emailconfirmed
5 921
redigeringar
Kyrktagning: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
ingen redigeringssammanfattning
Jojje (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '300px|thumb|right|En ung hustru från Herrestads härad i Skåne väntar på sin kyrktagning i vapenhuset där en klädd knäfallspall är framställd. ''...') |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (5 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
'''Kyrktagning''' är en äldre kyrklig rit genom vilken en kvinna efter en förlossning välkomnades tillbaka till kyrkans gemenskap. | '''Kyrktagning''' är en äldre kyrklig rit genom vilken en kvinna efter en förlossning välkomnades tillbaka till kyrkans gemenskap. | ||
I 1942 års kyrkohandbok, som gällde fram till 1986 i Svenska kyrkan, kallas ordningen "En moders tacksägelse". Kyrktagningen var det tillfälle då | I 1942 års kyrkohandbok, som gällde fram till 1986 i [[Svenska kyrkan]], kallas ordningen "En moders tacksägelse". Kyrktagningen var det tillfälle då [[präst]]en bad för modern och tackade för att hon överlevt barnafödandet och välkomnade henne tillbaka till kyrkans gemenskap. I de svenska kyrkohandböckerna efter reformationen finns inget anspelande på någon ceremoniell rening och modern var inte förbjuden att deltaga i gudstjänsterna. Moderns kyrktagning skulle ske sex veckor efter barnets födelse, och under dessa sex veckor fick modern vila. | ||
I folklig tro kom dock kyrktagningen ofta att förknippas med rening trots att detta motiv inte fanns med i de officiella kyrkliga bönerna. Kyrktagningen hade även olika former, beroende på om det var "äkta" eller "oäkta" barn och om de överlevt födelsen eller ej, vilket gjorde att den fungerade som en del av kyrkotuktssystemet. | I folklig tro kom dock kyrktagningen ofta att förknippas med rening trots att detta motiv inte fanns med i de officiella kyrkliga bönerna. Kyrktagningen hade även olika former, beroende på om det var "äkta" eller "oäkta" barn och om de överlevt födelsen eller ej, vilket gjorde att den fungerade som en del av kyrkotuktssystemet. | ||
| Rad 18: | Rad 18: | ||
I praktiken innebar kyrktagningsriten att nyblivna mödrar inte tilläts arbeta eller ha samlag under fyrtio dagar efter barnets nedkomst. Idag skulle man förmodligen kalla en sådan period för återhämtningstid eller konvalescens, men för dåtidens människor som ansågs vara okunniga, fungerade de religiösa riterna som påbud som skulle åtlydas, trots att de förmodligen varit sprungna ur seklers klokhet och erfarenhet. | I praktiken innebar kyrktagningsriten att nyblivna mödrar inte tilläts arbeta eller ha samlag under fyrtio dagar efter barnets nedkomst. Idag skulle man förmodligen kalla en sådan period för återhämtningstid eller konvalescens, men för dåtidens människor som ansågs vara okunniga, fungerade de religiösa riterna som påbud som skulle åtlydas, trots att de förmodligen varit sprungna ur seklers klokhet och erfarenhet. | ||
==Norden och Europa== | |||
* I ''Danmark'' kallas kyrktagningen för '''introduktion''', och går till på samma sätt som i Sverige. | |||
* I ''Norge'' heter det '''att stå inngangskone''', eller '''introduserte barselkvinner'''. | |||
* På ''engelska'' heter ritualen '''Churching of women'''. | |||
* På ''spanska'' heter riten '''purificación de la mujer''' och '''misa de presentación''', efter det att kvinnan varit satt i "cuarentena", dvs karantän, som avser just isolering i fyrtio dagar. | |||
* På ''tyska'' heter det '''Muttersegen'''. | |||
==Externa länkar== | ==Externa länkar== | ||