Stift
Stift, biskopsdöme, är en administrativ och geografisk indelning inom kyrkoprovinser i vissa kristna samfund. Det geografiska stiftet leds av en biskop, men i romersk-katolska kyrkan kan ett stift även vara ett kloster som leds av ett kapitel av munkar och en abbot.
Flera stift tillsammans leds av en ärkebiskop (och kallas inom den romersk-katolska kyrkan för kyrkoprovins), vars eget stift kallas ärkestift. Stiften är i sin tur indelade kontrakt, pastorat och församlingar, som är den minsta enheten i alla kristna kyrkors organisation. En sådan indelning gäller i synnerhet inom romersk-katolska kyrkan och inom de nationella evangelisk-lutherska kyrkor som övertog dess roll efter reformationen. Stiftens organisation kan variera mellan olika kristna samfund och olika länder.
Stift i Sverige[1]
Stiftens ledning i Svenska kyrkan
Stiften styrdes av en biskop (i ärkestiftet en ärkebiskop) tillsammans med domkapitlet vilket var benämningen på stiftets centrala juridiska och administrativa organ. Biskoparna samarbetade i kyrkans centrala ledning där ärkebiskopen i Uppsala gick under beteckningen "primus inter pares", den främste bland likar. I de nya stift som upprättades efter reformationen och som inledningsvis kallades superintendentia tillsattes en superintendent.
Denna artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den. Om du tycker att denna artikel är färdig kan du ta bort formateringen {{Stubbe}}.
Svenska kyrkans stift genom historien
Stift | Bildat | Domkyrka |
Borgå stift | 1723[2] | |
Eskilstuna stift | 1100-tal, tidigt[3] | |
Göteborgs stift | 1620 | Göteborgs domkyrka |
Härnösands stift | 1647 | Härnösands domkyrka |
Kalmar stift | 1603[4] | |
Karlstads stift | 1647[5] | Karlstads domkyrka |
Linköpings stift | 1100-tal, tidigt | Linköpings domkyrka |
Luleå stift | 1904 | Luleå domkyrka |
Lunds stift | 1060, 1103[6] | Lunds domkyrka |
Mariestads stift | 1580[7] | |
Narva och Ingermanlands stift | 1641-1704 | Narva domkyrka |
Sigtuna stift | 1100-tal, tidigt[8] | |
Skara stift | 1070-tal | Skara domkyrka |
Stockholms stift | 1942 | Storkyrkan |
Strängnäs stift | 1100-tal, tidigt | Strängnäs domkyrka |
Uppsala ärkestift | 1130-talet, 1164[9] | Uppsala domkyrka |
Viborgs stift | 1554[10] | |
Visby stift | 1645 | Visby Sankta Maria domkyrka |
Västerås stift | 1100-tal, tidigt | Västerås domkyrka |
Växjö stift | 1170-tal | Växjö domkyrka |
Åbo stift | 1100-tal, sent[11] | Åbo domkyrka |
Övriga stift[12] i Sverige
Stift | Bildat | Domkyrka |
Stockholms katolska stift | 1953[13] | Sankt Eriks katolska domkyrka (Stockholm) |
Syrisk-ortodoxa ärkestiftet i Skandinavien | 1986 | S:t Jacobs av Nsibin syrisk-ortodoxa katedral (Södertälje) |
Patriarkaliska ställföreträdarskapet för Syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige |
1996 | |
Serbisk-ortodoxa kyrkans stift i Skandinavien och Storbritannien |
Serbisk-ortodoxa kyrkan i Stockholm (Enskede) | |
Koptisk-ortodoxa kyrkan i Sverige | 2009 | Sankt Minakyrkan (Södertälje) |
Externa länkar
Fotnoter
- ↑ Här bör inkluderas även andra kyrkliga stift än Svenska kyrkans.
- ↑ I och med att biskopssätet i Viborgs stift år 1723 flyttats till Borgå.
- ↑ 1164 slogs Eskilstuna stift ihop med Strängnäs stift.
- ↑ 1915 uppgick Kalmar stift i Växjö Stift.
- ↑ Mariestads stift bildades 1583 men flyttades till Karlstad 1647.
- ↑ Lund blir Nordens ärkestift och primas för kyrkoprovinsen Norden (inklusive Sverige), fram till reformationen i Sverige.
- ↑ 1646 uppgick Mariestads stift i Karlstads stift.
- ↑ På 1130-talet flyttas Sigtuna stift till Gamla Uppsala.
- ↑ Uppsala blir Sveriges ärkestift.
- ↑ 1723 uppgick Viborgs stift i Borgå stift.
- ↑ I och med slutet på det finska kriget 1809 upphör Åbo Stift att tillhöra den Svenska kyrkan.
- ↑ (eller motsvarande organisation ledd av en biskop)
- ↑ I och med att Sverige precis hade infört religionsfrihetslagen (1951) som lämnade den enskilde fritt om han vill tillhöra någon kyrka eller inte.