Allmänna arkivschemat: Skillnad mellan sidversioner

81 byte lades till ,  5 april 2011 kl. 20.23
länkar
mIngen redigeringssammanfattning
(länkar)
Rad 1: Rad 1:
Redovisningen av arkivbestånden bygger vanligen på någon form av '''arkivschema''' eller '''förteckningsplan'''.
Redovisningen av arkivbestånden bygger vanligen på någon form av '''arkivschema''' eller '''förteckningsplan'''.


I Sverige introducerades det ''allmänna arkivschemat'' 1903, och skapades av riksarkivarien ''Emil Hildebrand''. För vissa typer av arkiv används andra scheman, t ex [[Kyrkoarkivens förteckningsplan]], som kom 1884. Kyrkoarkiven förtecknas enligt denna förteckningsplan intill 1999-12-31. Efter separationen mellan kyrka och stat används från och med 2000-01-01 det ''svenska allmänna arkivschemat''.
I Sverige introducerades det ''allmänna arkivschemat'' 1903, och skapades av riksarkivarien ''Emil Hildebrand''. För vissa typer av [[arkiv]] används andra scheman, t ex [[Kyrkoarkivens förteckningsplan]], som kom 1884. [[Kyrkoarkiv]]en förtecknas enligt denna förteckningsplan intill 1999-12-31. Efter separationen mellan kyrka och stat används från och med 2000-01-01 det ''svenska allmänna arkivschemat''.


Under seklet som gått har man vid olika tidpunkter tillfört nya rubriker i schemat. Oftast som ett resultat av att nya materialtyper funnit sin väg in i arkiven. Särskilda rubriker för mikrofilm, ljudupptagningar och liknande visade sig inte vara hållbara lösningar.  
Under seklet som gått har man vid olika tidpunkter tillfört nya rubriker i schemat. Oftast som ett resultat av att nya materialtyper funnit sin väg in i arkiven. Särskilda rubriker för [[mikrofilm]], ljudupptagningar och liknande visade sig inte vara hållbara lösningar.  


Arkivlagen (1991) formar den senaste versionen av schemat.  
Arkivlagen (1991) formar den senaste versionen av schemat.  


Arkivschemats ursprung i den statliga sektorn vid förra sekelskiftet har under seklets gång gjort det mer och mer svårarbetat. Så har till exempel grupperna K och L ifrågasatts.
Arkivschemats ursprung i den statliga sektorn vid förra sekelskiftet har under seklets gång gjort det mer och mer svårarbetat. Så har till exempel grupperna K och L ifrågasatts.
Det svenska Riksarkivet har beslutat att statliga myndigheterna skall gå över till processorienterad arkivredovisning, (RA-FS 2008:4), vilken trädde i kraft den 1 januari 2009.
Det svenska [[Riksarkivet]] har beslutat att statliga myndigheterna skall gå över till processorienterad arkivredovisning, (RA-FS 2008:4), vilken trädde i kraft den 1 januari 2009.


== Allmänna arkivschemat - huvudavdelningar ==
== Allmänna arkivschemat - huvudavdelningar ==
Rad 70: Rad 70:


== Släktforskarens eget familjearkiv ==
== Släktforskarens eget familjearkiv ==
Som privatperson kan man underlätta för andra att hitta i det egna familje- eller släktarkivet genom att följa det allmänna arkivschemat. Om detta finns många goda råd och tips i Elinor Elmborgs häfte ''Arkiveringsguide för släktforskare'', Stockholm 2009, ISBN 978-91-633-4115-1.
Som privatperson kan man underlätta för andra att hitta i det egna [[familjearkiv|familje-]] eller [[släktarkiv]]et genom att följa det allmänna arkivschemat. Om detta finns många goda råd och tips i Elinor Elmborgs häfte ''[[Arkiveringsguide för släktforskare]]'', Stockholm 2009, ISBN 978-91-633-4115-1.


== Källor ==
== Källor ==
Rad 79: Rad 79:


== Se även ==
== Se även ==
*[[Arkiv]]
* [[Arkiv]]
*[[Volymbeteckning]]
* [[Volymbeteckning]]
* [[Kyrkoarkivens förteckningsplan]]
* [[:Kategori:Källor att börja med]]
* [[:Kategori:Källor att börja med]]
* [[:Kategori:Arkivsamlingar]]
* [[:Kategori:Arkivsamlingar]]
emailconfirmed
5 921

redigeringar