Vänge (C): Skillnad mellan sidversioner

Kartan över Vänge visar att socknen i söder ligger 20 meter över havsnivån (Vängeåns utlopp) och i norr mellan 70 och uppåt 80 meter över. Dagens jordbruks- och bebyggelseområden ligger i stort sett 35-25 meter över havet. Den nuvarande landhöjningen är ca 50 cm per århundrade. 30-metersnivån nåddes mellan 2000-1800 f. Kr., 25-metersnivån 1500-1000. Det betyder, att Vänge från ca 2000 blev tillgängligt för invandring och bosättning. Spår av mänsklig bebyggelse finns också då här, alltså i slutet av stenåldern. Förmodligen ökade den under bronsåldern 1800-500 och äldre järnålder 500 f.Kr.-200 e.Kr. Centralplatser för området blev Håga i Bondkyrko socken och Broby i Börje.<ref name=viv>Sven Lundkvist, ''Vänge i ett historiskt perspektiv'', Vi i Vänge 2009</ref>

Kyrkan är försedd med kalkmålningar av den berömde Albertus Pictor med Marie kröning, Nådastolen och Jesus på förklaringsberget som viktiga motiv. Den har en dopfunt från 1100talets mitt och en del andra medeltida föremål.<ref name=viv/>

Mellan 1882 och 1886 skedde sedan stora förändringar i kyrkans utformning beroende på befolkningstillväxten och den nya tidens krav. Den får då stora korsarmar och absid och samtidigt rivs sakristian.<ref name=viv/>

Den moderna utvecklingen visar, att jordbruksinriktningen fortsatte ännu omkring 1950 men det kom då nya inslag genom strukturomvandling, inflyttning, och en rikslagstiftning som ställde nya krav på kommunen. 1951 och 1972 kom nya kommunindelningar för att klara av socknens och kommunens finanser och åtaganden. Vi fick och hade fått en befolkningsökning och nya tätorter med Brunna som ett exempel. Med detta blev befolkningsstrukturen ytterst viktig och en ny kommunal organisation skulle krävas. Dessförinnan hade dock folkrörelserna slagit igenom i olika form: religiöst i frikyrkoorganisationernas församlingar, i nykterhetsorganisationerna och i idrottsrörelsen. De förebådade samhällets förändring och blev avgörande för den.<ref name=viv/>

Först från omkring 1750 kan vi exakt ange, hur stor befolkningen var i socknen. En ersättning dessförinnan kan sökas i antalet hushåll, som indirekt anger folkmängden. År 1540 fanns 48 hushåll i Vänge, 1669 47, 1750 81, 1775 98, 1800 113, 1907 105 (därav 66 torpställen). Hushållen ökade och vi fick en befolkningstillväxt i antalet hushåll, men minskar i slutet av 1800-talet beroende på att folk då flyttar från torpen och backstugorna. Omvandlat i antalet individer betyder detta: 1750 637,1775 615,1800 727,1825 772,1865 801,1900 782,1935 901, 1950 712, 1960 590, 1965 781, 1970 1300. Senare ändras bilden kraftigt beroende främst på tätorten Brunnas tillväxt: 1950 203 invånare, 1970 980, 2000 bortåt 1700. Emigrationen var liten eller ingen. Däremot fanns det en stor årlig in- och utflyttning av tjänstefolk beroende på socknens statarsystem, som dock försvann i mitten av 1940-talet. År 2000 hade Vänge en folkmängd av 1.785 personer, varav Brunna hade huvuddelen.<ref name=viv/>