Källhänvisning

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök

En källhänvisning är en referens till källan, skriftlig såväl som muntlig, för ett påstående. För att forskaren i efterhand ska kunna kontrollera vad som gjorts, respektive återstår att göra, inom ett visst område behöver källan som man använt sig av dokumenteras genom en så kallad källhänvisning. En sådan kan vara enkel eller grundlig, men att källor som använts dokumenteras underlättar framtida kontroller av den forskning som gjorts. Detta gäller också då forskningen publiceras (oberoende av publiceringssätt).

Varför är det så viktigt med källhänvisningar?

Källhänvisningar kan liknas vid det snöre en speleolog lämnar efter sig när han utforskar grottor. Då kan var och en som följer den väg han tagit in i grottan, dels hitta fram och dels avgöra om vägen han tagit varit den bästa. För grottforskarens del kan han också följa snöret ut ur blindgångar, för att söka andra vägar in i grottan.

En källhänvisning behöver inte vara något märkvärdigt. Man anger bara varifrån man fått uppgiften. Har gamla faster Birgitta berättat en händelse som inträffade för längesedan, skriver man bara "Källa: Faster Birgitta, muntligt den 4 mars 2011." Svårare än så är det inte.

De flesta släktforskare hämtar dock sina uppgifter från olika arkiv. För att det ska vara lätt att återfinna källan bör källhänvisningen följa ett standardformat så att man anger (i) arkivinstitution, (ii) arkivnamn, (ii) arkivhandlingens beteckning samt (iv) någon form av hänvisning som talar om var i arkivhandlingen uppgiften återfinns. Arkivinstitutionen är det institution där arkivhandlingen förvaras. Det är ofta ett landsarkiv. Arkivnamnet är den beteckning som det aktuella arkivet har på arkivinstitutionen. Genom arkivnamnet får man fram rätt arkivförteckning som talar om hur arkivet är organiserat, vilka arkivhandlingarna är och vilka beteckningar (volymbeteckning) de har. Ofta finns arkivförteckningen på internet genom NAD.

Ett exempel: Landsarkivet i Vadstena, Vallerstad kyrkoarkiv, C:3 Födelse- och dopbok 1737-1828, sid. 539/452. (En notering i Vallerstads födelsebok som beskriver några sällsamma händelser i socknen.) "Landsarkivet i Vadstena" är arkivinstitutionen, arkivets namn där är "Vallerstad kyrkoarkiv", volymbeteckningen är "C:3 Födelse- och dopbok 1737-1828" och "sid. 539/452" är en sidhänvisning. Detta exempel innehåller ganska många uppgifter men det kan såväl göras mer utförligt som enklare.

Här har vi angett källan som om vi hade varit i landsarkivet och studerat den. De flesta har dock tillgång till källorna digitalt, genom SVAR, Ancestry eller Arkiv Digital och tidigare genom mikrofilm från SVAR. Man måste då vara medveten om att volymbeteckningarna i arkivet kan ha ändrats jämfört med de som anges för SVARs mikrofilmer och de av Genline/Ancestry scannade rullfilerma. Det beror på att dessa medier till källorna avspeglar en äldre organisation av arkivet; i många fall en organisation som det hade innan det kom till landsarkivet. Arkivdigital har nyligen fotograferat landsarkivens samlingar varför deras beteckningar idag överensstämmer bra med landsarkivens.

Det enklaste sättet att hantera detta problem är att ange Genline/Ancestry som arkivinstitution när man använt deras digitala bilder och SVAR när man använt mirkokorten. D.v.s. källhänvisningen får visa hur man faktiskt tagit del av källan. I fallet med mikrokorten så finns dessutom dessa förtecknade i NAD. Hade vi istället använt mikrokorten när vi forskade om Vallerstad så hade källhänvisningen sett ut så här: SVAR, Vallerstad, C:3 Födelse- och dopbok 1737-1828, sid. 539/452. Skillnaden är alltså att arkivinstitutionen nu är "SVAR" och att där heter arkivet just bara "Vallerstad".

I andra fall kan skillnaden vara betydande och det blir extra viktigt att ange arkivinstitutionen. Antag att en uppgift hämtas från Hedemoras husförhörslängd 1744-1758 blad 3. Beroende på arkivinstitution får vi tre olika volymbeteckningar till en och samma arkivhandling:

  • Landsarkivet i Uppsala, Hedemora kyrkoarkiv, AI:7b Husförhörslängd 1744-1758 fol. 3.
  • SVAR, Hedemora, AI:6b Husförhörslängd 1744-1758 fol. 3.
  • Genline/Ancestry, Hedemora, AI:13 Husförhörslängd 1744-1758 fol. 3.

Vi ser i detta exempel också illustrerat att årtalsomfånget kan innehålla värdefull information i källhänvisningen.

Ett vanligt fel vid källhänvisningar, är att forskaren ersätter en källhänvisning konstruerad som i exemplen ovan med det nummer dokumentet har i elektroniska media som t.ex. SVAR, Ancestry eller Arkiv Digital. Detta är inte ett vedertaget sätt att ange källa, eftersom källan i det fallet är det dokument som är avbildat, d.v.s. själva kyrkboken, bouppteckningen, domboken m.fl. handlingar som filmats eller skannats. Däremot kan man använda dessa nummer som komplement till en källhänvisning som i exemplen ovan vilket kan underlättar för de som tar del av ens forskning och abonnerar på den aktuella tjänsten.

Litteratur

Se också