Spanska för släktforskare
Version från den 6 april 2016 kl. 14.45 av Jojje (diskussion | bidrag)
Hjälpreda för släktforskare som forskar i spansktalande länder. Här listas språkliga hjälpmedel för släktforskare i de länder som har spanska som officiellt språk eller där spanskan är av större betydelse, nämligen Argentina, Bolivia, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, Ekvatorialguinea, El Salvador, Filippinerna, Guatemala, Honduras, Kuba, Mexiko, Nicaragua, Spanien, Panama, Paraguay, Peru, Puerto Rico, Uruguay, USA och Venezuela.
Släktskapsrelationer på spanska
Ordlista
Spanska | Svenska |
---|---|
Abastos | Leverans av lagervaror, särskilt livsmedel |
Abolengo | Härstamning, anor, arvegods, m.m. |
Acriollado | Anpassad till Spansk-Amerika, t.ex. anpassat efternamn Jansson skrivs om till Yanzón, Herman skrivs om till Germán (uttalas herrman), osv. |
Acta | Akt, t.ex. acta de nacimiento, födelsebevis, acta de matrimonio, vigselbevis, som arkiverats av civila myndigheter (inte kyrkliga). |
Actuario | Protokollförare, (bokhållare?) |
Adyutriz | En iglesia adyutriz, från latinets adiutrix = en hjälpkyrka, eller en kapellförsamling. |
Agnaticia | Agnatisk, t.ex. stamtavla följande endast manssidan/svärdssidan. |
Albarder-ía -o | Sadelmakeri, specialiserad på hästsadlar och utrustning som underlättar klövjefrakt. Sadelmakare. |
Alcalde | Styresman för en ayuntamiento, borgmästare |
Aldéa | Liten by eller (sällsynt) gård. |
Alfarer-ía -o | Krukmakeri, specifik keramikverkstad som specialiserat sig på krukmakeri. Krukmakare. |
Alférez | Fänrik, underlöjtnant, t.ex. alférez de fragata = fänrik i flottan, eller a. de navio = löjtn. i flottan. |
Alguacil | Rättstjänare, polisman, stadstjänare, vakt, exekutionsbetjänt, etc. |
Almotacén | Tjänsteman som hade till uppgift att kontrollera vikter och mått. |
Apellido | Släktnamn, efternamn, ursprungligen tillnamn, eller tilltalsnamn (appellare=tilltala) |
Apellido compuesto | Sammansatt släktnamn, t.ex. Fernández-Ochoa, Sánchez de Bustamante, Ladrón de Guevara |
Apellidos de expósitos | Påhittat efternamn, som gavs hittebarn eller bortadopterade barn. Sådana namn kunde vara tagna efter helgon, som t.ex. Santamaría, Sanmartín, Sampedro, eller toponymika som Toledo, Zaragoza och Cuenca. |
Aprendiz | Lärling (se "Gremio" Skrå). |
Árbol genealógico | Släktträd, árbol de descendencia = stamträd, árbol de ascendencia = anträd, se även tabla. |
Archidiócesis | Huvudärkestift, huvudärkebiskopsdöme, i regel lett av en ärkebiskop som även är kardinal. |
Archivo | Arkiv, t.ex. archivo parroquial = kyrkoarkiv (eg. sockenarkiv eller församlingsarkiv), archivo civil = civilarkiv, archivo municipal = stadsarkiv, etc. |
Armas | Heraldiskt vapen, vapensköld(ar) |
Armorial | Vapenrulla, heraldiska vapen samlade i en s.k. vapenrulla, en bok som beskriver olika släkters vapen. |
Arzobispado | Ärkestift, lett av en ärkebiskop (arzobispo) |
Arzobispo | Ärkebiskop, kan ibland inneha kardinals värdighet i katolska länder. Påven, t.ex. är Roms ärkebiskop. |
Ascenden-cia -tes | Härkomst, uppstigande släktskap, härstamning, anor, anfäder, förfäder, etc. |
Ascender | Stiga i graderna, befordras, ges befordran |
Avecindar | Slå sig ned, bosätta sig (äv. mantalskriva sig) |
Ayudante | Adjutant, biträdande officer i överordnads tjänst. |
Ayuntamiento | Stadsstyrelse, grupp av betrodda (eller rentav valda) medborgare, under ledning av en alcalde, som sammanträdde och styrde en stad. Efterträddes senare av cabildon. |
Baquiano | Stigfinnare, vägvisare, guide, kunnig vägfaren dräng eller ryttare, som ledde folk rätt i okänd mark. |
Barbero | Barberare, man som rakade eller klippte, men som också i brist på kunniga läkare, drog ut tänder, gjorde enkla kirurgiska ingrepp, samt genomförde åderlåtning, koppning, etc. |
Bastard-o -a | Bastard, utomäktenskaplig (utomäktenskaplig linje, t.ex.) |
Benedictino | Benediktinermunk, munk eller nunna som lovat följa Benediktinerregeln. Kända för att utöva stort inflytande på kulturens område, t.ex. inom poesin, musiken, konsten, etc. Också kända som duktiga odlare, läkare och naturvetenskapsmän. |
Bisabuel-o -a | Farfars, farmors, morfars eller mormors förälder, följer på abuel-o –a (tredje generationens ana) |
Bisniet-o -a | Barnbarns barn, följer på niet-o -a (tredje generationens ättling) |
Blasón | Vapenbeskrivning, vapenmålning, blasonering |
Boticario | Apotekare, farmacept |
Brazo | Gren, huvudgren i anträd, t.ex. |
Burgo | Medeltida befästning, eller befäst medeltida stad |
Burgués | Inbyggare eller invånare, borgare, medborgare i en burgo (muromgärdad befäst medeltida stad) |
c.c. | Casado con = gift med |
c.m. | Contrajo matrimonio = ingå äktenskap/ingick äktenskap, förkortas c.m. |
c.s. | Con succeción = med avkomlingar, ättlingar |
Caballero | Riddare, medlem av ridderskap eller riddarorden. Numera hövlighetstitel med betydelse gentleman. |
Cabildo | Stadsstyrelse, rådhus. Av latinets capitulum (= huvudsäte). Cabildon efterträdde de tidigare ayuntamientos och utgjordes av en grupp regidores under ledning av en alcalde som kunde sammankallas. I allmänhet bestod de av de mest ansedda medborgarna i staden/samhället. Cabildo betyder också domkapitel i kyrkliga sammanhang. |
Campanero | Klockare, man som skötte ringningen med kyrkans klockor. |
Campesino | Bonde (även: labrador, aldeano, chacarero) |
Canaster-ía -o | Korgmakeri, korgmakare, hantverkare som tillverkar korgar. Även cestería och mimbrería |
Cancillería | Kanslerämbete, i Spanien och dess kolonier förr justitieämbetets högsta rättskipande myndighet; speciell instans inom diplomatväsendet. |
Canter-ía -o | Stenhuggeri, stenhuggare, hantverkare som specialiserat sig på att hugga och forma sten. |
Carnal | Köttslig, i bemärkelsen köttslig son, dotter, syster eller bror, osv. |
Casa | Hus, även i betydelsen ”släkt” eller ”familj”, t.ex. av huset... |
Casco | Gammal stadskärna, eller huvudbyggnader i lantgård, estancia eller hacienda |
Caserío | Mycket liten avlägset liggande by eller gård, eller spridd grupp av lantgårdar |
Castrense | Kyrklig enhet, t.ex. kyrka, församling eller stift tillhörande garnison. |
Caudillo | Hövding; härförare, i Latinamerika hänsyftande till de ”stormän” eller politiska ledare, som efter befrielsen tog makten i provinserna. De federativa partierna var anhängare av ett system, där varje provins eller landsända hade sin caudillo, med mycket stor makt och mycket inflytande. |
Ceramista | Krukmakare, keramiker, hantverkare som tillverkade keramiska varor, t.ex. krukor, fat, etc. |
Cester-ía -o | Korgmakeri, korgmakare, hantverkare som gör korgar. Även canastería och mimbrería |
Chacarero | Lantbrukare, bonde eller farmare som äger en traditionell gård, ofta av begränsad storlek. |
Chacra | Liten bondgård, farm, torp, litet jordbruk. |
Chancillería | Kanslerämbete, se cancillería |
Chozn-o -a | Barnbarns barnbarns barn, följer på tataraniet-o -a (femte generationens ättling), även trastataranieto. |
Cognaticia | Kognatisk, stamtavla (t.ex.) följande endast kvinnosidan eller spinnsidan, äv. Matrilinjär |
Congresal | Kongressdelegat. Kongresserna var inte permanenta utan hölls när man skulle ta viktiga beslut. Vid kongressen i Tucumán, t.ex., år 1810 förklarades Argentina självständigt. |
Conquistador | (uttalas "konnkisstadår"), Erövrare, spansk soldat som under slutet på 1400-talet och under efterföljande sekler koloniserade fr.a. Amerika. Conquistadorerna var ofta unga militärer av adliga släkter, s.k. hidalgos, som hade råd att rusta sig och upprätta militärförband. De bildade de första samhällena i de nya kolonierna och blev stamfäder till alla de ”gamla” släkterna som existerar idag. Se även cruzado. |
Consanguinidad | Släktskaps(grader), t.ex. syskon, kusiner, tremänningar, fyrmänningar, m.m. |
Contador | Bokhållare |
Contraer matrimonio | Contrajo matrimonio = ingå äktenskap/ingick äktenskap, förkortas c.m. (se även nupcias) |
Conyugal | Äktenskaplig |
Cónyuge | Make/maka |
Cordobán | Karduans, speciellt mjuka skinn, som garvades av karduansmakare. Ursprungligen en metod använd i staden Córdoba i Andalusien, därav namnet. |
Cordoner-ía -o | Snörmakeri, snörmakare, hantverkare som tillverkar snören i en cordonería. |
Corredor | Mäklare, agent, person som innehar fullmakt att handla (köpa & sälja) åt en eller flera uppdragsgivare. |
Cortijo | Bondgård, eller lantegendom med boningshus och andra adekvata byggnader, vanlig i Spanien på medeltiden. |
Criollo | Kreolsk, i det spanska Amerika född och uppvuxen person av spansk härkomst. Criollos blev diskriminerade av den spanska kolonialmakten, fr.a. genom att man alltid tillsatte viktiga poster med i Spanien födda ämbetsmän. Detta gav upphov till en antagonism som i förlängningen ledde till det uppror som till sist gjorde slut på den spanska överhögheten. (På andra håll hade ordet kreol ibland en annan betydelse, nämligen person av blandad eller afrikansk härkomst, t.ex. mestiser, mulatter eller svarta, dock alltid med europeiska anor, eller i Västindien infödda afroamerikaner - till skillnad mot de importerade afrikanska slavarna.) |
Crisma | Krisma är en blandning av olja och balsam, som biskopen särskilt välsignat för ändamålet, som ett tecken på att barnet nu tillhör Kristus, ”den smorde”. Katolska Kyrkan, till skillnad från den Svenska kyrkan, använder krisma i dopet. |
Cruzado | Korsfarare, erövrare; ordensbroder, ordensprydd, se även conquistador och caballero |
Cuchiller-ía -o | Knivsmedja, knivtillverkare, specialiserad smed eller hantverkare som tillverkade knivar. |
Curato | Församling, kyrksocken, pastorat (se även parroquia) |
Curtid-uría -or | Garveri, garvare, hantverkare som garvar hudar, t.ex. karduansmakare, som garvar cordobán i en curtiduría (garverí). |
Descendencia | Avkomma, ättlingar, barn, (folkligt även: härkomst, börd, påbrå), motsatsen till ascendencia |
Descentorio | Jämförande anlista/tabell, som fastställer släktskapet mellan två personer genom att knyta ihop dem där de först blir släkt med varandra. Från latinets descentorium. |
Deud-o -a | Släkting, anförvant; tener deudo con alguien = vara släkt med någon |
Diezmo | Tionde, ”recolectar el diezmo”, ”recolectar los diezmos”, funktionären som inkasserade diezmon kallades tercero. |
Diócesis | Stift, kyrkostift (se även arquidiócesis) |
Diputado nacional | Diputerad i nationens parlament |
Domínico | Dominikaner (-munk, -präst, etc.) titulerades ”broder” (sp. = fray). Dräkten är vit med skapular (rektangulärt tygstycke buret över axlarna) och svart kappa, därav namnet svartbröder. |
Don / Doña | Av titeln dominicus, dvs ”herre” (eller ”fru”), brukas i spanskan och italienskan. Numera (omodern) hövlighetstitel. |
Dote | Hemgift som förblir kvinnans personliga egendom |
Ebastiner-ía -o | Möbelsnickeri där enklare möbler tillverkas, till skillnad från carpintería, möbelsnickare |
Empadronamiento | Mantalskrivning, vanligtvis |
Empadronar | Mantalskriva eller registrera sig i församlingen, civilregistret, valdistriktet, m.m. |
Encomendero | Herre över en encomienda, godsherre, länsherre, vasall eller indianfogde. Encomenderon var vanligtvis adlig, dvs. hidalgo |
Encomienda | Encomienda var ett system under den spanska koloniseringen av Amerika där rätten till indiansk arbetskraft och deras skatter gavs till enskilda kolonisatörer (encomenderos) som ersättning för att de tog ansvar för skydd och religiös utbildning av indianer. Encomenderos var utsända av regeringen och encomiendorna var grupper av indianer - allså inte markområden. De spanska erövrarna delade in befolkningen i encomiendas, de blev encomenderos, som bygger på ett rent feodalt system med livegna peones (fotfolk) eller i vissa fall slavar. Kungarna i Spanien Karl I och Filip II motarbetade encomiendasystemet och utfärdade bl.a. dekret mot regelrätt slaveri, etc. Encomiendas förbjöds 1720. |
Escribano | Skrivare, notarie; Escribano público = notarius publicus. Författare. |
Escudo | Sköld, vapensköld; escudo de armas = vapensköld |
Estancia | Gods, gård, boskapsranch |
Estirpe | Ättlingaverk eller stamträd, utgående från en bestämd stamperson i nedstigande led, kan utföras på olika sätt, bl.a. agnatiskt, matrilinjärt, eller med alla anor. |
Expediente-s | Dokumentakt, t.ex. bouppteckningen som åtföljs av ett antal andra dokument som bevisar släktskap. |
Expedientes sucesorios | Bouppteckning, innehåller även kopior på arvingarnas födelseattester, vigselattester, m.m. |
Expósito | Hittebarn, föräldralöst barn, som blev bortlämnat av sina föräldrar eller den ogifta modern, ofta i lönndom och till t.ex. ett kloster eller en kyrka. De saknade ofta både namn och efternamn och gavs ett sådan utifrån ett påhittat efternamn, ett s.k. apellido expósito. |
Familia | Familj, den närmaste delen av släkten, fr.a. den som lever i samma hushåll (där kan då också inräknas avlägsna släktingar och andra inhysingar) |
Finca | Fastighet, egendom, (stor) bondgård, plantage, ~ rústica = jordbruks- eller skogsfastighet, ~ solariega = säteri, ~ urbana = stadsfastighet |
Forja | Smedja |
Fraile | Munk, präst, ordensbroder |
Franciscano | Franciskanermunk, brunkåpor (gråmunkar), tiggarmunk; ordensbroder i Mindrebröderna, vars medlemmar bär en enkel brun kåpa med rep runt midjan. Kan även kallas kapuciner. Den vanligaste orden under medeltiden, speciellt i de spanska kolonierna. |
Fray | "Broder", ordensbroder, munktitel (används före namnet - som ofta ändras i och med ordensinträdet). |
Fuente | Källa, dokument eller muntlig källa varifrån man fått uppgifterna i en undersökning eller publicerad artikel. |
Genearca | Stamfader, för en stam eller släktgren. |
Generación | Generation, individer som lever under samma tidsperiod. I genealogin även släktled där olikåldriga personer kan tillhöra samma generation i en t.ex. antavla. |
Gobernador | Guvernör, provinsguvernör (i allmänhet). |
Granja | Gård, bondgård (se även aldea). |
Granjero | Bonde, det vi kallar för bonde i allmänhet, dvs. jordbrukare. |
Gremio | Skrå, sammanslutning av yrkesbröder med mästare (maestros), gesäller (artesanos oficiales) och lärlingar (aprendices). |
h.l. | Hij-o -a legítim-o -a ”äkta” son/dotter, egen son/dotter (i fall där maken har barn från annat äktenskap t.ex.) |
Hachero | Huggare, skogshuggare, vedhuggare, man som gav sig ut med yxa (=hacha) och arbetade med att hugga. |
Hacienda | Storgods, säteri eller herrgård, större lantegendom där man bedrev jordbruk eller boskapsskötsel (i allmänhet) men även annan verksamhet som gruvdrift, faktorier, m.m. |
Heráldica | Heraldik, heraldisk |
Hermanastr-o -a | Styvsyskon, i Sverige numera populärt kallat plastsyskon, bonussyskon, m.m. |
Herrer-ía -o | Smedja, eller smedens verkstad, smed |
Hidalgo | Lågadelsman, tillhörande det lägsta skiktet av den spanska (eller portugisiska, och även italienska) adeln, som under början av 1600-talet utgjorde 13% av Spaniens befolkning. Ordet är en förkortning av ´hijo de algo´ som betyder ´son av någonting´ och brukades från 1100-talet. En hidalgo var förbjuden att utföra förvärvsarbete i någon form. Titeln brukas än idag. |
Hij-o -a | Barn, son, dotter, (första generationens ättling) |
Hij-o -a natural | Utomäktenskapligt barn, som antingen fötts innan äktenskap ingåtts eller barn som avlats med en annan partner. |
Hojalatería | Plåtslageri, tillverkade kannor, hinkar, etc. |
Iglesia ayudtriz | Hjälpkyrka, se ayudtriz |
Infant-e -a | Infant, spansk prins eller prinsessa, tronföljare |
Jesuita | Jesuitmunk, ordensbroder i Societas Jesu, missionsbröder, utbildningsmunkar. Under 1700-talet ansågs jesuiterna ha fått en alltför stor politisk makt och fördrevs därför från Spanien, Portugal och Frankrike, samt alla dess kolonier. 1773 upphävde påven Clemens XIV orden. År 1814 återställdes den. Jesuiterna bär ingen särskild ordensdräkt. I Sydamerika tog jesuiterna indianernas parti gentemot de europeiska kolonisatörerna. |
Jornalero | Daglönare, lantarbetare eller dräng utan egendom som försörjde sig genom tillfälliga anställningar, ofta säsongsbetonade. |
Lambrequines | Heraldiskt hjälmtäcke, dekorationer som omger en heraldisk sköld, ofta i ett par av de färger som vapnet är målat i. |
Lector de microfilmes | Läsapparat för mikrofilmer/mikrofischer |
Linaje | Anor och ättlingar inom en gemensam släkt. |
Línea | Linje, eg. ättlingaverk, som kan åtföljas av begrepp som agnaticia (agnatisk), uterina (matrilinjärt), cognaticia (kognatisk – eller alla ättlingar), etc. |
Madrastra | Styvmoder, fostermoder |
Madrina | Gudmoder, kvinnligt dopvittne (i allmänhet endast en av varje kön). |
Maestre de campo | Befälhavande officer, i den gamla milisen (ibland också uppbåd) eller över garnison av regeringssoldater (undantagsvis). |
Marroquiner-ía -o | Väskmakeri, väskmakare, arbetade med mindre hårt läder än sadelmakare. |
Mayordomo | Förvaltare, inspektor, hovmästare, befallningsman; mayordomo mayor real = kunglig överhovmästare |
Mimbrer-ía -o | Korgmakare, hantverkare som tillverkade saker, t.ex. korgar, kvastar, och annat, av vide (=mimbre) (se även canastería och cestería |
Monj-e -a | Munk, nunna |
Natural | Ursprunglig (född i) (från någon i sammanhanget nämnd plats) |
Niet-o -a | Barnbarn, (andra generationens ättling) |
Nobiliario | Adelskap, adelskalender; sedan adelskapet avskaffats i de forna kolonierna, kalender över de förnämsta familjerna och släkterna. |
Noble | Adlig, ibland också "nobel" |
Nobleza | Adel, adelskap, ridderskap |
Nupcias | Äktenskap, giftermål (´primeras nupcias´ = 1:a äktensk., ´segundas nupcias´ = 2:a, etc. |
Oleo y crisma | I Katolska Kyrkan, till skillnad från den Svenska kyrkan, använder man krisma i dopet. Krisma är en blandning av olja och balsam som ett tecken på att barnet nu tillhör Kristus, ”den smorde”. I födelseregister anger prästen att han "smort" barnet vid dopet. |
Orden eclesiástica | Religiös orden, munkorden, nunneorden, t.ex. franciskaner, benediktiner, jesuiter, carmeliter, dominikaner, cistercienser, etc. |
Orden militár | Orden, riddarorden (i Spanien och dess kolonier fanns flera riddarordnar, t.ex. Orden de San Juan de Jerúsalen (=sanjuanitas) = johanniterna, Orden de Santiago (=santiaguitas), Orden de Alcántara, Orden de Calatrava, Orden de Montesa, Orden de San Jorge de Alfama, Orden de San Lázaro de Jerusalén (=lazaristas), Orden del Santo Sepulcro, Orden de los Pobres Caballeros de Cristo (=templarios), m.fl.) |
Oriundo | Ursprunglig (från någon i sammanhanget nämnd plats) |
O.S.B. | Orden de San Benedicto präst, munk eller nunna som tillhör Benedictinerorden (se Benedictino). |
Padrastro | Styvfader, fosterfader |
Padrino | Gudfader, manligt dopvittne (i allmänhet endast en av varje kön). |
Pareja de hecho | Ung. "fullbordat partnerskap", samvetsäktenskap, samboskap, sammanlevnad, partnerskap, gällande fr.a. heterosexuella förhållanden, numera också brukat i sammanhang då homosexuella par ingår partnerskap. |
Parroquia | Socken, kyrkoförsamling (se även curato) |
Partida | Notis i kyrkligt register, t.ex. partida de bautizmo, partida de matrimonio, partida de defunción, = dop-, vigsel- och begravningsnotiser i kyrkoarkivet (alltså ej i civilregistret). |
Peletero | Körsnär, pälsvaruhandlare, etc. |
Pereyre | eller Pelaire, klädkardare. |
Pregonero | Härold, kungörare, person som läste upp eller ropade ut kungörelser på allmän plats, torg, kyrktrappor, etc. |
Pretendiente | Proband (se probante) |
Prim-o -a | Kusin, primo hermano eller primo carnal = kusin; primo segundo = syssling, tremänning eller nästkusin; primo tercero = pyssling eller fyrmänning; osv. |
Primastr-o -a | Styvfars eller styvmors syskonbarn (”bonuskusiner”) |
Probante | Proband, ”den som undersöks”, person vars förfäder eller ättlingar undersöks, utgångsperson i en genealogisk undersökning. |
Procurador | Jurist som representerade de olika parterna i ett mål. |
Progenitor | Stamfader, för en stam eller släktgren. |
Pueblo | By, samhälle, småstad; äv. folk, befolkning; folkslag, folkgrupp; nation, stat i ett vidare begrepp |
Quinta | Liten odling, t.ex. fruktodling, litet jordbruk, senare även "lantställe", "sommarställe", "trädgård", "villa med trädgårdsodling", m.m. |
Raíz, raíces | Rot, rötter, ofta lika med "anor" |
Rama | Gren, förgrening, avgränsad del av ättlingaverk, stamträd eller anträd |
Recadero | Bärare |
Regidor | Rådman, ledamot av stadsfullmäktige eller stadsstyrelse, municipalråd, ledamot av ayuntamiento eller cabildo. |
Reino | Rike, kungadöme, eller område som tidigare varit kungadöme, t.ex. Aragón, Navarra, Sevilla, etc. |
Ricohombre | Storman, adelsman |
S.D.B. | Salecianos de Don Bosco, präster eller munkar tillhörande Salesianerna, som är en romersk-katolsk prästkongregation grundad 1859 av Don Giovanni Bosco och uppkallad efter Frans av Sales. Dess verksamhet är knuten till att hjälpa ungdomar som är hemlösa eller har andra sådana problem. |
s.s. | Sín succeción = utan avkomlingar, utan ättlingar |
Señor -a | Herre, ”Herr”, ägare av t.ex. en egendom, länsherre, vasall, etc. Senare hövlighetstitel. Fru, i egenskap av maka eller ägarinna av egendom i samma bemärkelse som ovan. Äv. nutida hövlighetstitel. |
Señorío / Señoría | Län, eller (ibland) gods, oftare smårike. |
Sereno | Väktare, nattvakt, brandvakt, stadsvakt – man som förr patrullerade stadens gator på natten för att varna för brand, tände gatlyktor, osv. |
Sereño | Linrepare, personer som arbetar med att repa linet, som med hjälp av en grovtandad, fast fixerad kam (t ex spikar inslagna i en träplatta) repar bort fröhusen från de torra linplantorna. Fröna tas tillvara för kommande års utsäde eller andra ändamål. |
Solar | Ätt, adelsätt, ursprung för adelsätt |
Sombrerer-ía -o | Hattmakeri, hattmakare, hantverkare (sombrerero) som arbetade med att tillverka hattar, sombreros, i en sombrerería. |
Sor | Syster, tilltal (och tillnamn) på ordenssyster (´nunna´) eller kvinnlig novis, fungerar som titel (används före namnet - som ofta ändras i och med ordensinträdet) och markerar att hon avgett ordenslöfte. Äkta nunnor är kvinnor som tillhör kontemplativt kloster och lever i dess avskildhet. |
Sucesión | Följd, avkomma, avkomlingar, ättlingar, etc. Con sucesión = med avkomlingar, sín sucesión = utan avkomlingar (förkortas c.s. eller s.s.). |
Sucesorios | Se Expedientes sucesorios |
Tabla genealógica | Släkttavla, tabla de descendencia = stamtavla, tabla de ascendencia = antavla, se även árbol genealógico |
Talabarter-ía -o | Gördelverkstad, gördelmakare, cicelör, sadelmakare, hantverkare som arbetar med lädervaror i en talabartería. |
Tatarabuel-o -a | Farfars, morfars, farmors eller mormors far- eller morförälder, följer på bisabuel-o –a (tredje generationens ana) |
Tataraniet-o -a | Barnbarns barnbarn, följer på bisniet-o -a (fjärde generationens ättling) |
Tenedor de libros | Bokhållare, även contador |
Tenería | Garveri (se även Cutiduría och Zurrador). |
Tercero | Funktionär som inkasserade tiondet (el ´diezmo´), senare även ´stadsdel´ motsvarande vår ”fjärding”. |
Testar, testó | Upprätta testamente, upprättade testamente; poder para testar = gav fullmakt... |
Tío / Tía | Farbror, morbror, moster eller faster; tío segundo = fars- eller morskusin, osv. |
Tiastr-o -a | Styvfars eller styvmors syskon (”bonusfarbror”, ”-faster”, ”-morbror” eller ”-moster”) |
Toneler-ía -o | Tunnbinderi, tunnbindare, hantverkare som gör tunnor. |
Trastatarabuel-o -a | Farfars, morfars, farmors eller mormors farfar-, farmor, morfar eller mormors förälder. Femte generationens ana. Följer på tatarabuelo. Exempel: Farfars farfars far. |
Tronco | Stam, i allmänhet lika med agnatiska anor, dvs. anorna för den manliga (svärds-) sidan, som i allmänhet i spansktalande länder delar släktnamnet. Även stamfader för en stam eller gren. |
Unión de hecho | Fullbordad relation, samvetsäktenskap, samboskap, sammanlevnad, partnerskap, gällande fr.a. heterosexuella förhållanden (den klassiska benämningen av sammanlevnad), numera också brukat i sammanhang då homosexuella par ingår partnerskap. |
Varonía | Agnatisk härkomst, patrilineär härstamning, uppstigande manligt släktskap, mansled |
Vecino | Inbyggare, granne, borgare/medborgare |
Villa | By, större än aldéa, mindre än ciudad, i Argentina också slumområde, då kallad villa miseria. |
Zapater-ía -o | Skomakeri, skomakare, hantverkare som tillverkade skor, zapatos, i ett skomakeri, zapatería. |
Zurrador | Garvare, hantverkare som garvar skinn och lädervaror. |