emailconfirmed
5 921
redigeringar
Valloner: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
→Litteratur
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) |
||
| (2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Flag of Wallonia.svg.png|150px|right|Valloniens flagga]] | [[Fil:Flag of Wallonia.svg.png|150px|right|Valloniens flagga]] | ||
''' | '''Valloner''' är en ''franskspråkig folkgrupp'' i södra '''Belgien''' som utgjorde en stor del av [[invandringen till Sverige]] under stormaktstiden, och etablerade sig i svenskt bergsbruk. | ||
Under 1500-talet förbättrades smidesteknikerna ''("vallonsmidet")'' i trakten runt '''Liège''' som hade utvecklats till den europeiska järnhanteringens huvudort. Vallonernas rykte i fråga om bergsbruk och järnhantering blev vida spritt, vilket uppmärksammades även i Sverige. Uppmuntrade av ''Gustav II Adolf'' började många valloner utvandra till Sverige under början av ''1600-talet''. De kom från ''två huvudområden'' belägna kring städerna '''Sedan''' och '''Liège'''. ''Sedan'' svarade för den tidiga [[migration]]en till Sverige (1610-1625), ''Liège'' för den senare (1625-1655). Till en början kom de flesta vallonerna till ''Finspång'' och ''Norrköping'', där bergsmannen ''Louis De Geer'' kunde [[arrende]]ra land. Den förste att värva valloner till Sverige var nederländaren ''Willem de Besche'', som tidigare hjälpt fram De Geer till bruket i Finspång, men från 1620-talets början tog De Geer helt över den verksamheten. Värvningen gick till på så sätt att agenter skickades ut till de mindre bruksorterna för att direkt på platsen värva den önskade yrkesmannen. Men lika ofta kom arbetslösa valloner till de större orterna för att på de värvarkontor som där upprättats söka anställning i Sverige. | Under 1500-talet förbättrades smidesteknikerna ''("vallonsmidet")'' i trakten runt '''Liège''' som hade utvecklats till den europeiska järnhanteringens huvudort. Vallonernas rykte i fråga om bergsbruk och järnhantering blev vida spritt, vilket uppmärksammades även i Sverige. Uppmuntrade av ''Gustav II Adolf'' började många valloner utvandra till Sverige under början av ''1600-talet''. De kom från ''två huvudområden'' belägna kring städerna '''Sedan''' och '''Liège'''. ''Sedan'' svarade för den tidiga [[migration]]en till Sverige (1610-1625), ''Liège'' för den senare (1625-1655). Till en början kom de flesta vallonerna till ''Finspång'' och ''Norrköping'', där bergsmannen ''Louis De Geer'' kunde [[arrende]]ra land. Den förste att värva valloner till Sverige var nederländaren ''Willem de Besche'', som tidigare hjälpt fram De Geer till bruket i Finspång, men från 1620-talets början tog De Geer helt över den verksamheten. Värvningen gick till på så sätt att agenter skickades ut till de mindre bruksorterna för att direkt på platsen värva den önskade yrkesmannen. Men lika ofta kom arbetslösa valloner till de större orterna för att på de värvarkontor som där upprättats söka anställning i Sverige. | ||
| Rad 17: | Rad 17: | ||
==Släktforskning om valloner== | ==Släktforskning om valloner== | ||
[[Sällskapet Vallonättlingar]] är en förening som bedriver forskning om valloner och vallonättlingar i Sverige. | [[Sällskapet Vallonättlingar]] är en förening som bedriver forskning om valloner och vallonättlingar i Sverige. | ||
==Litteratur== | |||
* Hösten 2016 ger [[Sveriges Släktforskarförbund]] ut boken "'''Vallonska rötter'''" (förf. ''Sällskapet Vallonättlingar''), nr 13 i serien [[SSF:s handböcker]] ISBN 978-91-88341-06-8. | |||
* Appelgren, Erik (1968). Vallonernas namn: de äldsta valloninvandrarnas fullständiga namn, yrke, årtal, arbetsplats och ursprungsort. .... Stockholm: förf. Libris 8241 | |||
* Berg, Bjarne (1998). Vallonernas spår. [Solf]: [Bjarne Berg]. Libris 8038570. ISBN 951-98137-0-5 | |||
* Berg-Frykholm, Annika (2009). ”Invandrarna som gav järnet”. Svenska turistföreningens årsbok 2009,: sid. [90]-103 : ill.. ISSN 0283-2976. | |||
* Douhan, Bernt (1981). ”Vallonerna i Sverige.”. Fataburen (Stockholm : Nordiska museet, 1906-) 1981,: sid. 66-90 : ill.. ISSN 0348-971X. ISSN 0348-971X ISSN 0348-971X. Libris 3236618 | |||
* Haage, Sixten (1986). Vallonerna: bildberättelse. Stockholm: Konstfrämjandet. Libris 603086 | |||
* Isaksson, Olov; Bradbury Rodney, Hansson Göran (1995). Vallonbruk i Uppland: människor och miljöer. Stockholm: Bonnier i samarbete med Upplandsmuseet. Libris 7149343. ISBN 91-0-056020-0 (inb.) | |||
* Kilbom, Karl (1958). Vallonerna: valloninvandringen, stormaktsväldet och den svenska järnhanteringen. Stockholm: Tiden. Libris 8074810 | |||
* Lindblom, Kjell (2012/2013). "Nordisk Vallongenealogi 1580-1750", 2 vol. Stockholm, Släktforskarskolan, ISBN 978-91-637-0416-1 ISBN 978-91-637-0417-8 | |||
* Florén, Anders & Ternhag, Gunnar, red (2002). Valloner - järnets människor. Hedemora: Gidlund i samarbete med Dalarnas forskningsråd. Libris 7668664. ISBN 91-7844-333-4 | |||
* Anfält, Tomas, red (1996). ''Vallonerna''. Stiftelsen Leufstas utställningskataloger, 1101-3990 ; 3. Skärplinge: Stift. Leufsta. Libris 7767691. ISBN 91-87914-03-4 | |||
* ''Vallonskivan 4.0 2013''. [Solna]: Sällskapet Vallonättlingar. 2013. Libris 10956045. ISBN 978-91-981184-1-4 | |||
== Externa länkar == | == Externa länkar == | ||