Undantag (fastighetsrätt): Skillnad mellan sidversioner

Undantag (fastighetsrätt) (visa wikitext)

Versionen från 12 augusti 2020 kl. 11.46

4 byte lades till , 12 augusti 2020 kl. 11.46

ingen redigeringssammanfattning

Jojje

emailconfirmed

5 921

redigeringar

Versionen från 12 augusti 2020 kl. 11.45 (visa wikitext) Jojje (diskussion \| bidrag) Ingen redigeringssammanfattning ← Äldre redigering		Versionen från 12 augusti 2020 kl. 11.46 (visa wikitext) Jojje (diskussion \| bidrag) Ingen redigeringssammanfattning Nyare redigering →
Rad 1:		Rad 1:
	Med undantag eller undantagskontrakt, i Finland [[sytning]], menas rätt för säljaren att för sin återstående livstid behålla brukanderätt till en mindre bostad eller ett mindre jordområde som undantas från köparens rätt att förfoga över den överlåtna fastigheten. Förmånstagaren behåller sin rätt även om fastigheten skulle säljas vidare. Den som överlåtit egendom med undantagskontrakt kallas till exempel [[undantagsman]], [[undantagsänka]], [[sytningshjon]], eller [[sytningstagare]].		Med undantag eller [[undantagskontrakt]], i Finland [[sytning]], menas rätt för säljaren att för sin återstående livstid behålla brukanderätt till en mindre bostad eller ett mindre jordområde som undantas från köparens rätt att förfoga över den överlåtna fastigheten. Förmånstagaren behåller sin rätt även om fastigheten skulle säljas vidare. Den som överlåtit egendom med undantagskontrakt kallas till exempel [[undantagsman]], [[undantagsänka]], [[sytningshjon]], eller [[sytningstagare]].

	Undantagskontrakt förekommer alltjämt i till exempel Finland, men deras betydelse har minskat. Att "sitta på undantag" har i Skandinavien varit vanligt inom bondeklassen, också vid överlåtelse av en jordbruksfastighet från en generation till nästa. Att överlåta gården "i förtid", det vill säga medan bonden ännu var i livet, kan ses som en pensionsliknande förmån för den åldrade generationen. Ofta byggdes en mindre stuga på ägorna som det äldre paret fick bo i.		Undantagskontrakt förekommer alltjämt i till exempel Finland, men deras betydelse har minskat. Att "sitta på undantag" har i Skandinavien varit vanligt inom bondeklassen, också vid överlåtelse av en jordbruksfastighet från en generation till nästa. Att överlåta gården "i förtid", det vill säga medan bonden ännu var i livet, kan ses som en pensionsliknande förmån för den åldrade generationen. Ofta byggdes en mindre stuga på ägorna som det äldre paret fick bo i.