emailconfirmed
5 921
redigeringar
Släktträd: Skillnad mellan sidversioner
→Uppställning
Jojje (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 29: | Rad 29: | ||
==Stamtavla== | ==Stamtavla== | ||
===Uppställning=== | ===Uppställning=== | ||
Stamtavlan utgår från ett par ''stamföräldrar'' och redovisar sedan deras avkomlingar, generation för generation. Till den ''grafiska stamtavlan'' fogas också personblad med fullständiga uppgifter om de berörda personerna. | Stamtavlan utgår från ett par ''stamföräldrar'' och redovisar sedan deras [[Ättlingar|avkomlingar]], [[generation]] för generation. Till den ''grafiska stamtavlan'' fogas också personblad med fullständiga uppgifter om de berörda personerna. | ||
[[Fil:Stamtavla.png|500px|left]] | [[Fil:Stamtavla.png|500px|left]] | ||
Till skillnad från antavlan, där antalet förfäder per generation av naturliga skäl är begränsat, kan en stamtavla bli mycket omfattande. I barnrika släkter kan antalet personer efter bara några få generationer bli mycket högt. Det är därför vanligt att man väljer att redovisa stamföräldrarnas ättlingar utifrån det traditionella, juridiska släktbegreppet, där mannen är den släktbärande parten som för familjenamnet vidare och kvinnan är ingift, för att begränsa antalet personer. | Till skillnad från antavlan, där antalet förfäder per generation av naturliga skäl är begränsat, kan en stamtavla bli mycket omfattande. I barnrika släkter kan antalet personer efter bara några få generationer bli mycket högt. Det är därför vanligt att man väljer att redovisa stamföräldrarnas ättlingar utifrån det traditionella, juridiska släktbegreppet, där mannen är den släktbärande parten som för familjenamnet vidare och kvinnan är ingift, för att begränsa antalet personer. | ||
| Rad 35: | Rad 35: | ||
Ett sådant system är det rådande i adelsgenealogier, men även i borgerlig genealogi. Tanken att en person bara kan tillhöra en släkt, och att denna släktskap ska räknas via mannen är inte problemfri eller okontroversiell, och är till viss del en skrivbordskonstruktion. Vi måste därför själva avgöra om det är ett tillfredsställande sätt att systematisera vår forskning. | Ett sådant system är det rådande i adelsgenealogier, men även i borgerlig genealogi. Tanken att en person bara kan tillhöra en släkt, och att denna släktskap ska räknas via mannen är inte problemfri eller okontroversiell, och är till viss del en skrivbordskonstruktion. Vi måste därför själva avgöra om det är ett tillfredsställande sätt att systematisera vår forskning. | ||
Ett alternativ är att redovisa stamtavlan som ett så kallat familjeregister. Det innebär att forskningen utgår från till exempel en viss gård och att anknytningen till gården styr vilka som tas med, oberoende av på vilket sätt de härstammar från stamföräldrarna. | Ett alternativ är att redovisa stamtavlan som ett så kallat [[familjeregister]]. Det innebär att forskningen utgår från till exempel en viss gård och att anknytningen till gården styr vilka som tas med, oberoende av på vilket sätt de härstammar från stamföräldrarna. | ||
I modellen ovan har stamföräldrarna fyra barn, två döttrar och två söner. Alla ättlingarna upptas, oavsett om de är på manssidan eller kvinnosidan. Utgår man från en stamtavla på manssidan (en så kallad agnatisk stamtavla) redovisas visserligen döttrarna och deras makar, men deras barn skulle endast registreras under respektive makes familj och därför inte upptas i denna stamtavla. Eftersom den andre sonen inte fick några avkomlingar, skulle i detta fall den förste sonens söner vara de enda släktbärande personerna i andra generationen. | I modellen ovan har stamföräldrarna fyra barn, två döttrar och två söner. Alla ättlingarna upptas, oavsett om de är på manssidan eller kvinnosidan (= [[kognatisk]] stamtavla). Utgår man från en stamtavla på manssidan (en så kallad [[agnatisk]] stamtavla) redovisas visserligen döttrarna och deras makar, men deras barn skulle endast registreras under respektive makes familj och därför inte upptas i denna stamtavla. Eftersom den andre sonen inte fick några avkomlingar, skulle i detta fall den förste sonens söner vara de enda släktbärande personerna i andra generationen. | ||
Stamtavlan kan liksom antavlan upprättas i textform. | Stamtavlan kan liksom antavlan upprättas i textform. | ||