Italien: Skillnad mellan sidversioner

Det finns idag cirka '''8 000 personer födda i Italien''' i Sverige<ref>SCB:s siffror</ref>. Karaktäristiskt för den italienska invandringen är att det huvudsakligen rört sig om en renodlad yrkesinvandring. T.ex. stuckatörer under stenstädernas framväxt<ref>Christian Catomeris: ''Gipskattor och positiv – italienare i Stockholm 1896–1910'' (1988)</ref>, eller glass- och konfektyrfabrikanter vid förra sekelskiftet<ref>Anders Johnson: ''Garpar, gipskatter och svartskallar - Invandrarna som byggde Sverige'' (2011)</ref>. Och industriarbetare efter andra världskriget. Den tidigaste invandringen från Italien skedde redan på 1600- och 1700-talen [[Invandringen till Sverige|invandrarna]]. Så antalet svenskar med italienska anor är betydligt större. Dessutom har ett betydande antal av de nord- och sydamerikaner som kommit till Sverige genom åren italienska förfäder. Mer kända svensk-italienska släkter är bl.a. ''Ciprian'', ''Mazetti'', ''Feretti'', ''Granelli'', ''Bonamici'', ''Dominique'', ''Notini'', ''Ambrosiani'', ''Jaconelli'' och ''Ingrosso''. '''''Förre statsministern Fredrik Reinfeldt''''' tillhör de svenskar som har italienska anor<ref>Anbytarforum 2006-2010 om Fredrik Reinfeldts anor - http://forum.genealogi.se/index.php?topic=77417.0</ref>.

Efter andra världskrigets slut rådde högkonjunktur i de flesta svenska verkstadsindustrier och bristen på yrkesutbildad arbetskraft var stor. I april 1947 slöts ett avtal mellan de svenska och de italienska myndigheterna, och några månader senare anlände den första kontingenten italienska arbetare till Sverige. De kom till Kockums i Malmö. SKF i Göteborg och ASEA i Västerås. Särskilt omfattande var denna invandring under 1940-talet samt 1960-talet, då den årliga genomsnittliga invandringen till Sverige från Italien uppgick till 500 personer.

===Arkiv===

:* '''Statens arkiv''' ''(Archivi di stato)'' (103 st) är inrättade i varje provinshuvudstad. De lagrar och bevarar statliga och en del privata dokument. Man kontrollerar även alla arkiv av statliga institutioner i provinsen: polisen, prefekturen, posten, osv. I sjutton av de statliga arkiven undervisar man även i arkivering, [[paleografi]] och diplomati.

:* '''Arkivens superintendens''' ''(soprintendenze archivistiche)'', (19 st i varje region) utövar tillsyn över statliga och offentliga arkiv (i regioner, provinser och kommuner) och privata dito som förklarats vara av stort historiskt intresse.

:* '''[http://www.antenati.san.beniculturali.it/ Portalen Antenati (anor)]''' - drivs av Italienska Generaldirektoratet för Arkiv - och innehåller digitaliserat material från det gigantiska arkivmaterialet som återfinns i den italienska statens olika arkiv. Genom portalen kan man bläddra igenom skannade bilder av miljontals dokument som förvaras i arkiven.

==Katolska kyrkans indelning==

''Katolicismen'' är inte längre statsreligion, men genom ''konkordatet'' mellan Italien och Vatikanen 1929 och 1985 meddelas undervisning i den katolska religionen i alla skolor till dem som så önskar, vilket en majoritet gör. Den katolska kyrkan ''(chiesa cattolica)'' i Italien är indelad i '''församlingar''' ''(sing. parrocchia)'', med (så vitt är känt) minst en församling i varje ''comune''. Församlingarna är i sin tur förenade i '''stift''' ''(diocesi)'', anförda av '''biskopar''' ''(vescovo)''. Stiften är i sin tur förenade i '''ärkestift''' ''(arcidiocesi)'' anförda av '''ärkebiskopar''' ''(arcivescovo)''. I Italien finns '''''62 ärkestift''''', varav 42 av dem är "metropolitana", dvs storstadsstift.

==Släktforskning i Italien==

Släktforskning i Italien skiljer sig till en del från vad vi är vana vid. För det första kan man konstatera att ''intresset för släktforskning'' i Italien, utanför den gammaldags "traditionella" heraldiska forskningen och adelsforskningen, är så gott som obefintlig. ''Det existerar inga släktforskarföreningar i landet.''

För det andra så är den största delen av kyrkböckerna i Italien oåtkomliga på annat sätt än personliga besök vid den aktuella församlingen, och inte ens då är man garanterad att bli insläppt för att studera kyrkböckerna. Det är nämligen upp till varje enskild församlingspräst att själv bestämma vilka som släpps in i kyrkans arkiv. Detta har medfört att mormonerna ofta förhindrats att mikrofilma kyrkböckerna, och det är anledningen till att det knappt finns några digitaliserade kyrkoarkiv från Italien.

Börjar man släktforska i Italien är det helt avgörande att ta reda på exakt i vilken ''kommun'' förfäderna är födda. Det är nämligen mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att hitta rätt arkivuppgifter från Italien om man inte vet den exakta kommunen varifrån förfäderna härstammade. Orten där de bodde senast innan emigrationen behöver INTE vara orten där de är födda. Börja alltså redan på hemmaplan med att ta reda på så mycket som möjligt om de aktuella förfäderna; sök dokument, brev etc., intervjua släktingar osv.

Närmare uppgifter om italienskt ursprung kan erhållas via många olika dokument och arkiv, t.ex. ''immigrationspapper'', ''medborgarskapsansökningar'', ''födelseattester'', ''vigselbevis'', ''dödsattester'', ''folkräkningar'', ''ansökningar om socialhjälp'', m.m. I dessa arkiv finns möjligheten att hitta förfädernas födelseort i Italien. Har man väl hittat detta värdefulla arvegods kan man leta fram sina italienska anor i rätt kommun och provins.

===Kyrkböcker===