Kunglig Majestäts kansli: Skillnad mellan sidversioner

Revolutionen 1809 ledde till en fastare organisation. Regeringsformen bestämde antalet expeditioner i kansliet till fyra: krigsexpeditionen, civilexpeditionen, handels- och finansexpeditionen samt ecklesiastikexpeditionen, var och en med en statssekreterare i spetsen. Statssekreterarna fick plats i det samtidigt inrättade [[statsrådet]], men var och en av dem endast i de fall då ärenden inom deras ansvarsområde behandlades. [[Kabinettet för utrikes brevväxlingen]] bibehölls, i spetsen för de där handlagda utrikesärendena ställdes en utrikesstatsminister och en hovkansler, båda medlemmar av statsrådet. Till kansliet återfördes [[Nedre justitierevisionen]], med justitiekanslern som chef.  

Hela denna ordning led av stora svagheter. De fyra statssekreterarnas ställning i statsrådet var svag och statsråden kunskap om ärendenas beredning därmed bristfällig. Det hela var ett slags kompromiss mellan den gustavianska tidens idéer om ärendenas föredragning av ministrar från kansliet och den äldre traditionen om ett från föredragningen skilt rådskollegium. Återgången till äldre traditioner framträdde också genom den Kanslistyrelse som inrättades 1809 och bestod av utrikesstatsministern som ordförande, hovkanslern, de fyra statssekreterarna, vissa kansliråd, överpostdirektören, kabinettssekreteraren och [[Riksarkivarie|sekreteraren vid Riksarkivet]].