emailconfirmed
5 921
redigeringar
Jojje (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
(4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Klubba-m.jpg|left]] | [[Fil:Klubba-m.jpg|left]][[Fil:Skånskahärader.jpg|thumb|500px|right|Häradsindelning i Skåne]] | ||
'''Härad''', mindre folk- och landområden, vilkas huvudsyfte ursprungligen verkar ha varit av rättslig natur, nämligen upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet alltså det äldre lokala tingsdistriktet, det vill säga rätts- och förvaltningsområdet, inom ett landskap. En annan, samtida benämning på härad anses ''hundare'' vara, belagt från tidigt 1000-tal, bland annat genom ''Jarlabankestenen'' vid | '''Härad''', mindre folk- och landområden, vilkas huvudsyfte ursprungligen verkar ha varit av rättslig natur, nämligen upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet alltså det äldre lokala tingsdistriktet, det vill säga rätts- och förvaltningsområdet, inom ett landskap. En annan, samtida benämning på härad anses '''''hundare''''' vara, belagt från tidigt 1000-tal, bland annat genom ''Jarlabankestenen'' vid Vallentuna kyrka i Uppland. Inskriften från 1000-talet innehåller det äldsta kända svenska belägget på ordet hundare. Texten översatt lyder: ''Jarlabanke lät resa denna sten efter sig, medan han levde, och han gjorde denna tingsplats, och ensam ägde han hela detta hundare.'' Hundare var en benämning på distrikt i de gamla svealandskapen (Uppland, Västmanland o. Södermanland) och ersattes av götalandskapens (Västergötland och Östergötland) benämning härad under mitten av 1300-talet genom Magnus Erikssons landslag. | ||
Den dömande instansen, [[häradsrätt]]en, hade att röra sig inom sitt [[tingslag]]. Det förekom att flera härader slogs samman för att bilda ett [[tingslag]] men även att stora härader delades upp i flera [[tingslag]]. Häradet var dock den vanliga rättsliga geografiska indelningsenheten i södra Sverige. Häraderna var indelade i socknar, vilka även var kyrkliga indelningsenheter. I äldre tid var det relativt vanligt att en [[socken]] var delad mellan två eller fler härader, vilket komplicerar det hela ytterligare. I slutet av 1800-talet genomfördes dock förenklingar av häradsindelningen och efter detta sammanföll i de flesta fall | Den dömande instansen, [[häradsrätt]]en, hade att röra sig inom sitt [[tingslag]]. Det förekom att flera härader slogs samman för att bilda ett [[tingslag]] men även att stora härader delades upp i flera [[tingslag]]. Häradet var dock den vanliga rättsliga geografiska indelningsenheten i södra Sverige. Häraderna var indelade i socknar, vilka även var kyrkliga indelningsenheter. I äldre tid var det relativt vanligt att en [[socken]] var delad mellan två eller fler härader, vilket komplicerar det hela ytterligare. I slutet av 1800-talet genomfördes dock förenklingar av häradsindelningen och efter detta sammanföll i de flesta fall | ||
Rad 24: | Rad 24: | ||
===Finland=== | ===Finland=== | ||
Före år | Före år 1809 se härads historia ovan. | ||
I Finland var '''häradet''' ('''''kihlakunta''''') ett från den judiciella indelningen oavhängigt förvaltningsområde, som någon gång till omfånget sammanföll med den större kretsen för rättskipningens verksamhet, domsagan. Häradets tjänstemän var [[kronofogde]], [[häradsskrivare]] samt ett antal [[kronolänsman|kronolänsmän]]. Häradenas antal var 1909 totalt 51. Några gemensamma ekonomiska eller politiska angelägenheter hade sig häradsborna inte anförtrodda att vårda, utan alla sådana var fördelade mellan kommunen, tingslaget och domsagan. | I Finland var '''häradet''' ('''''kihlakunta''''') ett från den judiciella indelningen oavhängigt förvaltningsområde, som någon gång till omfånget sammanföll med den större kretsen för rättskipningens verksamhet, domsagan. Häradets tjänstemän var [[kronofogde]], [[häradsskrivare]] samt ett antal [[kronolänsman|kronolänsmän]]. Häradenas antal var 1909 totalt 51. Några gemensamma ekonomiska eller politiska angelägenheter hade sig häradsborna inte anförtrodda att vårda, utan alla sådana var fördelade mellan kommunen, tingslaget och domsagan. | ||
Rad 56: | Rad 56: | ||
[[Kategori:Släktforskarlexikon]] | [[Kategori:Släktforskarlexikon]] | ||
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]] | [[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]] | ||
[[Kategori:Topografi]] |