1
redigering
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 9: | Rad 9: | ||
==Norden== | ==Norden== | ||
De första bestämmelserna om [[ministerialböcker]] i de nordiska länderna utfärdades i början av 1600-talet. I Danmark finns föreskrifter i synodalakter från Fyens stift 1607, enligt dessa skall såväl dop-, vigsel- samt begravningsregister föras. På 1640-talet utfärdades statliga föreskrifter om kyrkobokföring. Den äldsta bevarade danska kyrkoboken är daterad | De första bestämmelserna om [[ministerialböcker]] i de nordiska länderna utfärdades i början av 1600-talet. I Danmark finns föreskrifter i synodalakter från Fyens stift 1607, enligt dessa skall såväl dop-, vigsel- samt begravningsregister föras. På 1640-talet utfärdades statliga föreskrifter om kyrkobokföring. Den äldsta bevarade danska kyrkoboken är daterad 1573 och är från Hjordkær på södra Jylland. Den innehåller dop- och begravningsanteckningar men även vigselanteckningar från 1597. I Norge är den äldsta bevarade kyrkoboken från Andebu i Oslo stift och har begynnelseåret 1623. | ||
Den första föreskriften om husförhörslängder och kyrkobokföring i Sverige utfärdades för [[Västerås stift]] av biskop [[Johannes Rudbeckius]] under 1620-talet. Initiativet till dessa föreskrifter ledde till att man i Västmanland och Dalarna kan följa husförhör ända från 1620-talet, att jämföra att man allmänt i Sverige började med förhörslängder först under 1720-talet. Dessa förhörslängder och folkbokföringar finns ännu bevarade. | Den första föreskriften om husförhörslängder och kyrkobokföring i Sverige utfärdades för [[Västerås stift]] av biskop [[Johannes Rudbeckius]] under 1620-talet. Initiativet till dessa föreskrifter ledde till att man i Västmanland och Dalarna kan följa husförhör ända från 1620-talet, att jämföra att man allmänt i Sverige började med förhörslängder först under 1720-talet. Dessa förhörslängder och folkbokföringar finns ännu bevarade. |
redigering