emailconfirmed
5 921
redigeringar
Släktforskning: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
ingen redigeringssammanfattning
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (6 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
Historiskt sett har släktforskning alltid varit något förnäma [[adel]]ssläkter använt sig av för att hävda sin särart. Har man haft förnäma anor, har man automatiskt tillhört de familjer som innehaft rikedomarna och makten. Detta har gällt alla samhällen där [[aristokrati]]er funnits. [[Heraldik]]en, med hierarkiska vapensköldar och olika typer av symbolspråk, har utvecklats för att bli det ultimata manifestationen av maktens uttryckssätt. Därför har det i de flesta västerländska länder sedan länge funnits institutioner som ägnat sig åt att hålla reda på aristokratin och dess härkomst. I Sverige har [[Riddarhuset]] haft denna funktion. | Historiskt sett har släktforskning alltid varit något förnäma [[adel]]ssläkter använt sig av för att hävda sin särart. Har man haft förnäma anor, har man automatiskt tillhört de familjer som innehaft rikedomarna och makten. Detta har gällt alla samhällen där [[aristokrati]]er funnits. [[Heraldik]]en, med hierarkiska vapensköldar och olika typer av symbolspråk, har utvecklats för att bli det ultimata manifestationen av maktens uttryckssätt. Därför har det i de flesta västerländska länder sedan länge funnits institutioner som ägnat sig åt att hålla reda på aristokratin och dess härkomst. I Sverige har [[Riddarhuset]] haft denna funktion. | ||
[[Fil: | [[Fil:JohnFarmer-big.jpg|right|thumb|198px|John Farmer (1789-1838) populariserade släktforskningen.]] | ||
Den moderna släktforskningen anses ha uppstått i USA i början av 1800-talet, då antikvarien ''John Farmer'' (1789-1838) populariserade släktforskningen genom att i sann revolutionär anda lyfta fram vanligt folks anor, till skillnad från adelsforskningen, och bli ett accepterat sätt att hedra de amerikanska frihetshjältarna. Han brevväxlade med andra antikvarier i New England, där antikvarianism och genealogi var väl etablerad, och blev en samordnare och katalysator för den växande rörelsen. På 1820-talet började han och hans kolleger att producera genealogiska och antikvariska skrifter på allvar, och långsamt få en hängiven publik bland det amerikanska folket. Farmers ansträngningar ledde till att ''New England Historic Genealogical Society'' bildades. Föreningen är en av New Englands äldsta och mest framstående organisationer för förvärv, bevarande och spridning av offentliga och privata dokument som annars skulle ha förfallit och glömts bort. | Den moderna släktforskningen anses ha uppstått i USA i början av 1800-talet, då antikvarien ''John Farmer'' (1789-1838) populariserade släktforskningen genom att i sann revolutionär anda lyfta fram vanligt folks anor, till skillnad från adelsforskningen, och bli ett accepterat sätt att hedra de amerikanska frihetshjältarna. Han brevväxlade med andra antikvarier i New England, där antikvarianism och genealogi var väl etablerad, och blev en samordnare och katalysator för den växande rörelsen. På 1820-talet började han och hans kolleger att producera genealogiska och antikvariska skrifter på allvar, och långsamt få en hängiven publik bland det amerikanska folket. Farmers ansträngningar ledde till att ''New England Historic Genealogical Society'' bildades. Föreningen är en av New Englands äldsta och mest framstående organisationer för förvärv, bevarande och spridning av offentliga och privata dokument som annars skulle ha förfallit och glömts bort. | ||
I Sverige var [[Johan Bure]] (1568-1652) tidigt ute med släktforskning i icke adliga släkter. Hans arbete förblev dock unikt så tillvida att det inte efterföljdes av någon rörelse eller ens enskilda följeslagare, och släktforskningen i modern bemärkelse blev inte populariserat förrän efter 2:a världskriget, då [[mormonerna]]s mikrofilmer kom och det blev möjligt att forska i hemortens bibliotek. | |||
=== Svenska föreningar för personhistoria och genealogi === | === Svenska föreningar för personhistoria och genealogi === | ||
| Rad 18: | Rad 20: | ||
===Olika inriktningar internationellt=== | ===Olika inriktningar internationellt=== | ||
Vi svenskar är numera vana vid att släktforskning är en massrörelse där alla, hög som låg, ägnar sig åt att forska fram sina respektive [[anor]]. Få personer torde ägna sig åt det gammaldags sätt att släktforska som dominerade fram till början på 1900-talet, nämligen den släktforskning [[Riddarhuset]]s genealoger ägnar sig åt. I andra länder, speciellt i Sydeuropa, domineras släktforskningen av [[adel]]ssläkter och går hand i hand med [[heraldik]]en. Detta blir förstås ett problem för ättlingar till [[Invandring|invandrare]] från sydeuropeiska länder som vill släktforska. Där saknas nämligen moderna organisationer som ägnar sig åt "vanlig" släktforskning. I stället domineras "akademierna" av titelsjuka herrar från [[aristokrati]]n som inte tar "vanlig" släktforskning på allvar eftersom det inte är fint nog. | Vi svenskar är numera vana vid att släktforskning är en massrörelse där alla, hög som låg, ägnar sig åt att forska fram sina respektive [[anor]]. Få personer torde ägna sig åt det gammaldags sätt att släktforska som dominerade fram till början på 1900-talet, nämligen den släktforskning [[Riddarhuset]]s genealoger ägnar sig åt. I andra länder, speciellt i Sydeuropa, domineras släktforskningen av [[adel]]ssläkter och går hand i hand med [[heraldik]]en<ref>Klassisk genealogi, på engelska åtskild från den "nya" släktforskningen genom att kallas för "genealogy".</ref>. Detta blir förstås ett problem för ättlingar till [[Invandring|invandrare]] från sydeuropeiska länder som vill släktforska. Där saknas nämligen moderna organisationer som ägnar sig åt "vanlig" släktforskning<ref>Släktforskning i dagligt tal - på engelska åtskild från den klassiska genealogin genom att kallas för "family history".</ref>. I stället domineras "akademierna" av titelsjuka herrar från [[aristokrati]]n som inte tar "vanlig" släktforskning på allvar eftersom det inte är fint nog (se ovan). | ||
==Se även== | ==Se även== | ||
| Rad 29: | Rad 31: | ||
:* [[Digitalisering]] | :* [[Digitalisering]] | ||
:* [[Släktforskningsprogram]] | :* [[Släktforskningsprogram]] | ||
:* [ | :* [[:Kategori:Släktforskarföreningar i Sverige]] | ||
:* [ | :* [[:Kategori:Genealogiska organisationer]] | ||
==Externa länkar== | |||
:* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Genealogi_i_Sverige Wikipedia:Genealogi i Sverige] | |||
---------------------------- | |||
Noter: | |||
<references/> | |||
[[Kategori:Släktforskarlexikon]] | [[Kategori:Släktforskarlexikon]] | ||
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]] | [[Kategori:Släktforskning för nybörjare]] | ||