Italien: Skillnad mellan sidversioner

Italien (visa wikitext)

Versionen från 29 maj 2021 kl. 21.18

755 togs bort , 29 maj 2021 kl. 21.18

m

Fler döda länkar borttagna. Omskrivning av inledningen och rättningar.

Sigge

7

redigeringar

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Fil:Italiens-flagga.png|250px|right|Italiens flagga]]
-Det finns idag cirka '''8 000 personer födda i Italien''' i Sverige<ref>SCB:s siffror</ref>, men eftersom de första italienska [[Invandringen till Sverige|invandrarna]] redan kom under 1600- och 1700-talen, och särskilt många anlände på 1800-talet och början på 1900-talet, så är antalet svenskar med italienska anor betydligt större. Dessutom får man ta i beräkningen att ett betydande antal nord- och sydamerikaner som kommit till Sverige genom åren också har italienska förfäder. Det finns idag ett antal svensk-italienska släkter, bl.a. ''Ciprian'', ''Mazetti'', ''Feretti'', ''Granelli'', ''Bonamici'', ''Dominique'', ''Notini'', ''Ambrosiani'', ''Jaconelli'', ''Ingrosso'', m.fl. '''''Förre statsministern Fredrik Reinfeldt''''' tillhör de svenskar som har italienska anor<ref>Anbytarforum 2006-2010 om Fredrik Reinfeldts anor - http://forum.genealogi.se/index.php?topic=77417.0</ref>.
+Det finns idag cirka '''8 000 personer födda i Italien''' i Sverige<ref>SCB:s siffror</ref>. Karaktäristiskt för den italienska invandringen är att det huvudsakligen rört sig om en renodlad yrkesinvandring. T.ex. stuckatörer under stenstädernas framväxt<ref>Christian Catomeris: ''Gipskattor och positiv – italienare i Stockholm 1896–1910'' (1988)</ref>, eller glass- och konfektyrfabrikanter vid förra sekelskiftet<ref>Anders Johnson: ''Garpar, gipskatter och svartskallar - Invandrarna som byggde Sverige'' (2011)</ref>. Och industriarbetare efter andra världskriget. Den tidigaste invandringen från Italien skedde redan på 1600- och 1700-talen [[Invandringen till Sverige|invandrarna]]. Så antalet svenskar med italienska anor är betydligt större. Dessutom har ett betydande antal av de nord- och sydamerikaner som kommit till Sverige genom åren italienska förfäder. Mer kända svensk-italienska släkter är bl.a. ''Ciprian'', ''Mazetti'', ''Feretti'', ''Granelli'', ''Bonamici'', ''Dominique'', ''Notini'', ''Ambrosiani'', ''Jaconelli'' och ''Ingrosso''. '''''Förre statsministern Fredrik Reinfeldt''''' tillhör de svenskar som har italienska anor<ref>Anbytarforum 2006-2010 om Fredrik Reinfeldts anor - http://forum.genealogi.se/index.php?topic=77417.0</ref>.
-==Invandringen till Sverige==
-Den italienska invandringen till Sverige har gamla anor<ref>''Ur Byggnadskultur nr 3/1995'' - ''Torbjörn Fulton: Kalksniderier och gipsarbeten - något om äldre stuckaturer i Sverige'' http://www.byggnadsvard.se/index.php?option=com_content&view=article&id=191:kalksniderier-och-gipsarbeten-nagot-om-aeldre-stuckaturer-i-sverige&catid=45:material&Itemid=69</ref>. Karaktäristiskt för den italienska invandringen är att det huvudsakligen rört sig om en renodlad yrkesinvandring, t.ex. stuckatörer under stenstädernas framväxt<ref>Christian Catomeris: ''Gipskattor och positiv – italienare i Stockholm 1896–1910'' (1988)</ref>, eller glass- och konfektyrfabrikanter omkring förra sekelskiftet<ref>Anders Johnson: ''Garpar, gipskatter och svartskallar - Invandrarna som byggde Sverige'' (2011)</ref>. Vidare att den varit betingad av speciella behov från svensk sida samt att den haft sin grund i ett befolknings- och arbetskraftsöverskott i Italien <ref>''Federazione delle Associazioni Italiane in Svezia - Italienska Riksförbundet'' http://www.fais-ir.com/cms/index.php?option=com_content&view=article&id=9&Itemid=13</ref>.
 Efter andra världskrigets slut rådde högkonjunktur i de flesta svenska verkstadsindustrier och bristen på yrkesutbildad arbetskraft var stor. I april 1947 slöts ett avtal mellan de svenska och de italienska myndigheterna, och några månader senare anlände den första kontingenten italienska arbetare till Sverige. De kom till Kockums i Malmö. SKF i Göteborg och ASEA i Västerås. Särskilt omfattande var denna invandring under 1940-talet samt 1960-talet, då den årliga genomsnittliga invandringen till Sverige från Italien uppgick till 500 personer.
-==Administrativ indelning==
+==Italiens administrativa indelning==
-Enligt den nya lydelsen av 1948 års författning består Italien av '''kommuner''' ''(comune)'', '''provinser''' ''(provincia)'', '''storstäder''' ''(città)'', '''regioner''' ''(regione)'' och '''staten''' ''(stato)''. Kommuner, provinser, storstäder och regioner är självständiga organ med egna maktbefogenheter och funktioner fastställda i författningen.
+Enligt 1948 års grundlag består Italien av '''kommuner''' ''(comune)'', '''provinser''' ''(provincia)'', '''storstäder''' ''(città metropolitane)'', '''regioner''' ''(regione)'' och '''staten''' ''(stato)''. Kommuner, provinser, storstäder och regioner är självständiga organ med egna maktbefogenheter och funktioner fastställda i författningen. Ett antal regioner har speciell status med större självstyre. Dessa är Friuli Venezia Giulia, Sardinien, Sicilien, Trentino-Alto Adige (Sydtirolen) och Valle d'Aosta.
-*'''Kommunerna''' styrs av valda ''kommunfullmäktige'' ''(consiglio comunale)'' och ''borgmästare'' ''(sindaco)''. Borgmästaren är direktvald i majoritetsval, med en andra valomgång för att avgöra valet mellan de två kandidater som fått mest röster. '''Inom en kommun ''(comune)'' administreras många grundläggande samhällsfunktioner som t.ex. födelse-, vigsel- och dödsfallsregistrering.''' Byggnaden avsedd för de styrande brukar kallas ''municipio'' eller ''palazzo comunale''.
+*'''Kommunerna''' styrs av valda ''kommunfullmäktige'' ''(consiglio comunale)'' och en ''borgmästare'' ''(sindaco)''. Borgmästaren är direktvald i majoritetsval, med en andra valomgång för att avgöra valet mellan de två kandidater som fått mest röster. '''Inom en kommun ''(comune)'' administreras många grundläggande samhällsfunktioner som t.ex. födelse-, vigsel- och dödsfallsregistrering.''' Byggnaden avsedd för kommunalförvaltningens ledning kallas ''municipio'' eller ''palazzo comunale''.
 *'''Provinserna''' styrs av valda provinsfullmäktige och provinspresidenter. Provinspresidenten är direktvald i majoritetsval, med en andra valomgång för att avgöra valet mellan de två kandidater som fått mest röster.
-*Italien är indelat i 20 st '''regioner''': ''Abruzzo'', ''Valle d'Aosta'', ''Apulien'', ''Basilicata'', ''Kalabrien'', ''Kampanien'', ''Emilia-Romagna'', ''Friuli-Venezia Giulia'', ''Lazio'', ''Ligurien'', ''Lombardiet'', ''Marche'', ''Molise'', ''Piemonte'', ''Sardinien'', ''Sicilien'', ''Trentino-Alto Adige'', ''Toscana'', ''Umbrie''n och ''Veneto''. Regionerna är indelade i totalt 110 provinser (län). Provinserna består i sin tur av sammanlagt '''fler än 8 000 kommuner'''.
+*Italien är indelat i 20 st '''regioner''': ''Abruzzo'', ''Valle d'Aosta'', ''Apulien'', ''Basilicata'', ''Kalabrien'', ''Kampanien'', ''Emilia-Romagna'', ''Friuli-Venezia Giulia'', ''Lazio'', ''Ligurien'', ''Lombardiet'', ''Marche'', ''Molise'', ''Piemonte'', ''Sardinien'', ''Sicilien'', ''Trentino-Alto Adige'', ''Toscana'', ''Umbrie''n och ''Veneto''. Regionerna är i sin tur indelade i 88 provinser (län) och 14 stadslän. Provinserna består i sin tur av '''omkring 7900 kommuner'''.
-''Länk till '''www.egm.it®''' en '''klickbar karta''' över Italiens regioner (man klickar i flera steg och går från region till provins, osv. Varje steg innehåller massvis med information, som t.ex. administrativ information, adresser, historia, turistinfo, samt länkar:'' http://www.egm.it/comuni/italiamappata.html
+''På '''https://www.tuttitalia.it/italia/''' hittar du en översikt över Italiens administrativa enheter t.ex. administrativ information, adresser, historia, turistinfo.
 ===Arkiv===