Källhänvisning: Skillnad mellan sidversioner

En källhänvisning behöver inte vara något märkvärdigt. Man anger bara varifrån man fått uppgiften. Har gamla faster Birgitta berättat en händelse som inträffade för längesedan, skriver man bara ''"Källa: Faster Birgitta, muntligt den 4 mars 2011."'' Svårare än så är det inte.  

De flesta släktforskare hämtar dock sin uppgifter från olika arkiv. För att det ska vara lätt att återfinna källan bör källhänvisningen följa ett standardformat så att man anger (i) arkivinstitution, (ii) arkivnamn,  (ii) arkivhandlingens beteckning samt (iv) någon form av hänvisning som talar om var i arkivhandlingen uppgiften återfinns. Arkivinstitutionen är det institution där arkivhandlingen förvaras. Det är ofta ett landsarkiv. Arkivnamnet är den beteckning som det aktuella arkivet har på arkivinstitutionen. Genom arkivnamnet får man fram rätt arkivförteckning som talar om hur arkivet är organiserat, vilka arkivhandlingarna är och vilka beteckningar ([[volymbeteckning]]) de har. Ofta finns arkivförteckningen på internet genom [[NAD]].

Ett vanligt fel vid källhänvisningar, är att forskaren ersätter en källhänvisning konstruerad som i exemplen ovan med det nummer dokumentet har i elektroniska media som t.ex. [[SVAR]], [[Genline]] eller [[Arkiv Digital]]. Detta är <u>inte</u> ett vedertaget sätt att ange källa, eftersom källan i det fallet är det dokument som är avbildat, d.v.s. själva kyrkboken, bouppteckningen, domboken m.fl. handlingar som filmats eller skannats. Däremot kan man använda dessa nummer som komplement till en källhänvisning som i exemplen ovan vilket kan underlättar för de som tar del av ens forskning och abonnerar på den aktuella tjänsten.

==Litteratur==