Vänge (C): Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök

Vänge (C) (visa wikitext)

Versionen från 10 juni 2016 kl. 12.39

192 byte lades till ,  10 juni 2016 kl. 12.39
→‎Externa länkar
(lade till länk)
 
(15 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Kvarnen.jpg |350 px|mini|höger|Väderkvarnen vid Ekeby by]]
[[Fil:Kvarnen.jpg |400 px|mini|höger|Väderkvarnen vid Ekeby by]]
==Vänge==
'''Vängeförsamling''' ligger någon mil väster om Uppsala och angränsar till [[församling]]arna [[Åland (C)|Åland]], [[Jumkil (C)|Jumkil]], [[Börje (C)|Börje]], [[Läby (C)|Läby]], [[Uppsala-Näs (C)|Uppsala-Näs]], [[Ramsta (C)|Ramsta]], [[Hagby (C)|Hagby]] och [[Skogs-Tibble (C)|Skogs-Tibble]]. ''Vänge församling'' existerade som egen [[församling]] fram till 1895 då den slogs samman med grannförsamlingen i öster, ''Läby'', till den nya [[församlingen]] ''Vänge och Läby församling''. 1933 separerades de två församlingarna åter igen.


Tätorten ''Vänge'' är beläget 12 km väster om Uppsala. Även historiskt hette orten ''Vänge'', men när järnvägen Uppsala-Sala byggdes bytte orten namn till ''Brunna'' för att inte blandas ihop med Vänge på Gotland eller Veinge i Halland. År 1995 återfick samhället namnet ''Vänge''. Järnvägsstationen heter dock fortfarande Brunna även om det namnet inte används utanför järnvägen.<ref>''Wikipedia'' [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4nge,_Uppsala_kommun]</ref>
'''Vänge''' är en församling i Uppland, som ligger någon mil väster om Uppsala. Den existerade som egen [[församling]] fram till 1895 då den slogs samman med grannförsamlingen i öster, ''Läby'', till den nya församlingen ''Vänge och Läby församling''. 1933 separerades de två församlingarna åter igen.


===Historik===
Tätorten ''Vänge'' är belägen 12 km väster om Uppsala. Även historiskt hette orten ''Vänge'', men när järnvägen Uppsala-Sala byggdes bytte orten namn till ''Brunna'' för att inte blandas ihop med Vänge på Gotland eller Veinge i Halland. År 1995 återfick samhället namnet ''Vänge''. Järnvägsstationen heter dock fortfarande Brunna även om det namnet inte används utanför järnvägen.<ref>''Wikipedia'' [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4nge,_Uppsala_kommun]</ref>


=====Äldre tid=====
==Socken-/Församlingsbeskrivning==
[[Fil:Ekeby2.jpg |höger|mini|300 px|Ekeby by]]
[[Fil:Ekeby.jpg |300 px|höger|mini|Huskarta över Ekeby by. Illustration:Carin Ax]]
Vänge socken domineras av åkerbruksbygd och barrskog. Där finns en näringsfattig sjö, ''Fibysjön'', och en före detta sjö, ''Ekeby sjö''. Mellan dessa flyter ''Fibyån'', som övergår i ''Vängeån'' och som efter ''Ekeby sjö'' heter ''Hågaån''.
 
Bebyggelsen var fram till 1960-talet utspridda gårdar runt om i socknen samt ett 30-tal fastigheter inne i ''Brunna stationssamhälle''. I slutet på 1960-talet skedde en markant befolkningsökning i samhället och det expanderade kraftigt.
En bit öster om samhället finns ''Ekeby by''. ''Ekeby by'' beskrivs i dagligt tal som en "[[oskiftad]]" by. En mer korrekt beskrivning är att det är en by som genomgått några [[skifte]]n, men däremot skedde inge utflyttning ifrån byn i samband med dessa. Därför har ''Ekeby by'' bibehållit sin gamla bykaraktär med mellan- och ringgata. Idag förvaltas delar av byn av [[domkapitlet]] i Uppsala län och Vänge Hembygdsförening bidrar till skötsel och underhåll.
 
I anslutning till ''Ekeby by'' finns en väderkvarn. Kvarnen byggdes omkring 1806 och är av holländsk modell med vridbar hätta. Efter sekelskiftet 1900 övertogs malningen av de moderna ångkvarnarna och i Ekeby slutade malningen 1909. Kvarnen blev vinglös i en storm 1914. Vänge hembygdsföreningen bildades 1950 för att försöka rädda kvarnen till eftervärlden och fick den därför som gåva. Kvarnen renoverades i omgångar fram till 1963 då den kunde invigas på nytt. 1976 slet en vårstorm av ett par vingar men året därpå skedde en återinvigning.
 
I anslutning till ''Fibysjön'' finns ''Fiby urskog'' och ''Kvarnberg''. ''Fiby urskog'' är en skog som alltsedan 1966 är fridlyst. Skogen med sin smått trolska natur hade dock redan under den första halvan av 1900-talet tilldragit sig sådant intresse att botanister ville skydda den.
 
''Kvarnberg'' var en period (1755-1795), utöver kvarn och såg, även porslinsfabrik. Under denna period, i slutet av 1770-talet, döptes porslinsfabriken om till ''Gustafsberg''. År 1796 flyttades verksamheten till ''Bredsjö gård'' i Järlåsa socken. Efter en period av svårare år efter sekelskiftet 1800 kom verksamheten igång på allvar igen och flyttades till ''Fredriksdal''. Ägaren blev dock tvungen att tänka om då det blev problem med krediter och började då med ett tegelbruk ''Gustafsberg'' på Värmdö. Dit fraktades fabriksutrustningen från ''Fredriksdal'' 1829. Så ''Kvarnberg'' har på ett inte alltför oväsentligt sätt bidragit till grundandet av den verksamhet som idag finns ''Gustavsbergs Porslinsfabrik'' på Värmdö.
 
==Historik==
====Äldre tid====
Kartan över Vänge visar att [[socken|socknen]] i söder ligger 20 meter över havsnivån (Vängeåns utlopp) och i norr mellan 70 och uppåt 80 meter över. Dagens jordbruks- och bebyggelseområden ligger i stort sett 35-25 meter över havet. Den nuvarande landhöjningen är ca 50 cm per århundrade. 30-metersnivån nåddes mellan 2000-1800 f. Kr., 25-metersnivån 1500-1000. Det betyder, att Vänge från ca 2000 blev tillgängligt för invandring och bosättning. Spår av mänsklig bebyggelse finns också då här, alltså i slutet av stenåldern. Förmodligen ökade den under bronsåldern 1800-500 och äldre järnålder 500 f.Kr.-200 e.Kr. Centralplatser för området blev Håga i Bondkyrko [[socken]] och Broby i Börje.<ref name=viv>Sven Lundkvist, ''Vänge i ett historiskt perspektiv'', Vi i Vänge 2009</ref>
Kartan över Vänge visar att [[socken|socknen]] i söder ligger 20 meter över havsnivån (Vängeåns utlopp) och i norr mellan 70 och uppåt 80 meter över. Dagens jordbruks- och bebyggelseområden ligger i stort sett 35-25 meter över havet. Den nuvarande landhöjningen är ca 50 cm per århundrade. 30-metersnivån nåddes mellan 2000-1800 f. Kr., 25-metersnivån 1500-1000. Det betyder, att Vänge från ca 2000 blev tillgängligt för invandring och bosättning. Spår av mänsklig bebyggelse finns också då här, alltså i slutet av stenåldern. Förmodligen ökade den under bronsåldern 1800-500 och äldre järnålder 500 f.Kr.-200 e.Kr. Centralplatser för området blev Håga i Bondkyrko [[socken]] och Broby i Börje.<ref name=viv>Sven Lundkvist, ''Vänge i ett historiskt perspektiv'', Vi i Vänge 2009</ref>


=====Medeltiden=====
====Medeltiden====
En lokal gruppering av mäktiga jordägare existerade då kring Ekeby sjö, markerad i dag av stora rösen och stensättningar. Omkring 1000 e. Kr. fanns ett antal sådana betydelsefulla personer, vilket kan ses bl.a. av runstenarna. Sammanlagt finns sju sådana bevarade: vid Vänge kyrka, Brunna gård (nu försvunnen), Bärby, Fiby, Finnsta (nu försvunnen), Körlinge (nu vid Brunna gård) och Åltomta bro.
En lokal gruppering av mäktiga jordägare existerade då kring Ekeby sjö, markerad i dag av stora rösen och stensättningar. Omkring 1000 e. Kr. fanns ett antal sådana betydelsefulla personer, vilket kan ses bl.a. av runstenarna. Sammanlagt finns sju sådana bevarade: vid Vänge kyrka, Brunna gård (nu försvunnen), Bärby, Fiby, Finnsta (nu försvunnen), Körlinge (nu vid Brunna gård) och Åltomta bro.


Rad 17: Rad 30:
Under de följande århundradena fick centralmakten en ökande roll i form av skatter, nya byar och [[skifte]]n. Dessa var uppdelade på olika ägare och jordnaturer som framgår bl.a. av Ekeby by. Vissa, exempelvis 1344 belagda bosättningar och byar, försvinner. [[Digerdöden]] spelade här en roll.
Under de följande århundradena fick centralmakten en ökande roll i form av skatter, nya byar och [[skifte]]n. Dessa var uppdelade på olika ägare och jordnaturer som framgår bl.a. av Ekeby by. Vissa, exempelvis 1344 belagda bosättningar och byar, försvinner. [[Digerdöden]] spelade här en roll.


Träldomen fanns officiellt till 1335 men försvann redan tidigare, eftersom den var olönsam och krävde underhåll av människorna. Det var bättre med [[arrendator]]er, som betalade för sitt uppehälle och ändå skötte jorden. Material från Fiby för år 1344 är här upplysande.
Träldomen fanns officiellt till 1335 men försvann redan tidigare, eftersom den var olönsam och krävde underhåll av människorna. Det var bättre med [[arrende|arrendator]]er, som betalade för sitt uppehälle och ändå skötte jorden. Material från Fiby för år 1344 är här upplysande.


En kartbild över förhållandena 1540 visar då följande byar: Almby, Brunna, Bärby, Ekeby, Fiby, Finnsta, Jobsbo, Karbo, Kil, Kånkebo, Körlinge, Lundby, Långtibble, Nåstuna, Vagnsby, Väsby, Älvsby. Bynamnen visar för ortnamnsforskarna inte bara deras innebörd utan också deras ålder. Åarnas roll för byarnas placering framgår tydligt av kartbilden. Ekeby, Finnsta, Kil och Långtibble är störst.
En kartbild över förhållandena 1540 visar då följande byar: Almby, Brunna, Bärby, Ekeby, Fiby, Finnsta, Jobsbo, Karbo, Kil, Kånkebo, Körlinge, Lundby, Långtibble, Nåstuna, Vagnsby, Väsby, Älvsby. Bynamnen visar för ortnamnsforskarna inte bara deras innebörd utan också deras ålder. Åarnas roll för byarnas placering framgår tydligt av kartbilden. Ekeby, Finnsta, Kil och Långtibble är störst.
Rad 27: Rad 40:
Kyrkan är försedd med kalkmålningar av den berömde Albertus Pictor med Marie kröning, Nådastolen och Jesus på förklaringsberget som viktiga motiv. Den har en dopfunt från 1100talets mitt och en del andra medeltida föremål.<ref name=viv/>
Kyrkan är försedd med kalkmålningar av den berömde Albertus Pictor med Marie kröning, Nådastolen och Jesus på förklaringsberget som viktiga motiv. Den har en dopfunt från 1100talets mitt och en del andra medeltida föremål.<ref name=viv/>


=====1500-1900=====
====1500-1900====
Bilden av vilka grupper i socknen som ägde och bestämde över jorden förändrades självfallet över tid. Nya ägare kom till och gamla försvann. De olika jordnaturerna visas bl.a. 1527. Socknen hade då 14 % [[skattebonde|skattebönder]], dvs. självägande bönder, 27 % [[frälse]]bönder med adliga ägare, medan kyrkan hade 59 %, huvuddelen ägdes alltså av kyrkan. [[Reformationen]] ändrade bilden till förmån för [[frälset]], dvs. [[adel]]n, och [[kronan]]. Under 1600-talet före [[reduktion]]en 1680 fanns som [[säteri]]er och [[herrgård]]ar Brunna, Bärby, Ekeby, Fiby, Finnsta, Kil, Långtibble, Nåstuna och Vagnsby. Finnsta, Långtibble, Nåstuna och Vagnsby skulle dock försvinna som säterier och övergå i bondebruk eller dras in till kronans militära organisation, [[indelningsverket]]. Akademins, dvs. Uppsala universitets [[hemman]] fanns också med i bilden. Samtidigt minskade adelns jordinnehav genom inköp av [[ofrälse]] s.k [[ståndsperson]]er. Byarna låg utlagda i s.k. sol- eller tegskifte och tvåsäde (hälften årlig träda). En norm för byn framträder i exempelvis 1798 års [[byordning]] för socknen. Jordbruket var den bärande näringen i bygden.
Bilden av vilka grupper i socknen som ägde och bestämde över jorden förändrades självfallet över tid. Nya ägare kom till och gamla försvann. De olika jordnaturerna visas bl.a. 1527. Socknen hade då 14 % [[skattebonde|skattebönder]], dvs. självägande bönder, 27 % [[frälse]]bönder med adliga ägare, medan kyrkan hade 59 %, huvuddelen ägdes alltså av kyrkan. [[Reformationen]] ändrade bilden till förmån för [[frälse]]t, dvs. [[adel]]n, och [[kronan]]. Under 1600-talet före [[reduktion]]en 1680 fanns som [[säteri]]er och [[herrgård]]ar Brunna, Bärby, Ekeby, Fiby, Finnsta, Kil, Långtibble, Nåstuna och Vagnsby. Finnsta, Långtibble, Nåstuna och Vagnsby skulle dock försvinna som säterier och övergå i bondebruk eller dras in till kronans militära organisation, [[indelningsverket]]. Akademins, dvs. Uppsala universitets [[hemman]] fanns också med i bilden. Samtidigt minskade adelns jordinnehav genom inköp av [[ofrälse]] s.k [[ståndsperson]]er. Byarna låg utlagda i s.k. sol- eller tegskifte och tvåsäde (hälften årlig träda). En norm för byn framträder i exempelvis 1798 års [[byordning]] för socknen. Jordbruket var den bärande näringen i bygden.


1865 hade vi följande ägandebild: [[skattebonde|skattebönder]] 42 %, [[kronobonde|kronobönder]] 22 % och [[frälsebonde|frälsebönder]] 36%. Skattebönderna och kronan har tagit över, frälset har minskat och kyrkan är alltmer borta. Huvuddelen ägdes alltså av skattebönder och till en viss del av frälset.
1865 hade vi följande ägandebild: [[skattebonde|skattebönder]] 42 %, [[kronobonde|kronobönder]] 22 % och [[frälsebonde|frälsebönder]] 36%. Skattebönderna och kronan har tagit över, frälset har minskat och kyrkan är alltmer borta. Huvuddelen ägdes alltså av skattebönder och till en viss del av frälset.
Rad 34: Rad 47:
Mellan 1882 och 1886 skedde sedan stora förändringar i kyrkans utformning beroende på [[befolkningstillväxt]]en och den nya tidens krav. Den får då stora korsarmar och absid och samtidigt rivs sakristian.<ref name=viv/>
Mellan 1882 och 1886 skedde sedan stora förändringar i kyrkans utformning beroende på [[befolkningstillväxt]]en och den nya tidens krav. Den får då stora korsarmar och absid och samtidigt rivs sakristian.<ref name=viv/>


=====1900-=====
====1900-====
Den moderna utvecklingen visar, att jordbruksinriktningen fortsatte ännu omkring 1950 men det kom då nya inslag genom strukturomvandling, [[inflyttning]], och en rikslagstiftning som ställde nya krav på [[kommun]]en. 1951 och 1972 kom nya kommunindelningar för att klara av socknens och kommunens finanser och åtaganden. Vi fick och hade fått en befolkningsökning och nya [[tätort]]er med Brunna som ett exempel. Med detta blev befolkningsstrukturen ytterst viktig och en ny kommunal organisation skulle krävas. Dessförinnan hade dock [[folkrörelse]]rna slagit igenom i olika form: religiöst i [[frikyrkoorganisation]]ernas församlingar, i [[nykterhetsorganisation]]erna och i idrottsrörelsen. De förebådade samhällets förändring och blev avgörande för den.<ref name=viv/>
Den moderna utvecklingen visar, att jordbruksinriktningen fortsatte ännu omkring 1950 men det kom då nya inslag genom strukturomvandling, [[inflyttning]], och en rikslagstiftning som ställde nya krav på [[kommun]]en. 1951 och 1972 kom nya kommunindelningar för att klara av socknens och kommunens finanser och åtaganden. Vi fick och hade fått en befolkningsökning och nya [[tätort]]er med Brunna som ett exempel. Med detta blev befolkningsstrukturen ytterst viktig och en ny kommunal organisation skulle krävas. Dessförinnan hade dock [[folkrörelse]]rna slagit igenom i olika form: religiöst i [[frikyrkoorganisation]]ernas församlingar, i [[nykterhetsorganisation]]erna och i idrottsrörelsen. De förebådade samhällets förändring och blev avgörande för den.<ref name=viv/>


=====Befolkningsutveckling=====
====Befolkningsutveckling====
Först från omkring 1750 kan vi exakt ange, hur stor befolkningen var i socknen. En ersättning dessförinnan kan sökas i antalet [[hushåll]], som indirekt anger [[folkmängd]]en. År 1540 fanns 48 hushåll i Vänge, 1669 47, 1750 81, 1775 98, 1800 113, 1907 105 (därav 66 [[torpställe]]n). Hushållen ökade och vi fick en befolkningstillväxt i antalet hushåll, men minskar i slutet av 1800-talet beroende på att folk då flyttar från torpen och backstugorna. Omvandlat i antalet individer betyder detta: 1750 637,1775 615,1800 727,1825 772,1865 801,1900 782,1935 901, 1950 712, 1960 590, 1965 781, 1970 1300. Senare ändras bilden kraftigt beroende främst på tätorten Brunnas tillväxt: 1950 203 invånare, 1970 980, 2000 bortåt 1700. [[Emigration]]en var liten eller ingen. Däremot fanns det en stor årlig [[in- och utflyttning]] av [[tjänstefolk]] beroende på socknens [[statarsystem]], som dock försvann i mitten av 1940-talet. År 2000 hade Vänge en folkmängd av 1.785 personer, varav Brunna hade huvuddelen.<ref name=viv/>
Först från omkring 1750 kan vi exakt ange, hur stor befolkningen var i socknen. En ersättning dessförinnan kan sökas i antalet [[hushåll]], som indirekt anger [[folkmängd]]en. År 1540 fanns 48 hushåll i Vänge, 1669 47, 1750 81, 1775 98, 1800 113, 1907 105 (därav 66 [[torpare|torpställe]]n). Hushållen ökade och vi fick en befolkningstillväxt i antalet hushåll, men minskar i slutet av 1800-talet beroende på att folk då flyttar från torpen och backstugorna. Omvandlat i antalet individer betyder detta: 1750 637,1775 615,1800 727,1825 772,1865 801,1900 782,1935 901, 1950 712, 1960 590, 1965 781, 1970 1300. Senare ändras bilden kraftigt beroende främst på tätorten Brunnas tillväxt: 1950 203 invånare, 1970 980, 2000 bortåt 1700. [[Emigration]]en var liten eller ingen. Däremot fanns det en stor årlig [[Flyttningslängd|in- och utflyttning]] av [[tjänstefolk]] beroende på socknens [[statare|statarsystem]], som dock försvann i mitten av 1940-talet. År 2000 hade Vänge en folkmängd av 1.785 personer, varav Brunna hade huvuddelen.<ref name=viv/>


[[Fil:Ekeby2.jpg |höger|mini|300 px|Ekeby by]]
==Geografiska platser==
===Socken-/Församlingsbeskrivning===
Vänge socken domineras av åkerbruksbygd och barrskog. Där finns en näringsfattig sjö, ''Fibysjön'', och en före detta sjö, ''Ekeby sjö''. Mellan dessa flyter ''Fibyån'', som övergår i ''Vängeån'' och som efter ''Ekeby sjö'' heter ''Hågaån''.


Bebyggelsen var fram till 1960-talet utspridda gårdar runt om i socknen samt ett 30-tal fastigheter inne i ''Brunna stationssamhälle''. I slutet på 1960-talet skedde en markant befolkningsökning i samhället och det expanderade kraftigt.
1540: Almby, Brunna, Bärby, Ekeby, Fiby, Finnsta, Jobsbo, Karbo, Kil, Kånkebo, Körlinge, Lundby, Långtibble, Nåstuna, Vagnsby, Väsby, Älvsby.
[[Fil:Ekeby.jpg |höger|mini|Huskarta över Ekeby by. Illustration:Carin Ax]]
En bit öster om samhället finns ''Ekeby by''. ''Ekeby by'' beskrivs i dagligt tal som en "[[oskiftad]]" by. En mer korrekt beskrivning är att det är en by som genomgått några [[skifte]]n, men däremot skedde inge utflyttning ifrån byn i samband med dessa. Därför har ''Ekeby by'' bibehållit sin gamla bykaraktär med mellan- och ringgata. Idag förvaltas delar av byn av [[domkapitlet]] i Uppsala län och Vänge Hembygdsförening bidrar till skötsel och underhåll.
 
I anslutning till ''Ekeby by'' finns en väderkvarn. Kvarnen byggdes omkring 1806 och är av holländsk modell med vridbar hätta. Efter sekelskiftet 1900 övertogs malningen av de moderna ångkvarnarna och i Ekeby slutade malningen 1909. Kvarnen blev vinglös i en storm 1914. Vänge hembygdsföreningen bildades 1950 för att försöka rädda kvarnen till eftervärlden och fick den därför som gåva. Kvarnen renoverades i omgångar fram till 1963 då den kunde invigas på nytt. 1976 slet en vårstorm av ett par vingar men året därpå skedde en återinvigning.
 
I anslutning till ''Fibysjön'' finns ''Fiby urskog'' och ''Kvarnberg''. ''Fiby urskog'' är en skog som alltsedan 1966 är fridlyst. Skogen med sin smått trolska natur hade dock redan under den första halvan av 1900-talet tilldragit sig sådant intresse att botanister ville skydda den.
 
''Kvarnberg'' var en period (1755-1795), utöver kvarn och såg, även porslinsfabrik. Under denna period, i slutet av 1770-talet, döptes porslinsfabriken om till ''Gustafsberg''. År 1796 flyttades verksamheten till ''Bredsjö gård'' i Järlåsa socken. Efter en period av svårare år efter sekelskiftet 1800 kom verksamheten igång på allvar igen och flyttades till ''Fredriksdal''. Ägaren blev dock tvungen att tänka om då det blev problem med krediter och började då med ett tegelbruk ''Gustafsberg'' på Värmdö. Dit fraktades fabriksutrustningen från ''Fredriksdal'' 1829. Så ''Kvarnberg'' har på ett inte alltför oväsentligt sätt bidragit till grundandet av den verksamhet som idag finns ''Gustavsbergs Porslinsfabrik'' på Värmdö.


===Geografiska platser===
Vänge angränsar till [[församling]]arna [[Åland (C)|Åland]], [[Jumkil (C)|Jumkil]], [[Börje (C)|Börje]], [[Läby (C)|Läby]], [[Uppsala-Näs (C)|Uppsala-Näs]], [[Ramsta (C)|Ramsta]], [[Hagby (C)|Hagby]] och [[Skogs-Tibble (C)|Skogs-Tibble]].  
 
1540: Almby, Brunna, Bärby, Ekeby, Fiby, Finnsta, Jobsbo, Karbo, Kil, Kånkebo, Körlinge, Lundby, Långtibble, Nåstuna, Vagnsby, Väsby, Älvsby.


==Forskningskällor==
==Forskningskällor==
Rad 64: Rad 65:
| [[Pastorat]]: || -1961 Vänge och Läby<BR>1962- Vänge, Läby, Järlåsa, Skogs-Tibble och Åland
| [[Pastorat]]: || -1961 Vänge och Läby<BR>1962- Vänge, Läby, Järlåsa, Skogs-Tibble och Åland
|- style="background: #C0C0C0;"
|- style="background: #C0C0C0;"
| [[Kontrakt]]: || -1928 Ulleråker<BR>1928-1961 Ulleråker och Norunda<BR>1962- Norunda<BR>1989- Norunda
| [[Kontrakt]]: || -1928 [[Ulleråkers kontrakt|Ulleråker]]<BR>1928-1961 Ulleråker och Norunda<BR>1962- Norunda<BR>1989- Norunda
|- style="background: #C0C0C0;"
|- style="background: #C0C0C0;"
| [[Kyrklig samfällighet]]: || -
| [[Kyrklig samfällighet]]: || -
|- style="background: #C0C0C0;"
|- style="background: #C0C0C0;"
| [[Stift]]: || Uppsala ärkestift<BR>1989- Uppsala
| [[Stift]]: || [[Uppsala ärkestift]]<BR>1989- Uppsala
|- style="background: #C0C0C0;"
|- style="background: #C0C0C0;"
| [[Fögderi]]: || 1720-1878 Tredje<BR>1879-1885 Andra<BR>1886-1917 Uppsala läns mellersta<BR>1918-1966 Tiunda<BR>1967- Uppsala
| [[Fögderi]]: || 1720-1878 Tredje<BR>1879-1885 Andra<BR>1886-1917 Uppsala läns mellersta<BR>1918-1966 Tiunda<BR>1967- Uppsala
Rad 82: Rad 83:
| [[Kronofogdedistrikt]]: || 1965- Uppsala
| [[Kronofogdedistrikt]]: || 1965- Uppsala
|- style="background: #C0C0C0;"
|- style="background: #C0C0C0;"
| [[Län]]: || 1634- Uppsala
| [[Län]]: || 1634- [[Uppsala län|Uppsala]]
|- style="background: #C0C0C0;"
|- style="background: #C0C0C0;"
| [[Härad]]: || Ulleråker
| [[Härad]]: || [[Ulleråkers härad|Ulleråker]]
|- style="background: #C0C0C0;"
|- style="background: #C0C0C0;"
| [[Tingslag]]: || -1903 Ulleråkers härad<BR>1904-1970 Tiunda
| [[Tingslag]]: || -1903 Ulleråkers härad<BR>1904-1970 Tiunda
Rad 107: Rad 108:
* [[Sveriges dödbok]]
* [[Sveriges dödbok]]
* [[Begravda i Sverige]]
* [[Begravda i Sverige]]
* [[Bouppteckningar Uppsala Län]]
* [[Bouppteckningsregister - Uppsala län och delar av Stockholms län]]
* [[Sveriges befolkning]]
* [[Sveriges befolkning]]


Rad 121: Rad 122:
* [[Sveriges bebyggelse]], Statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Uppsala län IV. 1949.
* [[Sveriges bebyggelse]], Statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Uppsala län IV. 1949.
* [[Svenska Gods och Gårdar]], Del X, Uppsala län. 1938.
* [[Svenska Gods och Gårdar]], Del X, Uppsala län. 1938.
* [[Upsala Nya Tidning]], 1890-
* [[Upsala (tidning)]], 1845-1958


===Arkivalier===
===Arkivalier===
Rad 144: Rad 147:
=====Övriga arkivalier=====
=====Övriga arkivalier=====
* [[Landskapshandlingar]], Upplands handlingar 1535-1630
* [[Landskapshandlingar]], Upplands handlingar 1535-1630
* [[Mantalslängder]] 1642-1820
* [[Mantalslängd]]er 1642-1820


===Lokala arkiv===
===Lokala arkiv===
Rad 158: Rad 161:


==Externa länkar==
==Externa länkar==
* [http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/32914.html Vänge på Anbytarforum]
* [http://forum.genealogi.se/index.php?board=2273.0 Vänge på Anbytarforum]


* [http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/38483/38673.shtml Vänge på Arkivguidens Forum]
* [http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/38483/38673.shtml Vänge på Arkivguidens Forum]


* [http://www.cognatus.se/vange.htm Vänge på www.cognatus.se]
* [http://www.cognatus.se/vange.php Vänge på www.cognatus.se]


* [http://www.cognatus.se/gaa.htm Gustaf Anderssons arkiv på www.cognatus.se]
* [http://www.cognatus.se/gaa.php Gustaf Anderssons arkiv på www.cognatus.se]


* [http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=1413 ''Vänge Hembygdsförening'' på www.hembygd.se]
* [http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=1413 ''Vänge Hembygdsförening'' på www.hembygd.se]


* [http://www.cognatus.se/viv.htm Vänge Hembygdsförenings årsskrift ''Vi i Vänge'' på www.cognatus.se]
* [http://www.cognatus.se/viv.php Vänge Hembygdsförenings årsskrift ''Vi i Vänge'' på www.cognatus.se]


* [http://www.cognatus.se/ViV%20Register%201990-2007.pdf  Register ''Vi i Vänge'', 1990-2007 på www.cognatus.se]
* [http://www.cognatus.se/ViV%20Register%201990-2007.pdf  Register ''Vi i Vänge'', 1990-2007 på www.cognatus.se]
Ninwik
Forum:Admin, Forum:CantDelete, Forum:CantEdit, Forum:CantPost, Forum:CantSearch, Forum:CantView, Forum:Mod, Forum:NoSigs, Byråkrater, emailconfirmed, Gränssnittsadministratörer, Administratörer, Widget-redigerare
1 251

redigeringar

Hämtad från "https://wiki.rotter.se/index.php?title=Special:Mobil_diff/2652...12553"

Navigeringsmeny