie kyrkboken. Numera oftast inlämnad till landsarkivet. (Se >hovedministerialbog) |
Kordegn | Se >Degn |