emailconfirmed
5 921
redigeringar
Jojje (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '300px|thumb|right|En ung hustru från Herrestads härad i Skåne väntar på sin kyrktagning i vapenhuset där en klädd knäfallspall är framställd. ''...') |
Jojje (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
Rad 2: | Rad 2: | ||
'''Kyrktagning''' är en äldre kyrklig rit genom vilken en kvinna efter en förlossning välkomnades tillbaka till kyrkans gemenskap. | '''Kyrktagning''' är en äldre kyrklig rit genom vilken en kvinna efter en förlossning välkomnades tillbaka till kyrkans gemenskap. | ||
I 1942 års kyrkohandbok, som gällde fram till 1986 i Svenska kyrkan, kallas ordningen "En moders tacksägelse". Kyrktagningen var det tillfälle då | I 1942 års kyrkohandbok, som gällde fram till 1986 i [[Svenska kyrkan]], kallas ordningen "En moders tacksägelse". Kyrktagningen var det tillfälle då [[präst]]en bad för modern och tackade för att hon överlevt barnafödandet och välkomnade henne tillbaka till kyrkans gemenskap. I de svenska kyrkohandböckerna efter reformationen finns inget anspelande på någon ceremoniell rening och modern var inte förbjuden att deltaga i gudstjänsterna. Moderns kyrktagning skulle ske sex veckor efter barnets födelse, och under dessa sex veckor fick modern vila. | ||
I folklig tro kom dock kyrktagningen ofta att förknippas med rening trots att detta motiv inte fanns med i de officiella kyrkliga bönerna. Kyrktagningen hade även olika former, beroende på om det var "äkta" eller "oäkta" barn och om de överlevt födelsen eller ej, vilket gjorde att den fungerade som en del av kyrkotuktssystemet. | I folklig tro kom dock kyrktagningen ofta att förknippas med rening trots att detta motiv inte fanns med i de officiella kyrkliga bönerna. Kyrktagningen hade även olika former, beroende på om det var "äkta" eller "oäkta" barn och om de överlevt födelsen eller ej, vilket gjorde att den fungerade som en del av kyrkotuktssystemet. |