Släktskapsrelation: Skillnad mellan sidversioner

Släktskapsrelation (visa wikitext)

Versionen från 23 oktober 2014 kl. 12.39

8 byte lades till , 23 oktober 2014 kl. 12.39

ingen redigeringssammanfattning

Jojje

emailconfirmed

5 921

redigeringar

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 I mycket stora gamla släkter brukar man särskilja släktgrenar (för överskådlighetens skull). En tumregel brukar vara, att inom en och samma släktgren skall endast högst fyrmänningar få förekomma. Mer avlägsna släktingar redovisas inom en annan släktgren. Detsamma gäller även där stamfadern har flera barnkullar med skilda mödrar. Varje sådan barnkulls ättlingar anses ofta bilda en egen släktgren, även om släktgrenen ej är så stor. I Adelskalendern skiljer man på "Huvudmannagrenen", "Första yngre grenen", Andra yngre grenen" och så vidare. Är ätten väldigt månghövdad (såsom ätten Uggla) har man en grovuppdelning i ättegrenar följd av en finuppdelning i linjer. Inom andra släkter skiljer man exempelvis på "Jönköpingsgrenen", "Äldre Kalmargrenen" och så vidare. Medelst diagram åskådliggörs sedan hur de skilda grenarna inbördes är besläktade.
-Modern släktforskning begränsar sig ej till de enkla sambanden "far, son och sonson, alla med samma efternamn" (agnatisk släktskap), utan utvidgar forskningen till samtliga ättlingar efter en viss man eller kvinna (kognatisk släktskap). Även ingifta personer och [[sambo]]personer och deras föräldrar medtages numera ofta i sådana förteckningar över ättlingar. Ej blott biologiska barn (inom eller utom äktenskap) medtages numera, utan även adoptivbarn. Ett exempel på denna utförliga moderna redigeringsprincip utgör [[von Sydow]], Johan: "Christian Fredrik von Sydows Ättlingar", 1996, 560 sidor, ca 6500 personer med ca 900 skilda efternamn. Framtida släktforskare torde ej komma att särbehandla enkönade relationer jämfört med tvåkönade relationer.
+Modern släktforskning begränsar sig ej till de enkla sambanden "far, son och sonson, alla med samma efternamn" (agnatisk släktskap), utan utvidgar forskningen till samtliga ättlingar efter en viss man eller kvinna (kognatisk släktskap). Även ingifta personer och [[sambo]]personer och deras föräldrar medtages numera ofta i sådana förteckningar över ättlingar. Ej blott biologiska barn (inom eller utom äktenskap) medtages numera, utan även adoptivbarn. Ett exempel på denna utförliga moderna redigeringsprincip utgör ''von Sydow'', Johan: "Christian Fredrik von Sydows Ättlingar", 1996, 560 sidor, ca 6500 personer med ca 900 skilda efternamn. Framtida släktforskare torde ej komma att särbehandla enkönade relationer jämfört med tvåkönade relationer.
 Motsatsen till '''ättlingar''' kan sägas vara '''anfäder''' eller samtliga  farföräldrar och morföräldrar samt samtliga dessas föräldrar och så vidare.
@@ Rad 92: / Rad 92: @@
 | Adoptivdotter || || Kvinnligt barn som blivit adopterat
 |-
-| Fosterson || || Manligt barn som inte adopterats, men bor hos en familj där ingen av föräldrarna är släkt med barnet i rakt nedstigande led
+| Fosterson || || Manligt barn som inte adopterats, men bor hos en familj där ingen av föräldrarna är släkt med barnet i [[rakt nedstigande led]]
 |-
-| Fosterdotter || || Kvinnligt barn som inte adopterats, men bor hos en familj där ingen av föräldrarna är släkt med barnet i rakt nedstigande led
+| Fosterdotter || || Kvinnligt barn som inte adopterats, men bor hos en familj där ingen av föräldrarna är släkt med barnet i ''rakt nedstigande led''
 |-
 | Gudson || || Släkting eller nära vän till föräldrarna som ombetts och accepterat att vara gudförälder. Gudföräldrarna ansvarar tillsammans med föräldrarna för att barnet får en kristen uppfostran. Detta löfte avges vid barnets dop. Om någonting hände föräldrarna, trädde gudföräldrarna in som vårdnadshavare. Reservvårdnadshavarbiten används fortfarande. Manligt gudbarn.