Släktträd: Skillnad mellan sidversioner

Det finns många ''synonymer'' för släktträd: '''antavla''', '''stamtavla''', '''släkttavla''', '''familjetavla''', '''anträd''', '''stamträd''', '''familjeträd''', '''ättartal''', m.m. I släktforskarkretsar brukar man skilja mellan ''antavla'' och ''stamtavla'', där antavlan utgår ifrån en startperson ([[proband]]) och illustrerar vederbörandes [[anor]] (förfäder), och ''stamtavlan'' utgår från en [[stamfader]] (eller stammoder) och illustrerar vederbörandes [[ättlingar]].  

I en '''grafisk antavla''' redovisas en persons ''förfäder'' i utskrivna eller tänkta rutor, med linjer som utvisar den inbördes släktskapen med startpersonen. Modellen ovan är en ''grafisk antavla''. De manliga förfäderna står alltid till vänster om sina hustrur. I en liggande antavla med startpersonen längst till vänster (en vanlig uppställning) visas männen i antavlan i rutorna omedelbart ovanför sina hustrurs.  

Fördelen med en grafisk antavla är att den är mycket överskådlig och lätt att använda under forskningen. Nackdelen är att det begränsade utrymmet för en person också begränsar hur mycket information som kan redovisas. Man brukar därför nöja sig med att ange grunddata som ''födelsedatum'', ''dödsdatum'', ''syssla'' och ''vistelseort''. Den fullständiga information samlas i stället i [[Ansedel|personbladen]].  

===Numrering===

Stamtavlan utgår från ett par ''stamföräldrar'' och redovisar sedan deras avkomlingar, generation för generation. Till den ''grafiska stamtavlan'' fogas också personblad med fullständiga uppgifter om de berörda personerna.  

Ett alternativ är att redovisa stamtavlan som ett så kallat familjeregister. Det innebär att forskningen utgår från till exempel en viss gård och att anknytningen till gården styr vilka som tas med, oberoende av på vilket sätt de härstammar från stamföräldrarna.  

I modellen ovan har stamföräldrarna fyra barn, två döttrar och två söner. Alla ättlingarna upptas, oavsett om de är på manssidan eller kvinnosidan. Utgår man från en stamtavla på manssidan (en så kallad agnatisk stamtavla) redovisas visserligen döttrarna och deras makar, men deras barn skulle endast registreras under respektive makes familj och därför inte upptas i denna stamtavla. Eftersom den andre sonen inte fick några avkomlingar, skulle i detta fall den förste sonens söner vara de enda släktbärande personerna i andra generationen.

Den äldsta barnet i första generationen i exemplet förs därför in under familj 2 (stamföräldrarna är naturligt nog familj 1). Den äldste sonen gifte sig inte och fick inga barn; han redovisas därför under föräldrarnas familj och får inget eget familjenummer. Den andre sonen bildar familj 3 och den yngsta dottern familj 4. I en stamtavla på manssidan skulle endast Son 2 och hans son i sin tur räknas som egna familjer, och numreringen skulle bli därefter.