Uruguay: Skillnad mellan sidversioner

Uruguay började koloniseras under 1600-talet och från 1776 tillhörde området det spanska vicekungadömet La Plata. Mellan 1810 och 1816 ingick provinsen, som först kallades ''Banda Oriental'' och sedan ''Provincia Oriental'', i det framväxande ''Provincias Unidas del Río de la Plata'' som sedermera utvecklades till [[Argentina]], men år 1816 annekterades området av ''Förenade kungariket Portugal, Brasilien och Algarve''. År 1821 införlivades provinsen till Portugal under namnet ''Cisplatinska Provinsen'' (Provincia Cisplatina). Men då ''Kejsardömet Brasilien'' år 1825 förklarar sig oberoende av Portugal (som ockuperats av Napoleon), ledde flera revolter i Uruguay, som försökte att frigöra sig från Brasilien och istället tillhöra Argentina, samt ett krig mellan Brasilien och Argentina om vem som hade rätt Uruguay, till ett politiskt dödläge. 1828 blev Uruguay självständigt genom att Storbritannien hjälpte till att medla mellan Argentina och Brasilien.

|'''San José de Mayos stift'''<ref>[http://www.iglesiauruguaya.com/san_jose.htm Diócesis de San José de Mayo]</ref><br>''Diócesis de San José de Mayo''

*'''Vigslar''' ''(partida de matrimonio)'' - vigselort, vigseldatum, [[lysning]]ar, brudparets namn, adress, ålder och civilstånd före vigseln, födelseorter, yrken, föräldrars namn och adress (och ibland födelseorter). Vid omgiften kan även namn och dödsdatum för tidigare makar vara inkluderade. Brudens [[giftoman]] är ofta nämnd. Man gifte sig i allmänhet i brudens hemförsamling. Vigselregister började föras från 1664 i Argentina.<ref>[http://genargentina.com.ar/fuentes/expedientes_matrimoniales.html?option=com_content&task=view&id=54&Itemid=104 Expedientes matrimoniales - Gen Argentina]</ref>

*'''Begravningar''' ''(partida de defunción)'' - avlidna i Argentina blev ofta begravda någon eller några dag(ar) efter personens död - den avlidnes namn, födelseort, dödsort, dödsdatum, begravningsdatum, [[civilstånd]], dödsorsak, samt namn då kvarlevande anhöriga. I vissa fall anges om den avlidne efterlämnat ett [[testamente]] ''(testo)''.

Den europeiska kolonisationen av Urguguay startade relativt sent eftersom landet saknar fyndigheter av ädla metaller. Det dröjde till långt in på 1600-talet innan några större bosättningar uppstod, och den första staden som grundades var ''Colonia del Sacramento'', som etablerades av portugiserna 1680. Under följande århundraden invandrade sydeuropéer, samt britter, som också bidrog till en västafrikansk invandring genom slavmarknaden. De största invandringsvågorna inträffade dock från mitten av 1800-talet och fram till 1920-talet, då från syd- och centraleuropa samt mellanöstern och fjärran östern, och efter andra världskriget, då många européer flydde från det krigshärjade Europa.

Det finns 34000 judar, cirka 1% av befolkningen, i Uruguay.

Man beräknar att cirka nio procent av befolkningen i Uruguay härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Sydamerika under kolonialtiden, och att cirka omkring sex procent betraktar sig som afrouruguayaner<ref>[http://es.wikipedia.org/wiki/Afrouruguayo Sp.Wikipedia:Afrourugayo]</ref>.

Historiskt sett har argentinarna följt ett huvudsakligen spanskt traditionellt namnbruk, med ett eller flera förnamn (där namnkombinationer med José eller María, t.ex. María del Carmen ''(Vår fru Maria från berget Karmel)'' - en jungfruuppenbarelse -  reduceras till ''Carmen'') kombinerat med i regel två [[släktnamn]], varav det första i regel är faderns släktnamn, och det andra moderns. Under 1900-talet förändrades dock namnbruket och "moderniserades". Man gick då över till ett mer vardagligt bruk av ''tilltalsnamn'' och ett ''efternamn'', speciellt sedan den [[italien]]ska invandingen tagit fart och deras namntradition blivit vanligare. Kvinnor ersätter moderns släktnamn med makens när de gifter sig, men lägger till ett "de" mellan släktnamnen. I dagligt tal används alltid tilltalsnamn och efternamn - dvs faderns (eller makens) släktnamn.<br/>

Man kan skicka förfrågningar till dessa organisationer och de hjälper ofta mer än gärna till med både forskning och information om hur man tar sig fram. Det är dock viktigt att man korresponderar på spanska, då uruguayare i allmänhet inte kan prata engelska. Det är inte vanligt att släktforskare fördjupar sig i senare tiders invandrare, utan förutom de gamla koloniala släkter man i allmänhet härstammar från, ägnar man sig åt personer som betytt mycket i den stad man verkar i. Man ska också ha i åtanke att man ofta har en i svenska ögon stock-konservativ syn på släktforskning, som vi kan känna igen från svensk släktforskning från före andra världskriget - dvs det mesta handlar om statusjakt.  

:# [http://www.aadeg.com.ar/ '''Academia Americana de Genealogía'''] (Latinamerikansk släktforskarfederation)