emailconfirmed
5 921
redigeringar
Dagstidning: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
lite städning
Cognatus (diskussion | bidrag) m (stavfel) |
Jojje (diskussion | bidrag) (lite städning) |
||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
Tidningar började dyka upp under början av 1600-talet och då främst i [[England]].<ref>''Bonniers Lexikon'' </ref> Då var tidningarna ett sätt att få ut politisk propaganda samt [[kungörelser]]. | Tidningar började dyka upp under början av 1600-talet och då främst i [[England]].<ref>''Bonniers Lexikon'' </ref> Då var tidningarna ett sätt att få ut politisk propaganda samt [[kungörelser]]. | ||
För en släktforskare kan dagstidningar vara av värde på ett flertal sätt. Händelser i en persons liv kan vara dokumenterade i form av tidningsartiklar och på så vis ge en samtida bild av vad som skedde vid tidpunkten i fråga. | För en [[släktforskare]] kan dagstidningar vara av värde på ett flertal sätt. Händelser i en persons liv kan vara dokumenterade i form av tidningsartiklar och på så vis ge en samtida bild av vad som skedde vid tidpunkten i fråga. | ||
En annan källa för släktforskaren är den personalia som förekommer, bland annat födsel- och dödsnotiser, bemärkelsedagar, [[bröllop]] och [[begravning]]ar. Man kan till exempel erhålla mycket personrelaterad information om man lyckas finna en biografisk text i samband med en bemärkelsedag eller ett dödsfall. | En annan källa för släktforskaren är den personalia som förekommer, bland annat födsel- och dödsnotiser, bemärkelsedagar, [[bröllop]] och [[begravning]]ar. Man kan till exempel erhålla mycket personrelaterad information om man lyckas finna en biografisk text i samband med en bemärkelsedag eller ett dödsfall. | ||
Tillgång till material ur dagstidningar kan erhållas på flera olika sätt. Ofta kan man vända sig direkt till tidningen och fråga om uppgifter. Lokala [[bibliotek]] brukar kunna ha inbundna årgångar av traktens tidningar. Tidningar kan även finnas tillgängliga på [[mikrofilm]]. På många håll pågår ett omfattande arbete med att digitalisera historiska dagstidningar och tillgängliggöra detta material via Internet. Det förekommer även att material av genealogiskt intresse har samlats i klippsamlingar och som i sin tur har digitaliserats. | Tillgång till material ur dagstidningar kan erhållas på flera olika sätt. Ofta kan man vända sig direkt till tidningen och fråga om uppgifter. Lokala [[bibliotek]] brukar kunna ha inbundna årgångar av traktens tidningar. Tidningar kan även finnas tillgängliga på [[mikrofilm]]. På många håll pågår ett omfattande arbete med att [[digitalisering|digitalisera]] historiska dagstidningar och tillgängliggöra detta material via Internet. Det förekommer även att material av genealogiskt intresse har samlats i klippsamlingar och som i sin tur har digitaliserats. | ||
=Dagstidningar i Sverige= | =Dagstidningar i Sverige= | ||
| Rad 17: | Rad 17: | ||
===Historik=== | ===Historik=== | ||
[[Ordinari Post Tijdender]] var Sveriges första [[tidning]] och grundades av [[Axel Oxenstierna]]. Den utkom första gången 1645 och slogs | [[Ordinari Post Tijdender]] var Sveriges första [[tidning]] och grundades av [[Axel Oxenstierna]]. Den utkom första gången 1645 och slogs sedemera samman med [[Inrikes Tidningar]] till [[Post och Inrikes Tidningar]]. | ||
===Pliktexemplar=== | ===Pliktexemplar=== | ||
Svenskt tryck och därmed även dagstidningar omfattas av förordningen om ''pliktexemplar''. En förordning som innebär att den som framställer en tidning skall inlämna exemplar av denna för arkivering. Huvudman för detta arbete är ''Sveriges nationalbibliotek'', [[Kungliga biblioteket i Stockholm | Svenskt tryck och därmed även dagstidningar omfattas av förordningen om ''pliktexemplar''. En förordning som innebär att den som framställer en tidning skall inlämna exemplar av denna för arkivering. Huvudman för detta arbete är ''Sveriges nationalbibliotek'', [[Kungliga biblioteket]] i Stockholm (KB). Arbetet med att samla in pliktexemplar har pågått sedan 1661. | ||
Det har över tiden skiftat vilka som skall erhålla pliktexemplar av dagstidningar men det har i regel handlat om landets stora bibliotek. Idag är det utformat så att Svenska tidningstryckerier lämnar tre exemplar av alla svenska dagstidningar i tryckleverans. Det första går till Kungliga biblioteket och kallas nationalexemplaret. Det andra går till | Det har över tiden skiftat vilka som skall erhålla pliktexemplar av dagstidningar men det har i regel handlat om landets stora bibliotek. Idag är det utformat så att Svenska tidningstryckerier lämnar tre exemplar av alla svenska dagstidningar i tryckleverans. Det första går till Kungliga biblioteket och kallas ''nationalexemplaret''. Det andra går till ''Universitetsbiblioteket vid Lunds universitet'' och kallas ''reservexemplaret''. Tidningarna bevaras i original, förutom det tredje exemplaret (som utgör underlag för [[mikrofilmning]]). Det tredje exemplaret kastas när mikrofilmen är färdigställd. Kameranegativet bevaras som arkivfilm på KB. <ref>''Kungliga Biblioteket [http://www.kb.se/plikt/dagstidningar/]</ref> | ||
==Forskningskällor== | ==Forskningskällor== | ||
| Rad 40: | Rad 40: | ||
===Arkivalier=== | ===Arkivalier=== | ||
* [[Mikrofilmade dagstidningar|Samlingar av mikrofilmade tidningar]] finns att tillgå på [[Kungliga Bibioteket i Stockholm | * [[Mikrofilmade dagstidningar|Samlingar av mikrofilmade tidningar]] finns att tillgå på [[Kungliga Bibioteket)) i Stockholm, [[Carolina Redivia]] i Uppsala och ''Universitetsbiblioteket vid Lunds universitet''. | ||
===Register & avskrifter=== | ===Register & avskrifter=== | ||