Svedjefinnar: Skillnad mellan sidversioner

Svedjefinnar (visa wikitext)

Versionen från 15 november 2010 kl. 09.02

1 881 byte lades till , 15 november 2010 kl. 09.02

fotnoter och litteratur

Jojje

emailconfirmed

5 921

redigeringar

@@ Rad 58: / Rad 58: @@
 Mot mitten av 1600-talet hårdnade den tidigare välvilliga svenska attityden gentemot skogsfinnarna. Man tog upp jakten på lösfinnar och "förrymda knektar" som utan att uppta torp bodde hos sina släktingar. Somliga fördrevs tillbaks till Finland, eller så fick släktingarna betala böter för dem, som var så nödvändiga i det arbetskrävande svedjebruket. När bergsbruket började tävla om skogarna, hårdnade synen på svedjebruket. 1638 förbjöds därför svedjandet i bergslagstrakterna, och 1647 beslutade statsmakten att köra iväg de finnar som inte bytte sin gamla näring mot att kola åt bergsbruken, eller övergick till vanligt åkerbruk.
-De finska bosättningarna behöll på sina håll sin urgamla kultur ända in på 1900-talet, men smälte sakta ihop med den omgivande svenska. Riksfinnar som besökte dem på 1700-talet konstaterade att deras traditioner var ålderdomliga genom isoleringen från moderlandet. Idag minner endast de finska ortsnamnen i Orsa finnmark, i Västerbergslagen och i norra Värmland om att de en gång existerat. Och faktum är att de mest kända finska ortnamnen i Orsa finnmark är tillkomna av ''nostalgiska'' skäl. ''Noppikoski'', ''Pilkalampinoppi'' och ''Vässinjärvi'' är alla tillkomna <u>efter</u> det att finnkulturen försvunnit från området.
+De finska bosättningarna behöll på sina håll sin urgamla kultur ända in på 1900-talet, men smälte sakta ihop med den omgivande svenska. Riksfinnar som besökte dem på 1700-talet konstaterade att deras traditioner var ålderdomliga genom isoleringen från moderlandet. Idag minner endast de finska ortsnamnen<ref>"Ca 2 700 skogsfinska ortnamn är hittills dokumenterade norr om Dalälven, varav den största andelen, närmare 1 100, finns i Orsa finnmark. Trakten karterades dock först i mitten av 1800‐talet. Kartornas namnformer är i sig en forskningsresurs som avspeglar skogsfinnarnas savolaxiska ursprung, uttalsförändringar och senare försök till återförfinskning. Också med hänsyn tagen till dessa faktorer kan det
+vara svårt att avgöra vilka namnformer som är de ursprungliga eller korrekta." (citat ur rapport från FINNSAMs höstkonferens 10‐12 september 2010 på Orsa Finnmark [http://www.finnsam.org/aktuellt/Rapport%20Orsa%20Finnmark.pdf]).</ref> i Orsa finnmark, i Västerbergslagen och i norra Värmland om att de en gång existerat. Faktum är att de mest kända finska ortnamnen i Orsa finnmark är tillkomna av ''nostalgiska'' skäl. ''Noppikoski'', ''Pilkalampinoppi'' och ''Vässinjärvi'' är alla tillkomna <u>efter</u> det att finnkulturen försvunnit från området<ref>"''Pilkalampinoppi'' lanserades sedan brandtornet uppförts 1888. Besparingsskogens förvaltarbostad, nuvarande herrgården, fick namnet ''Noppikoski'' och ''Vässinjärvi'' är en analogi från 1970‐talet till Vässinkoski kraftverk." Maud Wedin (citerad i rapport från FINNSAMs höstkonferens 10‐12 september 2010 på Orsa Finnmark [http://www.finnsam.org/aktuellt/Rapport%20Orsa%20Finnmark.pdf]).</ref>.
+==Fotnoter==
+<references/>
+==Litteratur==
+*Eles, Håkan (red): ''Skogsfinnarna och Finnskogen'', Karlstad 1995
+*''Från Henric Kalmeters konungarike'' (artikelserie) Ljusnan 1923
+*Los kvinnolag: Losbrynets historia, Ljusdal 1989
+*Los kvinnolag, Losflaskans historia, Ljusdal 1992
+*Lundh, LL: ''Hälsingelivet i våran socken'', Lindesberg 1926
+*Lundin, Lars: ''I Gottlunds fotspår'', Ljusdal 1995
+*Lundin, Lars: ''Seder och sägner från Loos socken, Traditioner i en finnbygd'', Östersund 1998
+*Tvengsberg, Per Martin: ''Svedjebruket på Finnskogen''. Tidskrift för Värmländsk kultur nr 2 1981
+*Wedin, Maud: ''Den skogsfinska kolonisationen i Norrland'', Falun 2007
+*Wedin, Maud: ''Skogsfinnarna i Skandinavien'', Falun 2006
+*Wedin, Maud (huvudred): ''Det skogsfinska kulturarvet'', Falun 2001
 ==Externa länkar==