emailconfirmed
5 921
redigeringar
Soldatnamn: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
ingen redigeringssammanfattning
Jojje (diskussion | bidrag) (kat.) |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Gifting.jpg|200px|thumb|right|Korpralen '''Jonas Gifting''' från Dalbyn<ref>[http://www.genealogi.se/dalarna/soldat/gifting.htm Om korpral Gifting]</ref> som fällde orden "Orsa kompani lovar ingenting bestämt!"]] | [[Fil:Gifting.jpg|200px|thumb|right|Korpralen '''Jonas Gifting''' från Dalbyn<ref>[http://www.genealogi.se/dalarna/soldat/gifting.htm Om korpral Gifting]</ref> som fällde orden "Orsa kompani lovar ingenting bestämt!"]] | ||
'''Soldatnamn''', namn som ursprungligen gavs ''indelta | '''Soldatnamn''', namn som ursprungligen gavs ''indelta [[soldat]]er'' och ''[[Båtsman|båtsmän]]'' som [[tillnamn]] i stället för de bland allmogen vanliga [[patronymikon]]. Namnet var i allmänhet knutet till en [[rote]], och en nyrekryterad soldat kunde överta företrädarens namn. | ||
Redan på 1500-talet och det [[äldre indelningsverket]] började man ge soldaterna särskilda namn men det var inte så vanligt, kanske 10% av soldaterna. Dalarna var ett av de landskap som tidigt brukade soldatnamn, kanske beroende på att just i det landskapet var namnvariationen inom allmogen ovanligt dålig. I varje socken fanns det tjogvis med ''Mats Persson'', ''Anders Larsson'' eller ''Olof Ersson'', och det var just därför bruket av tillnamn - såsom [[gårdsnamn]] - blev vanligt i de trakterna. I Västmanlands regemente hade alla soldatnamn på 1670-talet. När sedan det [[yngre indelningsverket]] genomfördes, kom soldatnamnen att bli legio över hela landet. | Redan på 1500-talet och det [[äldre indelningsverket]] började man ge soldaterna särskilda namn men det var inte så vanligt, kanske 10% av soldaterna. Dalarna var ett av de landskap som tidigt brukade soldatnamn, kanske beroende på att just i det landskapet var namnvariationen inom allmogen ovanligt dålig. I varje socken fanns det tjogvis med ''Mats Persson'', ''Anders Larsson'' eller ''Olof Ersson'', och det var just därför bruket av tillnamn - såsom [[gårdsnamn]] - blev vanligt i de trakterna. I Västmanlands regemente hade alla soldatnamn på 1670-talet. När sedan det [[yngre indelningsverket]] genomfördes, kom soldatnamnen att bli legio över hela landet. | ||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
Det var relativt vanligt att den nya soldaten ärvde den förre soldatens namn, speciellt i Mellansverige där rotarna hade mer eller mindre fasta namn. Om den nye soldaten hade samma förnamn kan det vara svårt att lägga märke till bytet av soldat på [[Soldattorp|torpet]]. Detta får man se upp med vid släktforskning, speciellt om han "[[Konserverad änka|konservera]]de" soldatänkan. | Det var relativt vanligt att den nya soldaten ärvde den förre soldatens namn, speciellt i Mellansverige där rotarna hade mer eller mindre fasta namn. Om den nye soldaten hade samma förnamn kan det vara svårt att lägga märke till bytet av soldat på [[Soldattorp|torpet]]. Detta får man se upp med vid släktforskning, speciellt om han "[[Konserverad änka|konservera]]de" soldatänkan. | ||
Soldatnamn var på intet sätt [[efternamn]] i vanlig mening. Soldaten kunde byta namn av olika anledningar, t ex om han bytte kompani eller regemente, eller t.o.m. blev befordrad. Vid avskedet var det inte alls givet att soldaten fortsatte att använda sitt gamla soldatnamn, utan han kunde återgå till den inom | Soldatnamn var på intet sätt [[efternamn]] i vanlig mening. Soldaten kunde byta namn av olika anledningar, t ex om han bytte kompani eller regemente, eller t.o.m. blev befordrad. Vid avskedet var det inte alls givet att soldaten fortsatte att använda sitt gamla soldatnamn, utan han kunde återgå till den inom [[allmoge]]n mycket inrotade vanan att använda sitt [[patronymikon]]. | ||
I och med allmogens antagande av fasta [[släktnamn]] i slutet av 1800-talet kom många soldatnamn att bli ärftliga, och de utgör ett karakteristiskt inslag i det nutida svenska släktnamnsförrådet. | I och med allmogens antagande av fasta [[släktnamn]] i slutet av 1800-talet kom många soldatnamn att bli ärftliga, och de utgör ett karakteristiskt inslag i det nutida svenska släktnamnsförrådet. | ||