emailconfirmed
5 921
redigeringar
Storbritannien: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Storbritannien (visa wikitext)
Versionen från 18 december 2013 kl. 13.55
, 18 december 2013 kl. 13.55→Nonkonformistiska kyrkor i Storbritannien
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) |
||
| (25 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Flag of the United Kingdom.svg.png| | [[Fil:Flag of the United Kingdom.svg.png|250px|right|Storbritanniens flagga]] | ||
'''Det finns cirka 20 000 personer boende i Sverige som är födda i Storbritannien.'''<ref>SCB-utrikes födda 2009 http://www.ssd.scb.se/</ref> Invandringen av britter, främst skottar, till Sverige (fr.a. Göteborg och västra Götaland) har dock ''varit betydande genom seklerna''. Den första brittiska invandringen, som började under slutet av 1500-talet och fortsatte under hela den svenska stormaktstiden, präglades av ''skotska militärer'', då ett stort antal officerare tog tjänst i den svenska krigsmakten. Till dessa släkter hör bl.a: ''Douglas'', ''Hamilton'', ''Crafoord'', ''Key'', ''Spens'', ''Murray'', ''Macklean'', ''Chapman'', ''Sheldon'', ''Turner'', ''Day'', ''Ramsay'', ''Belfrage'', ''Montgomery'', ''af Robson'', ''Boy'', m.fl. Handelsförbindelser mellan Sverige och Skottland spelade också en stor roll för invandringen av skottar till Sverige. Från mitten av 1700-talet etablerade sig ännu fler invandrare från Skottland i fr.a. Göteborg. Flera av dessa skulle med tiden göra betydande insatser i sitt nya hemland, och många av dem står inskrivna i svensk industrihistoria. Till denna invandrargrupp hör familjer som ''Chalmers'', ''Key'', ''Spens'', ''Campbell'', ''Carnegie'', ''Erskine'', ''Dickson'', ''Gibson'', ''Keiller'', m.fl. Det svenska ''Ostindiska Kompaniet'' etablerades 1731 på brittiskt initiativ med engelskt kapital och engelsmän spelade även stor roll för kompaniets verksamhet. Under 1800-talet genomgick Sverige en omvandlingsprocess från ett ''jordbrukarsamhälle'' till en ''industrination''. Även här spelade skotska invandrare en viss roll. Eftersom industrialiseringen hade börjat så mycket tidigare på de brittiska öarna kom en rad impulser därifrån att införas till Sverige genom skotska invandrare. Den skotska betydelsen för utvecklingen av de första svenska mekaniska industrierna var också avsevärd. | '''Det finns cirka 20 000 personer boende i Sverige som är födda i Storbritannien.'''<ref>SCB-utrikes födda 2009 http://www.ssd.scb.se/</ref> [[Invandringen till Sverige|Invandringen]] av britter, främst skottar, till Sverige (fr.a. Göteborg och västra Götaland) har dock ''varit betydande genom seklerna''. Den första brittiska invandringen, skedde redan under vad vi kallar "vikingatiden", alltså under tidig medeltid, då de första kristna svenska kungarna lät prägla mynt i Sigtuna, före förra millenieskiftet. Myntmästarna ''Godwine'', ''Leofman'', ''Snelling'' och ''Ulfketil'' är några av de kända anglosaxarna<ref>Anders Johnson, ''Garpar, gipskatter och svartskallar - Invandrarna som byggde Sverige'', Stockholm 2010.</ref>, och alla "svenska" helgon (utom Ansgar) från den första kristna tiden var missionärer från de brittiska öarna. En andra brittisk invandringsvåg, som började under slutet av 1500-talet och fortsatte under hela den svenska stormaktstiden, präglades av ''skotska militärer'', då ett stort antal officerare tog tjänst i den svenska krigsmakten, samt en del ''affärsmän''. Till dessa släkter hör bl.a: ''Douglas'', ''Hamilton'', ''Crafoord'', ''Key'', ''Spens'', ''Murray'', ''Macklean'', ''Chapman'', ''Sheldon'', ''Sinclair'', ''Turner'', ''Day'', ''Ramsay'', ''Belfrage'', ''Montgomery'', ''Netherwood'', ''af Robson'', ''Boy'', ''Leijonancker'', ''Feiff'', ''Petre'', ''Tottie'', m.fl. Handelsförbindelser mellan Sverige och Skottland spelade också en stor roll för invandringen av skottar till Sverige. Från mitten av 1700-talet etablerade sig ännu fler invandrare från Skottland i fr.a. Göteborg. Flera av dessa skulle med tiden göra betydande insatser i sitt nya hemland, och många av dem står inskrivna i svensk industrihistoria. Till denna invandrargrupp hör familjer som ''Chalmers'', ''Key'', ''Spens'', ''Campbell'', ''Carnegie'', ''Erskine'', ''Dickson'', ''Gibson'', ''Keiller'', m.fl. Det svenska ''Ostindiska Kompaniet'' etablerades 1731 på brittiskt initiativ med engelskt kapital och engelsmän spelade även stor roll för kompaniets verksamhet. Under 1800-talet genomgick Sverige en omvandlingsprocess från ett ''jordbrukarsamhälle'' till en ''industrination''. Även här spelade skotska invandrare en viss roll. Eftersom industrialiseringen hade börjat så mycket tidigare på de brittiska öarna kom en rad impulser därifrån att införas till Sverige genom skotska invandrare. Den skotska betydelsen för utvecklingen av de första svenska mekaniska industrierna var också avsevärd. | ||
Utöver de britter som invandrat till Sverige, finns ytterligare andra som inkommit till landet med brittiska anor i "bagaget". Dit räknas många nord- och sydamerikaner, australiensare, nya zeeländare, sydafrikaner samt åtskilliga andra nationaliteter som tillhört det forna brittiska imperiet. | Utöver de britter som invandrat till Sverige, finns ytterligare andra som inkommit till landet med brittiska anor i "bagaget". Dit räknas många nord- och sydamerikaner, australiensare, nya zeeländare, sydafrikaner samt åtskilliga andra nationaliteter som tillhört det forna brittiska imperiet. | ||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
==Administrativ indelning== | ==Administrativ indelning== | ||
[[Fil:Map-uk.gif|right|Karta över Storbritannien]] | [[Fil:Map-uk.gif|right|Karta över Storbritannien]] | ||
Storbritannien är övergripande indelat i fyra | Storbritannien är övergripande indelat i fyra länder (''constituent countries''): '''England''', '''Skottland''', '''Wales''' samt '''Nordirland''' (se tabell nedan). | ||
Den viktigaste administrativa indelningen i '''England''', '''Wales''' och '''Nordirland''' är i '''''grevskap''''' (på engelska ''counties''), vilket i svensk jämförelse närmast motsvarar ''län''. I Nordirland, Wales och inom vissa delar av England, använder man sig av endast en lokal förvaltningsnivå, inte dubbla nivåer som i Sverige med både landsting och kommun. | Den viktigaste administrativa indelningen i '''England''', '''Wales''' och '''Nordirland''' är i '''''grevskap''''' (på engelska ''counties''), vilket i svensk jämförelse närmast motsvarar ''län''. I Nordirland, Wales och inom vissa delar av England, använder man sig av endast en lokal förvaltningsnivå, inte dubbla nivåer som i Sverige med både landsting och kommun. | ||
| Rad 32: | Rad 32: | ||
'''Skottland''' har en annan förvaltningshistorik och där finns det inga grevskap idag. Där var det tidigare stad/köping (skot. "burgh") som var den viktigaste administrativa indelningen från 800-talet fram till avskaffandet 1975. Då infördes en ny indelning med nio regioner på fastlandet, var för sig indelad i kommuner samt tre fristående ö-kommuner, men denna indelning varade endast till 1996. Idag har Skottland endast en förvaltningsnivå med 32 kommuner (eng. ''local authorities'' / ''councils''). | '''Skottland''' har en annan förvaltningshistorik och där finns det inga grevskap idag. Där var det tidigare stad/köping (skot. "burgh") som var den viktigaste administrativa indelningen från 800-talet fram till avskaffandet 1975. Då infördes en ny indelning med nio regioner på fastlandet, var för sig indelad i kommuner samt tre fristående ö-kommuner, men denna indelning varade endast till 1996. Idag har Skottland endast en förvaltningsnivå med 32 kommuner (eng. ''local authorities'' / ''councils''). | ||
===Offentliga arkiv och bibliotek=== | ===Offentliga arkiv och bibliotek=== | ||
:* '''The National Archives''' (Storbritanniens nationella riksarkiv) [http://www.nationalarchives.gov.uk/] (Katalog: [http://www.nationalarchives.gov.uk/catalogue/default.asp?j=1]) | |||
:*'''The National Archives''' (Storbritanniens nationella riksarkiv) [http://www.nationalarchives.gov.uk/] (Katalog: [http://www.nationalarchives.gov.uk/catalogue/default.asp?j=1]) | :* '''National Archives of Scotland (NAS)''' (Skotska nationalarkivet) [http://www.nas.gov.uk/] | ||
:*'''The British Library''' (Brittiska Nationalbiblioteket - används bara av erfarna släktforskare) [http://www.bl.uk/] | :* '''The British Library''' (Brittiska Nationalbiblioteket - används bara av erfarna släktforskare) [http://www.bl.uk/] | ||
:*'''The Guildhall Library''' (yrkesbibliotek<ref>Guildhall Library - orientering på engelska: http://en.wikipedia.org/wiki/Guildhall_Library</ref>) [http://www.cityoflondon.gov.uk/Corporation/LGNL_Services/Leisure_and_culture/Libraries/City_of_London_libraries/guildhall_lib.htm] | :* '''The Guildhall Library''' (yrkesbibliotek<ref>Guildhall Library - orientering på engelska: http://en.wikipedia.org/wiki/Guildhall_Library</ref>) [http://www.cityoflondon.gov.uk/Corporation/LGNL_Services/Leisure_and_culture/Libraries/City_of_London_libraries/guildhall_lib.htm] | ||
:* '''General Register Office for England and Wales online ordering service''' (Folkbokföringen i England och Wales)[https://www.gro.gov.uk/gro/content/certificates/default.asp] | |||
:* '''Directgov - Registering life events''' (officiell sajt där man kan beställa födelse-, vigsel-, death, partnerskaps-, döds eller adoptionscertifikat online) [http://www.direct.gov.uk/en/Governmentcitizensandrights/Registeringlifeevents/index.htm] | |||
:* '''National Register of Archives (NRA)''' (nationellt arkivregister - sökmotor) [http://www.nationalarchives.gov.uk/nra/default.asp] | |||
:* '''Manorial Documents Register (MDR)''' (jordägarregister - lantmäteriregister) [http://www.nationalarchives.gov.uk/mdr/?WT.lp=sa-33619] | |||
(Mer information om nationella arkiv och bibliotek: http://www.genuki.org.uk/big/Archives.html#National) | |||
==Kyrklig indelning== | ==Kyrklig indelning== | ||
===Church of England=== | ===Church of England=== | ||
'''Church of England''' bildades 1536, och består av '''församlingar''' (parishes) ledda av kyrkoherdar | '''Church of England''' bildades 1536, och består av '''församlingar''' (parishes) ledda av kyrkoherdar, som kan ha en eller flera ''kapellförsamlingar'' (chapelries) under sig. Föramlingarna lyder under 44 '''stift''' (dioceses) ledda av ''biskopar'' (bishops) organiserade i två '''ärkestift''' (provinces), ledda av två ''ärkebiskopar'' (archbishops) i Canterbury och i York. ''Church of Englands'' '''överhuvud''' (Supreme Governor) är den brittiska monarken, för närvarande drottning Elizabeth II. | ||
===Church of Scotland=== | ===Church of Scotland=== | ||
| Rad 55: | Rad 57: | ||
Nonkonformistiska kallas de kyrkor som brutit sig ur den engelska anglikanska statskyrkan. Egentligen hör också den presbyterianska skotska kyrkan dit, men det finns anledning att betrakta den som en nationell kyrka, då Church of England saknas i Skottland. | Nonkonformistiska kallas de kyrkor som brutit sig ur den engelska anglikanska statskyrkan. Egentligen hör också den presbyterianska skotska kyrkan dit, men det finns anledning att betrakta den som en nationell kyrka, då Church of England saknas i Skottland. | ||
*'''Romersk-katolska kyrkan''': Omkring 8 procent av Englands och Wales befolkning, och så mycket som 16 procent av Skottlands befolkning, är bekännande katoliker. I Nordirland är siffran betydligt högre, då nästan 45 procent av befolkningen bekänner sig till den romersk-katolska kyrkan. | *'''Romersk-katolska kyrkan''': Omkring 8 procent av Englands och Wales befolkning, och så mycket som 16 procent av Skottlands befolkning, är bekännande katoliker. I Nordirland är siffran betydligt högre, då nästan 45 procent av befolkningen bekänner sig till den romersk-katolska kyrkan. | ||
*''' | *'''Metodister''': Metodisterna är splittrade i många olika kyrkor. En del av dem registrerade sina medlemmar i Church of Englands kyrkböcker, medan andra hade egna register. | ||
*'''Presbyterianer, baptister och fria kyrkor''': Kyrkor som har sitt ursprung i den ''puritanska'' rörelsen på 1500-talet. Deras kyrkoregister liknar ''Church of Englands'', men eftersom man förrättade vuxendop förde man register över födslar, inte dop. | *'''Presbyterianer, baptister och fria kyrkor''': Kyrkor som har sitt ursprung i den ''puritanska'' rörelsen på 1500-talet. Deras kyrkoregister liknar ''Church of Englands'', men eftersom man förrättade vuxendop förde man register över födslar, inte dop. | ||
*'''Hugenotter''': Flydde till England från Frankrike, där de ''för det mesta'' registrerade sina medlemmar i Church of England. | *'''Hugenotter''': Flydde till England från Frankrike, där de ''för det mesta'' registrerade sina medlemmar i Church of England. | ||
| Rad 61: | Rad 63: | ||
==Släktforskning i Storbritannien== | ==Släktforskning i Storbritannien== | ||
[[Fil:ISBN-978-1-84797-209-5.png|thumb|200px|Läroboken ''Researching your Family History'' av Pam Ross finns att köpa i svenska bokhandlar.<ref>Pam Ross: ''Researching your Family History'', The Crowood Press Ltd, 2010, ISBN 978-1-84797-209-5.</ref>]] | |||
===Allmän information=== | |||
När man börjar släktforska i Storbritannien möts man av ett sammelsurium av resurser på olika håll. Dels kan man nå originalkällorna på olika sätt, där en del av aktörerna (inte minst myndigheterna) tar bra betalt för att tillhandahålla resurserna, och andra tillhandahåller dem gratis. Dels kan det vara stor skillnad på att söka källorna ensam, och att ta hjälp av ''volontärer'' (volunteers) som hjälper en att hitta i virrvarret. Mycket kan forskas fram genom internetsajten [[FamilySearch]], eftersom Storbritannien är relativt välregistrerat av mormonerna, men det är svårt att ta sig fram utan lots, och det lönar sig verkligen att ''anlita en erfaren släktforskare''<ref>Erfarna volontärer (volunteers) som ställer upp och hjälper oerfarna att hitta fram till källorna kan man ofta hitta i de lokala släktforskarföreningar som är knutna till den ort varifrån ens ana är. Volontärerna är ofta listade på respektive förenings hemsida, så att man inte behöver riskera att störa personer som har andra förtroendeuppdrag i föreningarna. Sök bland lokalföreningarna som länkas från denna sida.</ref> till en början. | |||
Det bör poängteras att det är betydligt krångligare att följa personer "bakåt" i tiden i Storbritannien. Några [[husförhörslängd]]er som underlättar spårningen existerar inte, så man får leta sig fram i ''folkräkningarna'' (census). Det är därför väldigt viktigt att man får reda på den eftersökta personens födelseort och -datum, för att man ska ha någon chans att hitta nästa [[generation]]. | |||
===Nybörjartips på engelska=== | ===Nybörjartips på engelska=== | ||
På senare år har flera TV-program i Storbritannien handlat om släktforskning. Den senaste ''"Who Do You Think You Are?"'' har blivit en världssuccé och finns nu på andra håll i världen, bland annat i Sverige med ''"Vem tror du att du är?"''. I samband med programmen har '''BBC''' upprättat en hemsida kallad '''Family History''' med hjälp och steg-för-steg-råd, och inte minst länkar till andra sajter åt den som vill börja släktforska. Har man skrala kunskaper om brittisk släktforskning, kan detta vara en bra ingång | På senare år har flera TV-program i Storbritannien handlat om släktforskning. Den senaste ''"Who Do You Think You Are?"'' har blivit en världssuccé och finns nu på andra håll i världen, bland annat i Sverige med ''"[[Vem tror du att du är?]]"''. I samband med programmen har '''BBC''' upprättat en hemsida kallad '''[http://www.bbc.co.uk/familyhistory/ BBC Family History]''' med hjälp och steg-för-steg-råd, och inte minst länkar till andra sajter åt den som vill börja släktforska. Har man skrala kunskaper om brittisk släktforskning, kan detta vara en bra ingång. | ||
===Kyrkböcker=== | ===Kyrkböcker=== | ||
'''Church of England''' bildades 1536. Efter att ''Henrik VIII'' klippt av alla band till den katolska kyrkan i Rom, ålade han varje lokal församling att ansvara för registrering av alla äktenskap, dop och begravningar. De styrande i varje församling inrättade register som förvarades i sockenkistan och därför kallades "chest records" (kistböcker). ''Church of England'' har dominerat den religiösa scenen i England, därför är det troligt att det är där du kommer att hitta dina förfäder. Med tiden började andra religioner organisera och skapa egna register. De som inte tillhörde kyrkan i England kallades '' | [[Fil:ParishChest.jpg|200px|thumb|right|Llaneilian, Anglesey i Wales, St Eilian's Church, Ekkista daterad 1667]] | ||
'''Church of England''' bildades 1536. Efter att ''Henrik VIII'' klippt av alla band till den katolska kyrkan i Rom, ålade han varje lokal församling att ansvara för registrering av alla äktenskap, dop och begravningar. De styrande i varje församling inrättade register som förvarades i sockenkistan och därför kallades "chest records" (kistböcker). ''Church of England'' har dominerat den religiösa scenen i England, därför är det troligt att det är där du kommer att hitta dina förfäder. Med tiden började andra religioner organisera och skapa egna register. De som inte tillhörde kyrkan i England kallades ''[[nonkonformist]]er'' eller ''oliktänkande''. De största nonkonformistiska inflytandet uppkom i större städer. | |||
Även om en rikstäckande order gavs 1538 att varje församling skulle föra ett register över registren, började många församlingar inte föra register förrän några år senare och en del kyrkböcker har sedan försvunnit eller förstörts. Med början år 1598, har kopior av poster från många församlingar årligen kopierats och skickats till respektive stift. Dessa kopior är kända som "Bishop's Transcripts" (biskopens avskrifter). | Även om en rikstäckande order gavs 1538 att varje församling skulle föra ett register över registren, började många församlingar inte föra register förrän några år senare och en del kyrkböcker har sedan försvunnit eller förstörts. Med början år 1598, har kopior av poster från många församlingar årligen kopierats och skickats till respektive stift. Dessa kopior är kända som "Bishop's Transcripts" (biskopens avskrifter). | ||
[[Fil:Burial-Record-England-1822.jpg|100px|thumb|right|Begravningsbok England 1822]] | |||
'''Parish''' (församling/socken): Varje församling (parish) för kyrkböcker. En församling är den kyrkliga grundorganisationen och omfattar vanligen ett geografiskt område med en eller flera byar. Små byar tillhör ofta församlingar i större grannbyar. En församling kan ha en eller flera ''kapellförsamlingar'' (chapelries) kopplade till sig, som ofta för egna kyrkböcker. | '''Parish''' (församling/socken): Varje församling (parish) för kyrkböcker. En församling är den kyrkliga grundorganisationen och omfattar vanligen ett geografiskt område med en eller flera byar. Små byar tillhör ofta församlingar i större grannbyar. En församling kan ha en eller flera ''kapellförsamlingar'' (chapelries) kopplade till sig, som ofta för egna kyrkböcker. | ||
| Rad 96: | Rad 103: | ||
===Folkräkningar=== | ===Folkräkningar=== | ||
Folkräkningarna är sammanräkningar och beskrivningar av befolkningen gjorda vart tionde år. I ett försök att fastställa storleken på Storbritanniens befolkning gjorde staten sin första stora folkräkning år 1801. Före 1841 erbjuder dock folkräkningarna en begränsad information, men kan lokalisera personer. Senare folkräkningar finns publicerade på nätet av ett antal aktörer. | |||
Följande information kan återfinnas i folkräkningarna (census): | |||
:(1841) | |||
:* Namn på samtliga medlemmar i hushållet | |||
:* Kön | |||
:* Ålder (cirka-ålder för vuxna) | |||
:* Hemadress | |||
:* Yrke | |||
:* Huruvida vederbörande var född eller inte född i folkräkningslänet 1 juni 1841 | |||
:(med början 1851) | |||
:* Namn på samtliga medlemmar i hushållet | |||
:* Exakta åldrar | |||
:* Relationer till husfadern | |||
:* Yrken | |||
:* Födelseförsamling och -län (endast land för utlandsfödda) | |||
:* Egenskaper som t.ex. "blind", "döv", "imbecill", "idiot", m.m. | |||
:(Sekretesstiden för folkräkningar är 100 år.) | |||
* '''1901 Census Online''' [http://www.1901censusonline.com/] (Här kan man söka personer, på namn och årtal, i folkräkningarna 1841, 1851, 1861, 1871, 1891, och 1901. Dessutom BMD-arkiv (födda-vigda-döda) och döda i bägge världskrigen - betaltjänst) | |||
* '''The National Archives - Looking for a person?''' [http://www.nationalarchives.gov.uk/records/looking-for-person/] (Sökning i ett stort antal arkiv, däribland födda-vigda-döda i England och Wales; även Census finns online via länk till [[Ancestry]].) | |||
===Militära register=== | ===Militära register=== | ||
[[Fil:Soldier.jpg|right|Engelsk soldat]] | |||
:* '''England Military Records''' ([[FamilySearch]] omfångsrika information om engelska militären) [https://wiki.familysearch.org/en/England_Military_Records] | |||
:* '''GenealogyLink - England Military Links''' (Privat släktforskarsajt - Southern Sun Digital Media - betaltjänst) [http://www.genealogylinks.net/uk/england/all-england/military.htm] | |||
:* '''GENUKI - United Kingdom and Ireland Military Records''' (GENUKI's militära länksida - omfattande gratistjänst) [http://www.genuki.org.uk/big/MilitaryRecords.html] | |||
===Migration=== | |||
====Utvandring från Storbritannien==== | |||
Det har aldrig funnits någon systematisk metod för emigration från Storbritannien. De vanligaste anledningarna till utvandring från de Brittiska öarna har varit: | |||
# '''Fri utvandring''' - Med början 1606 lämnade man Storbrittanien för att bygga handelsplatser, eller upprätta militära utposter och vägstationer till hjälp för de brittiska handelsskeppen. Senare fick utvandringen karaktären av flykt från fattigdom och socialt förtryck. | |||
# '''Assisterad utvandring''' - Mellan 1815 och 1900 erhöll kvalificerade emigranter båtbiljett, pengar och odlingsmark på destinationsorten, som alternativ till fattighjälp i hemlandet. | |||
# '''Deporterade fångar''' - Mellan 1611 och 1870 blev cirka 200 000 kriminella villkorligt benådade, förvisade och transporterade till straffkolonier. Före 1775 blev mer än 50 000 straffångar förvisade till Nordamerika, främst Virginia och Maryland. Från 1788 och fram till 1869 blev mer än 160 000 straffångar förvisade till Australien. | |||
# '''Militär personal''' - Vid avsked blev många soldater som tjänstgjort utomlands erbjudna odlingsmark eller andra slags förmåner för att slå sig ned i den koloni där de tjänstgjort. Detta blev legio i Australien från och med 1791, i Kanada fr.o.m. 1815 och i Nya Zeeland fr.o.m. 1844. | |||
====Invandring till Storbritannien==== | |||
De brittiska öarna alltid varit föremål för olika sorters invandring. '''Kelterna''' drevs successivt bort av '''romarna''', eller antog en ''romersk livsstil'' under deras 400 år långa närvaro i början av vår tideräkning. När så romarna drog sig tillbaka på 400-talet, inleddes en utdragen ''germansk invasion'' från hela Nordsjö-området. Dessa folk kallas i allmänhet Anglo-Saxiska, men stora delar av dem kom också från hela södra '''Skandinavien''', '''Schlesvig-Holstein''', '''Niedersachsen''' och '''Frisland'''. Samtidigt invaderades norra Storbritannien västerifrån, av '''skottarna''' som kom från Irland. Kring år 800 påbörjas en nordisk invasion som leder till att '''vikingar''' från främst Norge och Danmark upprättar ett eget rike, '''Danelagen''', över större delen av Storbritannien. När så nordmännen försvagats och de gamla '''anglosaxarna''' återtar makten i mitten av 1100-talet, invaderar nya fransktalande '''vikingar från Normandie''' öarna för att till slut utgöra den senaste europeiska ingrediensen av betydelse i det som kom att bli Storbritannien. | |||
Under senare århundraden har invandringen haft karaktären av arbetskrafts- eller flyktinginvandring. '''[[Romer|Romerna]]''' dök upp i Storbritannien på 1500-talet, och franska protestanter kallade '''hugenotter''' på flykt undan den franska statens förföljelser invandrade i stora skaror på 1600-talet. En sedan århundraden liten judisk befolkning i England späddes i slutet av 1800-talet på med omkring 120 000 ryska '''[[judar]]''' efter pogromer i öst. Dessutom kom det under samma århundrade många '''tyskar''' och '''italienare''' på jakt efter jobb. | |||
Under det ''brittiska imperiets'' epok invandrade tiotusentals '''asiater''' och '''afrikaner''' som tjänstefolk åt välbärgade brittiska familjer som återvände från koloniala uppdrag; och bortåt 100 000 indiska sjömän, militärer och studenter bosatte sig i Storbritannien under andra delen av 1800-talet. Den post-imperiala invandringen har fortsatt genom 1900-talet, men stora invandrarskaror från '''Västindien''', '''Afrika''' och '''Fjärran Östern'''. | |||
===Aristokrati=== | ===Aristokrati=== | ||
'''Adeln i England''' utgjorde mindre än 5 procent av befolkningen. Dess storlek reglerades hårt i England genom att endast den äldste sonen ärvde adelstiteln, medan de yngre bröderna antingen fick en lägre rang, eller förblev obetitlade. De yngre sönerna behöll emellertid rätten att bära släktvapnet. De flesta historier om ädlingar som gjorts arvslösa och tvingats emigrera är osanna. Tvärtemot vad som sägs i folkmun, var det väldigt få adelsmän som blev förskjutna av sina släkter. Oäkta barn till adelsmän blev inte automatiskt adliga - och figurerar i allmänhet inte i släktens stamtavla. De kunde emellertid erhålla rätten att bära ett släktvapen som liknade faderns. Eftersom det var vanligt med falska fordringar på adelsvapen, krävde den kungliga heraldikern dokumenterade bevis, "visitationer" (visitations), för att överlåta ett vapen. Många sådana "visitationer" har publicerats av ''The Harleian Society'' (Heraldiska Föreningen) och andra privata grupper. | |||
:* '''Nobility of England 1460''' [http://freespace.virgin.net/sheldon.stevens/nobsofe.html] | |||
:* '''Directory of Royal Genealogical Data''' [http://www3.dcs.hull.ac.uk/genealogy/royal/#BritishIsles] | |||
:* '''ThePeerage.com''' [http://www.thepeerage.com/] | |||
:* '''The Harleian Society''' (heraldisk förening) [http://harleian.co.uk/] | |||
:* '''College of Arms''' (brittiskt "riddarhus") [http://www.college-of-arms.gov.uk/] | |||
===Övriga källor=== | ===Övriga källor=== | ||
| Rad 110: | Rad 170: | ||
====Storbritannien==== | ====Storbritannien==== | ||
[[Fil:Ffhs-logga.gif|right|FFHS]] | [[Fil:Ffhs-logga.gif|right|FFHS]] | ||
:*'''Federation of Family History Societies ( | :*'''[[Federation of Family History Societies -FFHS (England)]]''' - Brittiskt släktforskarförbund (utom Skottland) med 160 medlemsföreningar [http://www.ffhs.org.uk/index.php] | ||
:*'''GENUKI - UK & Ireland Genealogy''' - släktforskarportal som drivs av frivilliga släktforskare [http://www.genuki.org.uk/] | :*'''GENUKI - UK & Ireland Genealogy''' - släktforskarportal som drivs av frivilliga släktforskare [http://www.genuki.org.uk/] | ||
:*'''UK Genealogy Archives''' - ytterligare en släktforskarportal som är gratis [http://www.uk-genealogy.org.uk/index.html] | :*'''UK Genealogy Archives''' - ytterligare en släktforskarportal som är gratis [http://www.uk-genealogy.org.uk/index.html] | ||
| Rad 116: | Rad 176: | ||
====England==== | ====England==== | ||
De engelska släktforskarföreningarna är nästan alla organiserade i '''Federation of Family History Societies (FFHS)''' där man kan återfinna klickbara listor över medlemsföreningarna (se nedan). | De engelska släktforskarföreningarna är nästan alla organiserade i '''Federation of Family History Societies (FFHS)''' där man kan återfinna klickbara listor över medlemsföreningarna (se nedan). Om du letar efter ''volontärer'' (volunteers) som hjälp i din släktforskning, ska du leta bland dessa lokalföreningar! | ||
:*'''FFHS Member Societies in England''' (länklista över de engelska medlemsföreningarna i FFHS) [http://www.ffhs.org.uk/members2/england/eng-beds.php] | :*'''FFHS Member Societies in England''' (länklista över de engelska medlemsföreningarna i FFHS) [http://www.ffhs.org.uk/members2/england/eng-beds.php] | ||
| Rad 127: | Rad 187: | ||
:*'''Scotland People''' (officiell men kommersiell websajt för släktforskning i Skottland) [http://www.scotlandspeople.gov.uk/] | :*'''Scotland People''' (officiell men kommersiell websajt för släktforskning i Skottland) [http://www.scotlandspeople.gov.uk/] | ||
:*'''Family History Society links''' (länklista med adresser till ett stort antal släktforskarföreningar i Skottland) [http://www.talkingscot.com/links/fhs-links.htm] | :*'''Family History Society links''' (länklista med adresser till ett stort antal släktforskarföreningar i Skottland) [http://www.talkingscot.com/links/fhs-links.htm] | ||
:*'''Anglo-Scottish Family History Society''' (förening för ättlingar till skottar den anglosaxiska världen) [http://www.mlfhs.org.uk/AngloScots/] | :*'''Anglo-Scottish Family History Society''' (förening för ättlingar till skottar i den anglosaxiska världen) [http://www.mlfhs.org.uk/AngloScots/] | ||
====Wales och Nordirland==== | ====Wales och Nordirland==== | ||
| Rad 136: | Rad 196: | ||
====Etniska och religiösa minoriteter==== | ====Etniska och religiösa minoriteter==== | ||
:*'''FFHS Other Miscellaneous Member Societies''' (länklista över specialiserade medlemsföreningar) [http://www.ffhs.org.uk/members2/others.php] | :*'''FFHS Other Miscellaneous Member Societies''' (länklista över specialiserade medlemsföreningar) [http://www.ffhs.org.uk/members2/others.php] | ||
==Släktskapsrelationer på engelska== | |||
[[Fil:Kinship_en.png]] | |||
==Engelsk-svensk ordlista för släktforskare== | ==Engelsk-svensk ordlista för släktforskare== | ||
En mycket användbar ''engelsk-svensk ordlista'' för släktforskare återfinns på nätet under följande adress: http://hem.fyristorg.com/Brylling/diction.htm<br/> | En mycket användbar ''engelsk-svensk ordlista'' för släktforskare återfinns på nätet under följande adress: http://hem.fyristorg.com/Brylling/diction.htm<br/> | ||
Det finns även en ''svensk-engelsk ordlista'' för släktforskare, för att man ska kunna översätta begrepp ''till'' engelskan: http://www.rootsweb.ancestry.com/~swewgw/Fact/Dict/facdic02.htm | Det finns även en ''svensk-engelsk ordlista'' för släktforskare, för att man ska kunna översätta begrepp ''till'' engelskan: http://www.rootsweb.ancestry.com/~swewgw/Fact/Dict/facdic02.htm | ||
==Se även== | |||
* [[Who Do You Think You Are? LIVE (England)]] | |||
* [[Federation of Family History Societies -FFHS (England)]] | |||
---- | ---- | ||
Referenser: | Referenser: | ||
| Rad 145: | Rad 213: | ||
[[Kategori:Länder]] | [[Kategori:Länder]] | ||
[[Kategori:Släktforskning i andra länder]] | |||
[[Kategori:Invandringen till Sverige]] | |||