7
redigeringar
Sigge (diskussion | bidrag) m (Länkar -> Mer information (länkar)) |
Sigge (diskussion | bidrag) m (Fler döda länkar borttagna. Omskrivning av inledningen och rättningar.) |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Italiens-flagga.png|250px|right|Italiens flagga]] | [[Fil:Italiens-flagga.png|250px|right|Italiens flagga]] | ||
Det finns idag cirka '''8 000 personer födda i Italien''' i Sverige<ref>SCB:s siffror</ref>, | Det finns idag cirka '''8 000 personer födda i Italien''' i Sverige<ref>SCB:s siffror</ref>. Karaktäristiskt för den italienska invandringen är att det huvudsakligen rört sig om en renodlad yrkesinvandring. T.ex. stuckatörer under stenstädernas framväxt<ref>Christian Catomeris: ''Gipskattor och positiv – italienare i Stockholm 1896–1910'' (1988)</ref>, eller glass- och konfektyrfabrikanter vid förra sekelskiftet<ref>Anders Johnson: ''Garpar, gipskatter och svartskallar - Invandrarna som byggde Sverige'' (2011)</ref>. Och industriarbetare efter andra världskriget. Den tidigaste invandringen från Italien skedde redan på 1600- och 1700-talen [[Invandringen till Sverige|invandrarna]]. Så antalet svenskar med italienska anor är betydligt större. Dessutom har ett betydande antal av de nord- och sydamerikaner som kommit till Sverige genom åren italienska förfäder. Mer kända svensk-italienska släkter är bl.a. ''Ciprian'', ''Mazetti'', ''Feretti'', ''Granelli'', ''Bonamici'', ''Dominique'', ''Notini'', ''Ambrosiani'', ''Jaconelli'' och ''Ingrosso''. '''''Förre statsministern Fredrik Reinfeldt''''' tillhör de svenskar som har italienska anor<ref>Anbytarforum 2006-2010 om Fredrik Reinfeldts anor - http://forum.genealogi.se/index.php?topic=77417.0</ref>. | ||
Efter andra världskrigets slut rådde högkonjunktur i de flesta svenska verkstadsindustrier och bristen på yrkesutbildad arbetskraft var stor. I april 1947 slöts ett avtal mellan de svenska och de italienska myndigheterna, och några månader senare anlände den första kontingenten italienska arbetare till Sverige. De kom till Kockums i Malmö. SKF i Göteborg och ASEA i Västerås. Särskilt omfattande var denna invandring under 1940-talet samt 1960-talet, då den årliga genomsnittliga invandringen till Sverige från Italien uppgick till 500 personer. | Efter andra världskrigets slut rådde högkonjunktur i de flesta svenska verkstadsindustrier och bristen på yrkesutbildad arbetskraft var stor. I april 1947 slöts ett avtal mellan de svenska och de italienska myndigheterna, och några månader senare anlände den första kontingenten italienska arbetare till Sverige. De kom till Kockums i Malmö. SKF i Göteborg och ASEA i Västerås. Särskilt omfattande var denna invandring under 1940-talet samt 1960-talet, då den årliga genomsnittliga invandringen till Sverige från Italien uppgick till 500 personer. | ||
== | ==Italiens administrativa indelning== | ||
Enligt | Enligt 1948 års grundlag består Italien av '''kommuner''' ''(comune)'', '''provinser''' ''(provincia)'', '''storstäder''' ''(città metropolitane)'', '''regioner''' ''(regione)'' och '''staten''' ''(stato)''. Kommuner, provinser, storstäder och regioner är självständiga organ med egna maktbefogenheter och funktioner fastställda i författningen. Ett antal regioner har speciell status med större självstyre. Dessa är Friuli Venezia Giulia, Sardinien, Sicilien, Trentino-Alto Adige (Sydtirolen) och Valle d'Aosta. | ||
*'''Kommunerna''' styrs av valda ''kommunfullmäktige'' ''(consiglio comunale)'' och ''borgmästare'' ''(sindaco)''. Borgmästaren är direktvald i majoritetsval, med en andra valomgång för att avgöra valet mellan de två kandidater som fått mest röster. '''Inom en kommun ''(comune)'' administreras många grundläggande samhällsfunktioner som t.ex. födelse-, vigsel- och dödsfallsregistrering.''' Byggnaden avsedd för | *'''Kommunerna''' styrs av valda ''kommunfullmäktige'' ''(consiglio comunale)'' och en ''borgmästare'' ''(sindaco)''. Borgmästaren är direktvald i majoritetsval, med en andra valomgång för att avgöra valet mellan de två kandidater som fått mest röster. '''Inom en kommun ''(comune)'' administreras många grundläggande samhällsfunktioner som t.ex. födelse-, vigsel- och dödsfallsregistrering.''' Byggnaden avsedd för kommunalförvaltningens ledning kallas ''municipio'' eller ''palazzo comunale''. | ||
*'''Provinserna''' styrs av valda provinsfullmäktige och provinspresidenter. Provinspresidenten är direktvald i majoritetsval, med en andra valomgång för att avgöra valet mellan de två kandidater som fått mest röster. | *'''Provinserna''' styrs av valda provinsfullmäktige och provinspresidenter. Provinspresidenten är direktvald i majoritetsval, med en andra valomgång för att avgöra valet mellan de två kandidater som fått mest röster. | ||
*Italien är indelat i 20 st '''regioner''': ''Abruzzo'', ''Valle d'Aosta'', ''Apulien'', ''Basilicata'', ''Kalabrien'', ''Kampanien'', ''Emilia-Romagna'', ''Friuli-Venezia Giulia'', ''Lazio'', ''Ligurien'', ''Lombardiet'', ''Marche'', ''Molise'', ''Piemonte'', ''Sardinien'', ''Sicilien'', ''Trentino-Alto Adige'', ''Toscana'', ''Umbrie''n och ''Veneto''. Regionerna är indelade i | *Italien är indelat i 20 st '''regioner''': ''Abruzzo'', ''Valle d'Aosta'', ''Apulien'', ''Basilicata'', ''Kalabrien'', ''Kampanien'', ''Emilia-Romagna'', ''Friuli-Venezia Giulia'', ''Lazio'', ''Ligurien'', ''Lombardiet'', ''Marche'', ''Molise'', ''Piemonte'', ''Sardinien'', ''Sicilien'', ''Trentino-Alto Adige'', ''Toscana'', ''Umbrie''n och ''Veneto''. Regionerna är i sin tur indelade i 88 provinser (län) och 14 stadslän. Provinserna består i sin tur av '''omkring 7900 kommuner'''. | ||
'' | ''På '''https://www.tuttitalia.it/italia/''' hittar du en översikt över Italiens administrativa enheter t.ex. administrativ information, adresser, historia, turistinfo. | ||
===Arkiv=== | ===Arkiv=== |
redigeringar