Allmänna arkivschemat: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
53 byte lades till ,  26 mars 2014 kl. 08.53
ingen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 2: Rad 2:
Redovisningen av arkivbestånden bygger vanligen på någon form av '''arkivschema''' eller '''förteckningsplan'''.
Redovisningen av arkivbestånden bygger vanligen på någon form av '''arkivschema''' eller '''förteckningsplan'''.


I Sverige introducerades det ''allmänna arkivschemat'' 1903, och skapades av riksarkivarien ''Emil Hildebrand''. För vissa typer av [[arkiv]] används andra scheman, t ex [[Förteckningsplan]], som kom 1884. [[Kyrkoarkiv]]en förtecknas enligt denna förteckningsplan intill 1999-12-31. Efter separationen mellan kyrka och stat används från och med 2000-01-01 det ''svenska allmänna arkivschemat''.
I Sverige introducerades det ''allmänna arkivschemat'' 1903, och skapades av riksarkivarien ''Emil Hildebrand''. För vissa typer av [[arkiv]] används andra scheman, t ex Kyrkoarkivens [[förteckningsplan]], som kom 1884. [[Kyrkoarkiv]]en förtecknas enligt denna förteckningsplan intill 1999-12-31. Efter separationen mellan kyrka och stat används från och med 2000-01-01 det ''svenska allmänna arkivschemat''.


Under seklet som gått har man vid olika tidpunkter tillfört nya rubriker i schemat. Oftast som ett resultat av att nya materialtyper funnit sin väg in i arkiven. Särskilda rubriker för [[mikrofilm]], ljudupptagningar och liknande visade sig inte vara hållbara lösningar.  
Under seklet som gått har man vid olika tidpunkter tillfört nya rubriker i schemat. Oftast som ett resultat av att nya materialtyper funnit sin väg in i arkiven. Särskilda rubriker för [[mikrofilm]], ljudupptagningar och liknande visade sig inte vara hållbara lösningar.  
Rad 71: Rad 71:


== Släktforskarens eget familjearkiv ==
== Släktforskarens eget familjearkiv ==
Som privatperson kan man underlätta för andra att hitta i det egna familje- eller släktarkivet<ref>Se mer om familje- och släktarkiv i [[Arkiv]].</ref>. genom att följa det allmänna arkivschemat. Om detta finns många goda råd och tips i Elinor Elmborgs häfte ''[[Arkiveringsguide för släktforskare]]'', Stockholm 2009, ISBN 978-91-633-4115-1.
Som privatperson kan man underlätta för andra att hitta i det egna familje- eller släktarkivet<ref>Se mer om familje- och släktarkiv i [[Arkiv]].</ref> genom att följa det allmänna arkivschemat. Om detta finns många goda råd och tips i Elinor Elmborgs häfte ''[[Arkiveringsguide för släktforskare]]'', Stockholm 2009, ISBN 978-91-633-4115-1.


== Källor ==
== Källor ==
*Nilsson, Nils, Arkivkunskap, Stockholm 1971.  
*Nilsson, Nils, Arkivkunskap, Stockholm 1971.  
*Gränström, Claes, mfl, Arkivlagen, 1992.
*Gränström, Claes, mfl, Arkivlagen, 1992.
*Sundin, Elof, Arkivschemat - lösning eller hinder. Stockholm (RA?) ([[Stencil]]) 1989.  
*Sundin, Elof, Arkivschemat - lösning eller hinder. Stockholm (RA?) (Stencil) 1989.  
*[http://riksarkivet.no/arkivverket/Arkivverket/Trondheim/Avlevering/Veiledning-i-avlevering/Norsk-allment-arkivskjema Statsarkivet i Trondheim, SAT]
*[http://riksarkivet.no/arkivverket/Arkivverket/Trondheim/Avlevering/Veiledning-i-avlevering/Norsk-allment-arkivskjema Statsarkivet i Trondheim, SAT]


Rad 92: Rad 92:
[[Kategori:Att dokumentera sin forskning]]
[[Kategori:Att dokumentera sin forskning]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskning - metodfrågor]]
emailconfirmed
5 921

redigeringar

Navigeringsmeny