Allmänna arkivschemat
Redovisningen av arkivbestånden bygger vanligen på någon form av arkivschema eller förteckningsplan.
I Sverige introducerades det allmänna arkivschemat 1903, och skapades av riksarkivarien Emil Hildebrand. För vissa typer av arkiv används andra scheman, t ex Kyrkoarkivens förteckningsplan, som kom 1884. Kyrkoarkiven förtecknas enligt denna förteckningsplan intill 1999-12-31. Efter separationen mellan kyrka och stat används från och med 2000-01-01 det svenska allmänna arkivschemat.
Under seklet som gått har man vid olika tidpunkter tillfört nya rubriker i schemat. Oftast som ett resultat av att nya materialtyper funnit sin väg in i arkiven. Särskilda rubriker för mikrofilm, ljudupptagningar och liknande visade sig inte vara hållbara lösningar.
Arkivlagen (1991) formar den senaste versionen av schemat.
Arkivschemats ursprung i den statliga sektorn vid förra sekelskiftet har under seklets gång gjort det mer och mer svårarbetat. Så har till exempel grupperna K och L ifrågasatts. Det svenska Riksarkivet har beslutat att statliga myndigheterna skall gå över till processorienterad arkivredovisning, (RA-FS 2008:4), vilken trädde i kraft den 1 januari 2009.
Allmänna arkivschemat - huvudavdelningar
- A. Protokoll
- B. Arkivexemplar av utgående handlingar
- C. Diarier
- D. Register och liggare
- E. Inkomna handlingar
- F. Handlingar ordnade efter ämne
- G. Räkenskaper
- H. Statistik
- J. Ritningar och Kartor
- K. Fotografier
- L. Trycksaker
- Ö. Övriga handlingar
I Sverige betecknas huvudgruppernas underavdelningar med siffor, exempel:
- A1:1 Årsmötesprotokoll, volym 1
- A2:2 Styrelsemötesprotokoll, volym 2
Finländska arkivschemat - huvudavdelningar
- A. Diarier
- B. Förteckningar
- C. Protokoll
- D. Kopior
- E. Inkomna handlingar
- F. Korrespondens
- G. Räkenskapshandlingar
- H. Handlingar arkiverade enligt innehåll
- Ö. Övriga handlingar (alternativt huvudgrupp U)
I Finland betecknas huvudgruppernas underavdelningar med bokstäver, exempel:
- Ca:1 Årsmötesprotokoll, volym 1
- Cb:2 Styrelsemötesprotokoll, volym 2
Norska arkivschemat (Norsk allment arkivskjema) - huvudavdelningar
- A. Møtebøker, referatprotokoller, forhandlingsprotokoller o.l.
- B. Kopibøker
- C. Journaler og andre overgripende registre
- D. Saks- (sv. ärende) og korrespondansearkiv ordnet etter organets hovedsystem
- E. Saks- og korrespondansearkiv ordnet etter eventuelle andre (sideordnede) system
- F.- O. Seriekodene er reservert til bruk for spesialserier innenfor hver enkelt arkivskapers fagområde
- P. Personalforvaltning
- Q. Eiendomsforvaltning
- R. Regnskap
- S. Statistikk
- T. Kart og tegninger
- U. Foto, film og lydopptak
- V. EDB og mikrofilm
- W. Gjenstander (stempler, modeller, faner)
- X. Egenproduserte trykksaker (ett eks. inkl. klisjéer)
- Y. Andre utskilte arkivdeler, diverse
- Z. Referansemateriell (arkivlister, instrukser, avisklipp etc.)
I Norge betecknas huvudgruppernas underavdelningar med bokstäver, exempel:
- Aa:1 Årsmötesprotokoll, volym 1
- Ab:2 Styrelsemötesprotokoll, volym 2
Släktforskarens eget familjearkiv
Som privatperson kan man underlätta för andra att hitta i det egna familje- eller släktarkivet[1] genom att följa det allmänna arkivschemat. Om detta finns många goda råd och tips i Elinor Elmborgs häfte Arkiveringsguide för släktforskare, Stockholm 2009, ISBN 978-91-633-4115-1.
Källor
- Nilsson, Nils, Arkivkunskap, Stockholm 1971.
- Gränström, Claes, mfl, Arkivlagen, 1992.
- Sundin, Elof, Arkivschemat - lösning eller hinder. Stockholm (RA?) (Stencil) 1989.
- Statsarkivet i Trondheim, SAT
Se även
Referenser: