Folkräkning

Från Wiki-Rötter
Version från den 29 november 2014 kl. 18.35 av Qzxw (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Folkräkning (lat. census) innebär att man räknar antalet individer som bor inom ett visst definierat område på en viss tidpunkt. Räkningen görs antingen "de facto" (alla som uppehåller sig inom området inklusive tillfälliga besökare) eller "de jure" (alla som normalt är bosatta i området, exklusive de som uppehåller sig där illegalt men inklusive de som är registrerade som bofasta men rent faktiskt bor annorstädes).

Folkräkning i Sverige

Folkräkningar har genomförts i Sverige sedan 1749. Fram till 1860 var folkräkningen en rent demografisk redovisning av befolkningen som till en början genomfördes varje år för att sedan successivt ökas till ett intervall om fem år. Från och med 1860 övergår folkräkningen till att bestå av en komplett förteckning av Sveriges befolkning med uppgifter om namn, kön, födelseår, födelseförsamling, hemort, familj, tjänstefolk, yrke och civilstånd sorterat på hemvist. Hädanefter har folkräkningarna utförts vart tionde år. Underlaget för folkräkningarna är husförhörslängderna och sedermera församlingsböckerna.[1]

Digitala resurser rörande folkräkningar i Sverige

Folkräkningen 1860

  • SVAR har påbörjat inmatning av denna folkräkning som finns tillgängliga via deras webbtjänst.

Folkräkningen 1870

  • SVAR har påbörjat inmatning av denna folkräkning som finns tillgängliga via deras webbtjänst.

Folkräkningen 1880

Folkräkningen 1890

Folkräkningen 1900

Folkräkningen 1910

  • SVAR har påbörjat inmatning av denna folkräkning som finns tillgänglig via deras webbtjänst.

Folkräkningen 1930

  • SVAR har scannat och indexerat böckerna för denna folkräkning (SCB-utdrag) och det finns tillgänglig via deras webbtjänst.

Folkräkningen 1970

Folkräkningen 1980

Folkräkningen 1990

Folkräkningar i andra länder

Vid släktforskning utanför Sverige (med undantag för Finland - som ju var en del av Sverige ända fram till 1809) är släktforskaren i allmänhet väldigt mycket mer beroende av landets folkräkningar eftersom det saknas husförhörslängder. Det är i folkräkningsregister man återfinner familjerna, men eftersom folkräkningarna endast är "nedslag" i familjehistorien med ungefär fem till tio års mellanrum finns stor risk att t.ex. spädbarn som föds i en familj, men dör unga, aldrig uppträder i någon folkräkning. Det är också mycket svårt att följa en släkt genom åren, då folkräkningarna aldrig uppger när familjen flyttar till annan ort. De bara saknas i nästa folkräkning.

Norge och Danmark

Norge och Danmark hör till de länder där folkräkningar genomförts i stället för att bruka systemet med husförhörslängder. Där kallas de folketællinger och utgör en viktig källa för släktforskning. Danmark är praktiskt taget färdig med digitaliseringen av folketællingarna, som lagts ut på nätet.

Källor