Släktforskning: Skillnad mellan sidversioner

← Äldre redigering

Släktforskning (visa wikitext)

Versionen från 16 maj 2016 kl. 08.07

6 092 byte lades till , 16 maj 2016 kl. 08.07

→‎Se även

Jojje

emailconfirmed

5 921

redigeringar

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Släktforskning''' eller '''genealogi''' (från grekiskans γενεά, genea, "generation"; and λόγος, logos, "kunskap") är läran om ''släktförhållanden'' och ''efterforskandet och registrerandet av person- och familjehistoriska omständigheter''. I ett globalt perspektiv kan man vidhålla att släktforskningen sträcker sig mellan de muntliga berättelsetraditioner som alla primitiva folkgrupper tillämpat för att ihågkomma sin stams eller klans specifika ursprung, och en strikt vetenskaplig historieforskning.
+[[Fil:Heraldiskt träd.jpg|right|thumb|100px|Trädet är den vanligaste symbolen för genealogin.]]
+'''Släktforskning''' eller '''genealogi''' (från grekiskans γενεά, genea, "generation"; and λόγος, logos, "kunskap") är '''läran om ''släktförhållanden'' och ''efterforskandet och registrerandet av person- och familjehistoriska omständigheter'''''. I ett globalt perspektiv kan man vidhålla att släktforskningen sträcker sig mellan de muntliga berättelsetraditioner som alla primitiva folkgrupper tillämpat för att ihågkomma sin stams eller klans specifika ursprung, och en strikt vetenskaplig historieforskning.
+Ordet '''genealogi''', liksom synonymen '''släktforskning''' kan också syfta på utförda genealogiska arbeten, t.ex. [[antavla|antavlor]], [[stamtavla|stamtavlor]], och liknande.
+De personer som ägnar sig åt genealogi eller släktforskning kallas '''släktforskare''', '''släkthistoriker''', eller med ett finare namn, '''genealoger'''.
-{{stubbe}}
+=== Släktforskningens historia ===
+Historiskt sett har släktforskning alltid varit något förnäma [[adel]]ssläkter använt sig av för att hävda sin särart. Har man haft förnäma anor, har man automatiskt tillhört de familjer som innehaft rikedomarna och makten. Detta har gällt alla samhällen där [[aristokrati]]er funnits. [[Heraldik]]en, med hierarkiska vapensköldar och olika typer av symbolspråk, har utvecklats för att bli det ultimata manifestationen av maktens uttryckssätt. Därför har det i de flesta västerländska länder sedan länge funnits institutioner som ägnat sig åt att hålla reda på aristokratin och dess härkomst. I Sverige har [[Riddarhuset]] haft denna funktion.
+[[Fil:JohnFarmer-big.jpg|right|thumb|198px|John Farmer (1789-1838) populariserade släktforskningen.]]
+Den moderna släktforskningen anses ha uppstått i USA i början av 1800-talet, då antikvarien ''John Farmer'' (1789-1838) populariserade släktforskningen genom att i sann revolutionär anda lyfta fram vanligt folks anor, till skillnad från adelsforskningen, och bli ett accepterat sätt att hedra de amerikanska frihetshjältarna. Han brevväxlade med andra antikvarier i New England, där antikvarianism och genealogi var väl etablerad, och blev en samordnare och katalysator för den växande rörelsen. På 1820-talet började han och hans kolleger att producera genealogiska och antikvariska skrifter på allvar, och långsamt få en hängiven publik bland det amerikanska folket. Farmers ansträngningar ledde till att ''New England Historic Genealogical Society'' bildades. Föreningen är en av New Englands äldsta och mest framstående organisationer för förvärv, bevarande och spridning av offentliga och privata dokument som annars skulle ha förfallit och glömts bort.
+I Sverige var [[Johan Bure]] (1568-1652) tidigt ute med släktforskning i icke adliga släkter. Hans arbete förblev dock unikt så tillvida att det inte efterföljdes av någon rörelse eller ens enskilda följeslagare, och släktforskningen i modern bemärkelse blev inte populariserat förrän efter 2:a världskriget, då [[mormonerna]]s mikrofilmer kom och det blev möjligt att forska i hemortens bibliotek.
+=== Svenska föreningar för personhistoria och genealogi ===
+Det i slutet av 1800-talet bildade [[Personhistoriska Samfundet]] (tidigast kallat ''Svenska Autografsällskapet'') hade från början och långt fram i tiden genealogin som en del av sin huvudinriktning; under senare år har detta tonats ned och samfundets publikation ''Personhistorisk tidskrift'' tar inte längre in artiklar med genealogiskt innehåll. Den äldsta rena släktforskarföreningen är [[Genealogiska Föreningen]] (GF), grundad 1933, som har sitt säte i Stockholm och sedan 1950 ger ut tidskriften ''[[Släkt och Hävd]]''. Under de följande decennierna bildades en rad regionala genealogiska föreningar, anslutna till huvudföreningen i Stockholm, och under främst tiden från 1970-talet bildades en stor mängd lokala och regionala föreningar oberoende av GF. En sådan förening var [[Genealogisk Ungdom]] som under 1970-talets slut och 1980-talets början tog initiativ till en rad publikationsserier.
+Under första hälften av 1980-talet diskuterades vad som uppfattades som en mer tidsenlig gemensam svensk organisation och på initiativ från kretsar inom bl.a. Genealogisk Ungdom och Genealogiska Föreningen bildades [[Sveriges Släktforskarförbund]] 1986. Genealogisk Ungdom sammansmälte med förbundet och avsikten var att även GF skulle göra det, men eftersom vissa kretsar inom GF:s ledning motsatte sig ett samgående avbröts processen och GF förblev självständigt och stod ända fram till år 2000 utanför förbundet, medan nästan alla andra svenska släktforskarföreningar inträdde som medlemsföreningar i förbundet, däribland de som tidigare hade varit anslutna till GF.
+===Olika inriktningar internationellt===
+Vi svenskar är numera vana vid att släktforskning är en massrörelse där alla, hög som låg, ägnar sig åt att forska fram sina respektive [[anor]]. Få personer torde ägna sig åt det gammaldags sätt att släktforska som dominerade fram till början på 1900-talet, nämligen den släktforskning [[Riddarhuset]]s genealoger ägnar sig åt. I andra länder, speciellt i Sydeuropa, domineras släktforskningen av [[adel]]ssläkter och går hand i hand med [[heraldik]]en<ref>Klassisk genealogi, på engelska åtskild från den "nya" släktforskningen genom att kallas för "genealogy".</ref>. Detta blir förstås ett problem för ättlingar till [[Invandring|invandrare]] från sydeuropeiska länder som vill släktforska. Där saknas nämligen moderna organisationer som ägnar sig åt "vanlig" släktforskning<ref>Släktforskning i dagligt tal - på engelska åtskild från den klassiska genealogin genom att kallas för "family history".</ref>. I stället domineras "akademierna" av titelsjuka herrar från [[aristokrati]]n som inte tar "vanlig" släktforskning på allvar eftersom det inte är fint nog (se ovan).
+==Se även==
+:* '''[[Börja släktforska!]]'''
+:* [[Sveriges Släktforskarförbund]] - för detaljerat historik över släktforskarrörelsen i Sverige.
+:* [[Ansedel]]
+:* [[Proband]]
+:* [[Släktträd]]
+:* [[Paleografi]]
+:* [[Digitalisering]]
+:* [[Släktforskningsprogram]]
+:* [[:Kategori:Personer inom släktforskningen]]
+:* [[:Kategori:Släktforskarföreningar i Sverige]]
+:* [[:Kategori:Genealogiska organisationer]]
+==Externa länkar==
+:* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Genealogi_i_Sverige Wikipedia:Genealogi i Sverige]
+----------------------------
+Noter:
+<references/>
 [[Kategori:Släktforskarlexikon]]
 [[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]

Släktforskning: Skillnad mellan sidversioner

Släktforskning (visa wikitext)

Versionen från 16 maj 2016 kl. 08.07

Navigeringsmeny

Sök