1 344
redigeringar
Vänge (C): Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
→Externa länkar
Edis (diskussion | bidrag) |
Cognatus (diskussion | bidrag) |
||
| (8 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
'''Vänge''' är en församling i Uppland, som ligger någon mil väster om Uppsala. Den existerade som egen [[församling]] fram till 1895 då den slogs samman med grannförsamlingen i öster, ''Läby'', till den nya församlingen ''Vänge och Läby församling''. 1933 separerades de två församlingarna åter igen. | '''Vänge''' är en församling i Uppland, som ligger någon mil väster om Uppsala. Den existerade som egen [[församling]] fram till 1895 då den slogs samman med grannförsamlingen i öster, ''Läby'', till den nya församlingen ''Vänge och Läby församling''. 1933 separerades de två församlingarna åter igen. | ||
Tätorten ''Vänge'' är | Tätorten ''Vänge'' är belägen 12 km väster om Uppsala. Även historiskt hette orten ''Vänge'', men när järnvägen Uppsala-Sala byggdes bytte orten namn till ''Brunna'' för att inte blandas ihop med Vänge på Gotland eller Veinge i Halland. År 1995 återfick samhället namnet ''Vänge''. Järnvägsstationen heter dock fortfarande Brunna även om det namnet inte används utanför järnvägen.<ref>''Wikipedia'' [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4nge,_Uppsala_kommun]</ref> | ||
==Socken-/Församlingsbeskrivning== | ==Socken-/Församlingsbeskrivning== | ||
| Rad 30: | Rad 30: | ||
Under de följande århundradena fick centralmakten en ökande roll i form av skatter, nya byar och [[skifte]]n. Dessa var uppdelade på olika ägare och jordnaturer som framgår bl.a. av Ekeby by. Vissa, exempelvis 1344 belagda bosättningar och byar, försvinner. [[Digerdöden]] spelade här en roll. | Under de följande århundradena fick centralmakten en ökande roll i form av skatter, nya byar och [[skifte]]n. Dessa var uppdelade på olika ägare och jordnaturer som framgår bl.a. av Ekeby by. Vissa, exempelvis 1344 belagda bosättningar och byar, försvinner. [[Digerdöden]] spelade här en roll. | ||
Träldomen fanns officiellt till 1335 men försvann redan tidigare, eftersom den var olönsam och krävde underhåll av människorna. Det var bättre med [[arrendator]]er, som betalade för sitt uppehälle och ändå skötte jorden. Material från Fiby för år 1344 är här upplysande. | Träldomen fanns officiellt till 1335 men försvann redan tidigare, eftersom den var olönsam och krävde underhåll av människorna. Det var bättre med [[arrende|arrendator]]er, som betalade för sitt uppehälle och ändå skötte jorden. Material från Fiby för år 1344 är här upplysande. | ||
En kartbild över förhållandena 1540 visar då följande byar: Almby, Brunna, Bärby, Ekeby, Fiby, Finnsta, Jobsbo, Karbo, Kil, Kånkebo, Körlinge, Lundby, Långtibble, Nåstuna, Vagnsby, Väsby, Älvsby. Bynamnen visar för ortnamnsforskarna inte bara deras innebörd utan också deras ålder. Åarnas roll för byarnas placering framgår tydligt av kartbilden. Ekeby, Finnsta, Kil och Långtibble är störst. | En kartbild över förhållandena 1540 visar då följande byar: Almby, Brunna, Bärby, Ekeby, Fiby, Finnsta, Jobsbo, Karbo, Kil, Kånkebo, Körlinge, Lundby, Långtibble, Nåstuna, Vagnsby, Väsby, Älvsby. Bynamnen visar för ortnamnsforskarna inte bara deras innebörd utan också deras ålder. Åarnas roll för byarnas placering framgår tydligt av kartbilden. Ekeby, Finnsta, Kil och Långtibble är störst. | ||
| Rad 41: | Rad 41: | ||
====1500-1900==== | ====1500-1900==== | ||
Bilden av vilka grupper i socknen som ägde och bestämde över jorden förändrades självfallet över tid. Nya ägare kom till och gamla försvann. De olika jordnaturerna visas bl.a. 1527. Socknen hade då 14 % [[skattebonde|skattebönder]], dvs. självägande bönder, 27 % [[frälse]]bönder med adliga ägare, medan kyrkan hade 59 %, huvuddelen ägdes alltså av kyrkan. [[Reformationen]] ändrade bilden till förmån för [[ | Bilden av vilka grupper i socknen som ägde och bestämde över jorden förändrades självfallet över tid. Nya ägare kom till och gamla försvann. De olika jordnaturerna visas bl.a. 1527. Socknen hade då 14 % [[skattebonde|skattebönder]], dvs. självägande bönder, 27 % [[frälse]]bönder med adliga ägare, medan kyrkan hade 59 %, huvuddelen ägdes alltså av kyrkan. [[Reformationen]] ändrade bilden till förmån för [[frälse]]t, dvs. [[adel]]n, och [[kronan]]. Under 1600-talet före [[reduktion]]en 1680 fanns som [[säteri]]er och [[herrgård]]ar Brunna, Bärby, Ekeby, Fiby, Finnsta, Kil, Långtibble, Nåstuna och Vagnsby. Finnsta, Långtibble, Nåstuna och Vagnsby skulle dock försvinna som säterier och övergå i bondebruk eller dras in till kronans militära organisation, [[indelningsverket]]. Akademins, dvs. Uppsala universitets [[hemman]] fanns också med i bilden. Samtidigt minskade adelns jordinnehav genom inköp av [[ofrälse]] s.k [[ståndsperson]]er. Byarna låg utlagda i s.k. sol- eller tegskifte och tvåsäde (hälften årlig träda). En norm för byn framträder i exempelvis 1798 års [[byordning]] för socknen. Jordbruket var den bärande näringen i bygden. | ||
1865 hade vi följande ägandebild: [[skattebonde|skattebönder]] 42 %, [[kronobonde|kronobönder]] 22 % och [[frälsebonde|frälsebönder]] 36%. Skattebönderna och kronan har tagit över, frälset har minskat och kyrkan är alltmer borta. Huvuddelen ägdes alltså av skattebönder och till en viss del av frälset. | 1865 hade vi följande ägandebild: [[skattebonde|skattebönder]] 42 %, [[kronobonde|kronobönder]] 22 % och [[frälsebonde|frälsebönder]] 36%. Skattebönderna och kronan har tagit över, frälset har minskat och kyrkan är alltmer borta. Huvuddelen ägdes alltså av skattebönder och till en viss del av frälset. | ||
| Rad 51: | Rad 51: | ||
====Befolkningsutveckling==== | ====Befolkningsutveckling==== | ||
Först från omkring 1750 kan vi exakt ange, hur stor befolkningen var i socknen. En ersättning dessförinnan kan sökas i antalet [[hushåll]], som indirekt anger [[folkmängd]]en. År 1540 fanns 48 hushåll i Vänge, 1669 47, 1750 81, 1775 98, 1800 113, 1907 105 (därav 66 [[torpställe]]n). Hushållen ökade och vi fick en befolkningstillväxt i antalet hushåll, men minskar i slutet av 1800-talet beroende på att folk då flyttar från torpen och backstugorna. Omvandlat i antalet individer betyder detta: 1750 637,1775 615,1800 727,1825 772,1865 801,1900 782,1935 901, 1950 712, 1960 590, 1965 781, 1970 1300. Senare ändras bilden kraftigt beroende främst på tätorten Brunnas tillväxt: 1950 203 invånare, 1970 980, 2000 bortåt 1700. [[Emigration]]en var liten eller ingen. Däremot fanns det en stor årlig [[in- och utflyttning]] av [[tjänstefolk]] beroende på socknens [[statarsystem]], som dock försvann i mitten av 1940-talet. År 2000 hade Vänge en folkmängd av 1.785 personer, varav Brunna hade huvuddelen.<ref name=viv/> | Först från omkring 1750 kan vi exakt ange, hur stor befolkningen var i socknen. En ersättning dessförinnan kan sökas i antalet [[hushåll]], som indirekt anger [[folkmängd]]en. År 1540 fanns 48 hushåll i Vänge, 1669 47, 1750 81, 1775 98, 1800 113, 1907 105 (därav 66 [[torpare|torpställe]]n). Hushållen ökade och vi fick en befolkningstillväxt i antalet hushåll, men minskar i slutet av 1800-talet beroende på att folk då flyttar från torpen och backstugorna. Omvandlat i antalet individer betyder detta: 1750 637,1775 615,1800 727,1825 772,1865 801,1900 782,1935 901, 1950 712, 1960 590, 1965 781, 1970 1300. Senare ändras bilden kraftigt beroende främst på tätorten Brunnas tillväxt: 1950 203 invånare, 1970 980, 2000 bortåt 1700. [[Emigration]]en var liten eller ingen. Däremot fanns det en stor årlig [[Flyttningslängd|in- och utflyttning]] av [[tjänstefolk]] beroende på socknens [[statare|statarsystem]], som dock försvann i mitten av 1940-talet. År 2000 hade Vänge en folkmängd av 1.785 personer, varav Brunna hade huvuddelen.<ref name=viv/> | ||
==Geografiska platser== | ==Geografiska platser== | ||
| Rad 110: | Rad 108: | ||
* [[Sveriges dödbok]] | * [[Sveriges dödbok]] | ||
* [[Begravda i Sverige]] | * [[Begravda i Sverige]] | ||
* [[ | * [[Bouppteckningsregister - Uppsala län och delar av Stockholms län]] | ||
* [[Sveriges befolkning]] | * [[Sveriges befolkning]] | ||
| Rad 124: | Rad 122: | ||
* [[Sveriges bebyggelse]], Statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Uppsala län IV. 1949. | * [[Sveriges bebyggelse]], Statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Uppsala län IV. 1949. | ||
* [[Svenska Gods och Gårdar]], Del X, Uppsala län. 1938. | * [[Svenska Gods och Gårdar]], Del X, Uppsala län. 1938. | ||
* [[Upsala Nya Tidning]], 1890- | |||
* [[Upsala (tidning)]], 1845-1958 | |||
===Arkivalier=== | ===Arkivalier=== | ||
| Rad 147: | Rad 147: | ||
=====Övriga arkivalier===== | =====Övriga arkivalier===== | ||
* [[Landskapshandlingar]], Upplands handlingar 1535-1630 | * [[Landskapshandlingar]], Upplands handlingar 1535-1630 | ||
* [[ | * [[Mantalslängd]]er 1642-1820 | ||
===Lokala arkiv=== | ===Lokala arkiv=== | ||
| Rad 165: | Rad 165: | ||
* [http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/38483/38673.shtml Vänge på Arkivguidens Forum] | * [http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/38483/38673.shtml Vänge på Arkivguidens Forum] | ||
* [http://www.cognatus.se/vange. | * [http://www.cognatus.se/vange.php Vänge på www.cognatus.se] | ||
* [http://www.cognatus.se/gaa. | * [http://www.cognatus.se/gaa.php Gustaf Anderssons arkiv på www.cognatus.se] | ||
* [http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=1413 ''Vänge Hembygdsförening'' på www.hembygd.se] | * [http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=1413 ''Vänge Hembygdsförening'' på www.hembygd.se] | ||
* [http://www.cognatus.se/viv. | * [http://www.cognatus.se/viv.php Vänge Hembygdsförenings årsskrift ''Vi i Vänge'' på www.cognatus.se] | ||
* [http://www.cognatus.se/ViV%20Register%201990-2007.pdf Register ''Vi i Vänge'', 1990-2007 på www.cognatus.se] | * [http://www.cognatus.se/ViV%20Register%201990-2007.pdf Register ''Vi i Vänge'', 1990-2007 på www.cognatus.se] | ||