Gustaf Elgenstierna: Skillnad mellan sidversioner

1 025 byte lades till ,  30 november 2010 kl. 14.07
tryckta arbeten
(Kompletteringar)
(tryckta arbeten)
Rad 6: Rad 6:


Elgenstiernas namn är idag närmast synonymt med den utgåva av adelns ättartavlor han år 1925-1936 utgav ([[Den introducerade svenska adelns ättartavlor]], 9 volymer). Verket utgick från [[Gabriel Anrep]]s ättartavleutgåva från 1800-talet. Elgenstierna har i det mycket utförliga företalet i den första volymen redogjort för sin arbetsprocess och sitt arbetes förhållande till dess föregångare.  Vid utgivningen hade han kring sig en stab av medarbetare, bland andra professor [[Gottfrid Carlsson]], som arbetade med medelstidsgenealogierna, arkivrådet [[Johan Axel Almquist]], direktören [[Govert Indebetou]] och läroverksadjunkten [[Vilhelm Ljungfors]], alla välkända genealoger. Jämfört med Anreps utgåva innebar Elgenstiernas utgåva en källkritisk upprensning, men genom en hel del ytterligare forskning har senare forskare kunnat påvisa behovet av kompletteringar och rättelser och man kan i den genealogiska tidskriftslitteraturen (exempelvis tidskriften [[Släkt och Hävd]]) och i [[Svenskt biografiskt lexikon]] stundom finna korrigeringar till av Elgenstierna publicerade genealogier. I ett så omfattande arbete kan dock detta sägas ligga i sakens natur, när genealogisk forskning har blivit vanlig. Två supplementband utgavs 2008 av [[Sveriges Släktforskarförbund]] efter ett omfattande förarbete. Elgenstiernas ättartavlor förblir för all framtid ett storverk och ett ojämförligt referensverk för släktforskningen i Sverige.
Elgenstiernas namn är idag närmast synonymt med den utgåva av adelns ättartavlor han år 1925-1936 utgav ([[Den introducerade svenska adelns ättartavlor]], 9 volymer). Verket utgick från [[Gabriel Anrep]]s ättartavleutgåva från 1800-talet. Elgenstierna har i det mycket utförliga företalet i den första volymen redogjort för sin arbetsprocess och sitt arbetes förhållande till dess föregångare.  Vid utgivningen hade han kring sig en stab av medarbetare, bland andra professor [[Gottfrid Carlsson]], som arbetade med medelstidsgenealogierna, arkivrådet [[Johan Axel Almquist]], direktören [[Govert Indebetou]] och läroverksadjunkten [[Vilhelm Ljungfors]], alla välkända genealoger. Jämfört med Anreps utgåva innebar Elgenstiernas utgåva en källkritisk upprensning, men genom en hel del ytterligare forskning har senare forskare kunnat påvisa behovet av kompletteringar och rättelser och man kan i den genealogiska tidskriftslitteraturen (exempelvis tidskriften [[Släkt och Hävd]]) och i [[Svenskt biografiskt lexikon]] stundom finna korrigeringar till av Elgenstierna publicerade genealogier. I ett så omfattande arbete kan dock detta sägas ligga i sakens natur, när genealogisk forskning har blivit vanlig. Två supplementband utgavs 2008 av [[Sveriges Släktforskarförbund]] efter ett omfattande förarbete. Elgenstiernas ättartavlor förblir för all framtid ett storverk och ett ojämförligt referensverk för släktforskningen i Sverige.
==Tryckta arbeten==
* ''Slägten Petersohn''. Några anteckningar. Nora 1896. 24 s.
* ''Köping stads tjänstemän 1605-1905''. Personhistoriska anteckningar. Stockholm 1907. (4), 106 s. (Skrifter utgivna av Personhistoriska samfundet, 1.)
* ''Spridda rättelser och tillägg till G. Anrep: Svenska adelns ättartaflor''. Primeroos, adliga ätten n:r 640 (Personhistorisk tidskrift, årg. 9, 1907, tr. 1908, s.91-92).
* ''Ätten Galle i Sverige'' (ibid. Årg. 13, 1911, tr. 1915, s. 32-35).
* ''Stockholmssläkter''. 1. Nils Nilssons adliga ätt (Holmström). 2. Alexander Roslins fädernesläkt (ibid., Årg. 17, 1915, tr. 1916, s. 179-188).
* ''Matrikel öfver borgmästare och rådman samt stads- och magistratssekreterare i Stockholms stad och Norra förstaden''. Sthlm 1915-18. 4:o XV, (1), 361, (1), s., 14 portr. (Stockholms rådhus och råd, Afd. 2; tills. med F. De Brun, I. Simonsson & N. Östman).
* ''Riddarhusgenealogierna, deras tillkomst och historiska utveckling'' (Arte et marte, Årg. 32, 1936, s. 19-22).


==Källor==
==Källor==
emailconfirmed
5 921

redigeringar