Källhänvisning: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
172 byte lades till ,  15 augusti 2016 kl. 14.45
Ingen redigeringssammanfattning
 
(5 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 18: Rad 18:
Ett exempel: Landsarkivet i Vadstena, Vallerstad kyrkoarkiv, C:3 Födelse- och dopbok 1737-1828, sid. 539/452.  ''(En notering i Vallerstads födelsebok som beskriver några sällsamma händelser i socknen.)'' "Landsarkivet i Vadstena" är arkivinstitutionen, arkivets namn där är "Vallerstad kyrkoarkiv",  volymbeteckningen är "C:3 Födelse- och dopbok 1737-1828" och "sid. 539/452" är en sidhänvisning. Detta exempel innehåller ganska många uppgifter men det kan såväl göras mer utförligt som enklare.
Ett exempel: Landsarkivet i Vadstena, Vallerstad kyrkoarkiv, C:3 Födelse- och dopbok 1737-1828, sid. 539/452.  ''(En notering i Vallerstads födelsebok som beskriver några sällsamma händelser i socknen.)'' "Landsarkivet i Vadstena" är arkivinstitutionen, arkivets namn där är "Vallerstad kyrkoarkiv",  volymbeteckningen är "C:3 Födelse- och dopbok 1737-1828" och "sid. 539/452" är en sidhänvisning. Detta exempel innehåller ganska många uppgifter men det kan såväl göras mer utförligt som enklare.


''Här har vi angett källan som om vi hade varit i landsarkivet och studerat den.'' De flesta har dock tillgång till källorna digitalt, genom  [[SVAR]], [[Genline]] eller [[Arkiv Digital]] och tidigare genom [[mikrofilm]] från [[SVAR]]. Man måste då vara medveten om att volymbeteckningarna i arkivet kan ha ändrats jämfört med de som anges för SVARs mikrofilmer och de av Genline scannade rullfilerma. Det beror på att dessa medier till källorna avspeglar en äldre organisation av arkivet; i många fall en organisation som det hade innan det kom till landsarkivet. Arkivdigital har nyligen fotograferat landsarkivens samlingar varför deras beteckningar idag överensstämmer bra med landsarkivens.  
''Här har vi angett källan som om vi hade varit i landsarkivet och studerat den.'' De flesta har dock tillgång till källorna digitalt, genom  [[SVAR]], [[Ancestry]] eller [[Arkiv Digital]] och tidigare genom [[mikrofilm]] från [[SVAR]]. Man måste då vara medveten om att volymbeteckningarna i arkivet kan ha ändrats jämfört med de som anges för SVARs mikrofilmer och de av Genline/Ancestry scannade rullfilerma. Det beror på att dessa medier till källorna avspeglar en äldre organisation av arkivet; i många fall en organisation som det hade innan det kom till landsarkivet. Arkivdigital har nyligen fotograferat landsarkivens samlingar varför deras beteckningar idag överensstämmer bra med landsarkivens.  


Det enklaste sättet att hantera detta problem är att ange Genline som arkivinstitution när man använt deras digitala bilder och SVAR när man använt mirkokorten. D.v.s. källhänvisningen får visa hur man faktiskt tagit del av källan. I fallet med mikrokorten så finns dessutom dessa förtecknade i [[NAD]]. Hade vi istället använt mikrokorten när  vi forskade om Vallerstad så hade källhänvisningen sett ut så här: SVAR, Vallerstad, C:3 Födelse- och dopbok 1737-1828, sid. 539/452. Skillnaden är alltså att arkivinstitutionen nu är "SVAR" och att där heter arkivet just bara "Vallerstad".
Det enklaste sättet att hantera detta problem är att ange Genline/Ancestry som arkivinstitution när man använt deras digitala bilder och SVAR när man använt mirkokorten. D.v.s. källhänvisningen får visa hur man faktiskt tagit del av källan. I fallet med mikrokorten så finns dessutom dessa förtecknade i [[NAD]]. Hade vi istället använt mikrokorten när  vi forskade om Vallerstad så hade källhänvisningen sett ut så här: SVAR, Vallerstad, C:3 Födelse- och dopbok 1737-1828, sid. 539/452. Skillnaden är alltså att arkivinstitutionen nu är "SVAR" och att där heter arkivet just bara "Vallerstad".


I andra fall kan skillnaden vara betydande och det blir extra viktigt att ange arkivinstitutionen. Antag att en uppgift hämtas från Hedemoras husförhörslängd 1744-1758 blad 3. Beroende på arkivinstitution får vi tre olika volymbeteckningar till en och samma arkivhandling:
I andra fall kan skillnaden vara betydande och det blir extra viktigt att ange arkivinstitutionen. Antag att en uppgift hämtas från Hedemoras husförhörslängd 1744-1758 blad 3. Beroende på arkivinstitution får vi tre olika volymbeteckningar till en och samma arkivhandling:
Rad 27: Rad 27:
<li>Landsarkivet i Uppsala, Hedemora kyrkoarkiv,  AI:7b Husförhörslängd 1744-1758 fol. 3.</li>
<li>Landsarkivet i Uppsala, Hedemora kyrkoarkiv,  AI:7b Husförhörslängd 1744-1758 fol. 3.</li>
<li>SVAR, Hedemora, AI:6b Husförhörslängd 1744-1758 fol. 3.</li>
<li>SVAR, Hedemora, AI:6b Husförhörslängd 1744-1758 fol. 3.</li>
<li>Genline, Hedemora, AI:13 Husförhörslängd 1744-1758 fol. 3.</li>
<li>Genline/Ancestry, Hedemora, AI:13 Husförhörslängd 1744-1758 fol. 3.</li>
</ul>
</ul>
Vi ser i detta exempel också illustrerat att årtalsomfånget kan innehålla värdefull information i källhänvisningen.
Vi ser i detta exempel också illustrerat att årtalsomfånget kan innehålla värdefull information i källhänvisningen.


Ett vanligt fel vid källhänvisningar, är att forskaren ersätter en källhänvisning konstruerad som i exemplen ovan med det nummer dokumentet har i elektroniska media som t.ex. [[SVAR]], [[Genline]] eller [[Arkiv Digital]]. Detta är <u>inte</u> ett vedertaget sätt att ange källa, eftersom källan i det fallet är det dokument som är avbildat, d.v.s. själva kyrkboken, bouppteckningen, domboken m.fl. handlingar som filmats eller skannats. Däremot kan man använda dessa nummer som komplement till en källhänvisning som i exemplen ovan vilket kan underlättar för de som tar del av ens forskning och abonnerar på den aktuella tjänsten.
Ett vanligt fel vid källhänvisningar, är att forskaren ersätter en källhänvisning konstruerad som i exemplen ovan med det nummer dokumentet har i elektroniska media som t.ex. [[SVAR]], [[Ancestry]] eller [[Arkiv Digital]]. Detta är <u>inte</u> ett vedertaget sätt att ange källa, eftersom källan i det fallet är det dokument som är avbildat, d.v.s. själva kyrkboken, bouppteckningen, domboken m.fl. handlingar som filmats eller skannats. Däremot kan man använda dessa nummer som komplement till en källhänvisning som i exemplen ovan vilket kan underlättar för de som tar del av ens forskning och abonnerar på den aktuella tjänsten.
 


==Litteratur==
==Litteratur==
* Michael Lundholm: ''Källkritik och källhänvisningar'', handbok i serien [[SSF:s handböcker]].
* Bengt Hildebrand: ''Handbok i släkt- och personforskning'', del 1, Metodlära, medeltidsförhållanden, historiografi och bibliografi, Stockholm 1961, Kap.II, sidorna 17-87.
* Bengt Hildebrand: ''Handbok i släkt- och personforskning'', del 1, Metodlära, medeltidsförhållanden, historiografi och bibliografi, Stockholm 1961, Kap.II, sidorna 17-87.
* Håkan Skogsjö: [http://www.genealogi.se/pdf/kvalitet1.pdf ''Om bryggor och bojar - eller konsten att släktforska utan att det blir fel'' (PDF)], utgiven av [[Sveriges Släktforskarförbund]] och fortfarande tillgänglig som (gratis) PDF via nätet.
* Håkan Skogsjö: [http://www.genealogi.se/pdf/kvalitet1.pdf ''Om bryggor och bojar - eller konsten att släktforska utan att det blir fel'' (PDF)], utgiven av [[Sveriges Släktforskarförbund]] och fortfarande tillgänglig som (gratis) PDF via nätet.
Rad 47: Rad 47:
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]
[[Kategori:Släktforskning - metodfrågor]]
emailconfirmed
5 921

redigeringar

Navigeringsmeny