emailconfirmed
5 921
redigeringar
Släktskapsrelation: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Släktskapsrelation (visa wikitext)
Versionen från 7 november 2014 kl. 12.38
, 7 november 2014 kl. 12.38→Singular
Jojje (diskussion | bidrag) (rättstavning) |
Jojje (diskussion | bidrag) |
||
| (11 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
En '''släktskapsrelation''' är en ''relation'' mellan två människor som är [[släkt]], dvs. är direkt eller indirekt förenade genom [[blodsband]] eller [[äktenskap]]. Oftast används de kortare termerna ''släktskap'' eller ''släktband''. Beteckningen ''släktsamband'' används i mera allmän betydelse, speciellt där relationen är komplicerad eller svårutredd. Exempelvis gällde i de gamla bondbyarna, att alla i | En '''släktskapsrelation''' är en ''relation'' mellan två människor som är [[släkt]], dvs. är direkt eller indirekt förenade genom [[blodsband]] eller [[äktenskap]]. Oftast används de kortare termerna ''släktskap'' eller ''släktband''. Beteckningen ''släktsamband'' används i mera allmän betydelse, speciellt där relationen är komplicerad eller svårutredd. Exempelvis gällde i de gamla bondbyarna, att alla i [[by]]n ofta var mer eller mindre nära släkt med varandra, utan att man till vardags brydde sig om att precisera släktskapsrelationen. När det gäller fyrmänningar och ännu mer avlägsna släktingar nöjer man sig i praktiken ofta med att endast konstatera att det finns ett "släktsamband". Men nutida släktutredningar går ofta mycket längre än vad tidigare var fallet, när släktskap utreddes. | ||
Behovet i Sverige av ett särskiljande namn uppstår ofta först, när någon lämnar bondbyn och sitt gamla -son-namn och flyttar till en stad och ett nytt yrke eller för högre studier. Ifall någon annan i släkten redan påbörjat denna klassresa, ligger det nära till hands, att haka på och använda samma efternamn. Det gäller speciellt, om namnet direkt eller indirekt ger upplysning om den ort, varifrån de alla härstammar. I en gammal, stor bondby är alla mer eller mindre släkt med varandra. Ej sällan är det någonstans på kvinnolinjen, som släktsambandet finns på avstånd, men där det finns flera mellanliggande led med andra efternamn. För släktforskare innebär det en riktig utmaning, att bena ut sådana komplicerade släktsamband, se till exempel ''Gavelius'', där efternamnet hos en släktgren försvinner under flera | Behovet i Sverige av ett särskiljande namn uppstår ofta först, när någon lämnar bondbyn och sitt gamla [[patronymikon|-son-namn]] och flyttar till en stad och ett nytt yrke eller för högre studier. Ifall någon annan i släkten redan påbörjat denna klassresa, ligger det nära till hands, att haka på och använda samma efternamn. Det gäller speciellt, om namnet direkt eller indirekt ger upplysning om den ort, varifrån de alla härstammar. I en gammal, stor bondby är alla mer eller mindre släkt med varandra. Ej sällan är det någonstans på kvinnolinjen, som släktsambandet finns på avstånd, men där det finns flera mellanliggande led med andra efternamn. För släktforskare innebär det en riktig utmaning, att bena ut sådana komplicerade släktsamband, se till exempel ''Gavelius'', där efternamnet hos en släktgren försvinner under flera [[generation]]er, för att plötsligt dyka upp igen långt senare. Till och med bland [[adel]]n förekommer detta fenomen, se ''Forstenasläkten'', (adliga ätten nr 2), som ansågs utslocknad från ca 1660 till 1990, men där det visar sig finnas 29 nu levande adelsmän (med varierande efternamn) och ännu fler "utgifta döttrar" och deras avkomma. | ||
2897 | 2897 [[ätt]]er har introducerats på [[Riddarhuset]]. Endast 694 av dessa ätter finns kvar, övriga redovisas som helt utslocknade. Exempelvis anses friherrliga ätten Stake helt utslocknad sedan 1795 eftersom "utgifta döttrars" barn ej anses tillhöra ätten. Men antalet nu levande ättlingar uppgår troligen till flera hundra, fastän med andra efternamn. De härstammar från "utgifta döttrar". | ||
I äldre kyrkobokföring redovisades barn inom äktenskap endast tillsammans med den förmodade faderns namn. Barn utom äktenskap redovisades endast tillsammans med moderns namn. Detta är en försvårande omständighet, när äldre släktsamband skall utredas. | I äldre kyrkobokföring redovisades barn inom äktenskap endast tillsammans med den förmodade faderns namn. Barn utom äktenskap redovisades endast tillsammans med moderns namn. Detta är en försvårande omständighet, när äldre släktsamband skall utredas. | ||
I mycket stora gamla släkter brukar man särskilja släktgrenar (för överskådlighetens skull). En tumregel brukar vara, att inom en och samma släktgren skall endast högst fyrmänningar få förekomma. Mer avlägsna släktingar redovisas inom en annan släktgren. Detsamma gäller även där stamfadern har flera barnkullar med skilda mödrar. Varje sådan barnkulls ättlingar anses ofta bilda en egen släktgren, även om släktgrenen ej är så stor. I Adelskalendern skiljer man på "Huvudmannagrenen", "Första yngre grenen", Andra yngre grenen" och så vidare. Är ätten väldigt månghövdad (såsom ätten Uggla) har man en grovuppdelning i ättegrenar följd av en finuppdelning i linjer. Inom andra släkter skiljer man exempelvis på "Jönköpingsgrenen", "Äldre Kalmargrenen" och så vidare. Medelst diagram åskådliggörs sedan hur de skilda grenarna inbördes är besläktade. | I mycket stora gamla släkter brukar man särskilja släktgrenar (för överskådlighetens skull). En tumregel brukar vara, att inom en och samma släktgren skall endast högst fyrmänningar få förekomma. Mer avlägsna släktingar redovisas inom en annan släktgren. Detsamma gäller även där stamfadern har flera barnkullar med skilda mödrar. Varje sådan barnkulls ättlingar anses ofta bilda en egen släktgren, även om släktgrenen ej är så stor. I [[Adelskalendern]] skiljer man på "Huvudmannagrenen", "Första yngre grenen", Andra yngre grenen" och så vidare. Är ätten väldigt månghövdad (såsom ätten Uggla) har man en grovuppdelning i ättegrenar följd av en finuppdelning i linjer. Inom andra släkter skiljer man exempelvis på "Jönköpingsgrenen", "Äldre Kalmargrenen" och så vidare. Medelst diagram åskådliggörs sedan hur de skilda grenarna inbördes är besläktade. | ||
Modern släktforskning begränsar sig ej till de enkla sambanden "far, son och sonson, alla med samma efternamn" (agnatisk släktskap), utan utvidgar forskningen till samtliga ättlingar efter en viss man eller kvinna (kognatisk släktskap). Även ingifta personer och [[sambo]]personer och deras föräldrar medtages numera ofta i sådana förteckningar över ättlingar. Ej blott biologiska barn (inom eller utom äktenskap) medtages numera, utan även adoptivbarn. Ett exempel på denna utförliga moderna redigeringsprincip utgör | Modern släktforskning begränsar sig ej till de enkla sambanden "far, son och sonson, alla med samma efternamn" (agnatisk släktskap), utan utvidgar forskningen till samtliga ättlingar efter en viss man eller kvinna (kognatisk släktskap). Även ingifta personer och [[sambo]]personer och deras föräldrar medtages numera ofta i sådana förteckningar över ättlingar. Ej blott biologiska barn (inom eller utom äktenskap) medtages numera, utan även adoptivbarn. Ett exempel på denna utförliga moderna redigeringsprincip utgör ''von Sydow'', Johan: "Christian Fredrik von Sydows Ättlingar", 1996, 560 sidor, ca 6500 personer med ca 900 skilda efternamn. Framtida släktforskare torde ej komma att särbehandla enkönade relationer jämfört med tvåkönade relationer. | ||
Motsatsen till '''ättlingar''' kan sägas vara '''anfäder''' eller samtliga farföräldrar och morföräldrar samt samtliga dessas föräldrar och så vidare. | Motsatsen till '''ättlingar''' kan sägas vara '''anfäder''' eller samtliga farföräldrar och morföräldrar samt samtliga dessas föräldrar och så vidare. | ||
| Rad 71: | Rad 71: | ||
| Styvmor || Styvmamma, <br/> Bonusmamma || Om ett barns ena biologiska förälder gifter om sig med en ny kvinna, blir denna barnets styvmor | | Styvmor || Styvmamma, <br/> Bonusmamma || Om ett barns ena biologiska förälder gifter om sig med en ny kvinna, blir denna barnets styvmor | ||
|- | |- | ||
| Adoptivfar || Adoptivpappa || En man som [[ | | Adoptivfar || Adoptivpappa || En man som [[adoption|adopterar]] ett barn | ||
|- | |- | ||
| Adoptivmor || Adoptivmamma || En kvinna som adopterar ett barn | | Adoptivmor || Adoptivmamma || En kvinna som adopterar ett barn | ||
| Rad 92: | Rad 92: | ||
| Adoptivdotter || || Kvinnligt barn som blivit adopterat | | Adoptivdotter || || Kvinnligt barn som blivit adopterat | ||
|- | |- | ||
| Fosterson || || Manligt barn som inte adopterats, men bor hos en familj där ingen av föräldrarna är släkt med barnet i rakt nedstigande led | | Fosterson || || Manligt barn som inte adopterats, men bor hos en familj där ingen av föräldrarna är släkt med barnet i [[rakt nedstigande led]] | ||
|- | |- | ||
| Fosterdotter || || Kvinnligt barn som inte adopterats, men bor hos en familj där ingen av föräldrarna är släkt med barnet i rakt nedstigande led | | Fosterdotter || || Kvinnligt barn som inte adopterats, men bor hos en familj där ingen av föräldrarna är släkt med barnet i ''rakt nedstigande led'' | ||
|- | |- | ||
| Gudson || || Släkting eller nära vän till föräldrarna som ombetts och accepterat att vara gudförälder. Gudföräldrarna ansvarar tillsammans med föräldrarna för att barnet får en kristen uppfostran. Detta löfte avges vid barnets dop. Om någonting hände föräldrarna, trädde gudföräldrarna in som vårdnadshavare. Reservvårdnadshavarbiten används fortfarande. Manligt gudbarn. | | Gudson || || Släkting eller nära vän till föräldrarna som ombetts och accepterat att vara gudförälder. Gudföräldrarna ansvarar tillsammans med föräldrarna för att barnet får en kristen uppfostran. Detta löfte avges vid barnets dop. Om någonting hände föräldrarna, trädde gudföräldrarna in som vårdnadshavare. Reservvårdnadshavarbiten används fortfarande. Manligt gudbarn. | ||
| Rad 192: | Rad 192: | ||
| Trasslingar || Sexmänningar || Föräldrars femmänningars barn eller vanligare: Allmän (skämtsam) beteckning på avlägsna släktingar med komplicerat släktsamband, som ej enkelt kan preciseras. Till och med händer ofta, att fyrmänningar benämns "trasslingar", när man av bekvämlighet ej förmår fastställa det exakta släktsambandet. | | Trasslingar || Sexmänningar || Föräldrars femmänningars barn eller vanligare: Allmän (skämtsam) beteckning på avlägsna släktingar med komplicerat släktsamband, som ej enkelt kan preciseras. Till och med händer ofta, att fyrmänningar benämns "trasslingar", när man av bekvämlighet ej förmår fastställa det exakta släktsambandet. | ||
|} | |} | ||
==Släktskapstabell== | |||
[[Fil:Kinship se.png]] | |||
==Släktskapsrelationer på andra språk== | |||
===Engelska=== | |||
[[Fil:kinship_en.png]] | |||
Av tabellen ovan framstår släktskapsrelationer på engelska, dock utan begrepp som uppkommer om någon gifter om sig. | |||
---- | |||
===Spanska=== | |||
[[Fil:Kinship es.png]] | |||
Av ovastående tabell framgår släktskapsrelationer på spanska. Tabellen saknar dock alla begrepp som uppkommer när någon gifter om sig. | |||
---- | |||
===Holländska=== | |||
[[Fil:Kinship_nl.png]] | |||
---- | |||
===Tyska=== | |||
[[Fil:Verwandtschaftstafel.svg.png]] | |||
[[Kategori:Släktforskarlexikon]] | [[Kategori:Släktforskarlexikon]] | ||
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]] | |||
[[Kategori:Ordlistor för släktforskare]] | |||