6
redigeringar
Släktforskarnas årsbok (2006): Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
m
Släktforskarnas årsbok (2006) (visa wikitext)
Versionen från 29 mars 2013 kl. 06.56
, 29 mars 2013 kl. 06.56ingen redigeringssammanfattning
Jojje (diskussion | bidrag) |
Carl (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (En mellanliggande sidversion av en annan användare visas inte) | |||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
* ''Det läste jag i tidningen!'' av Elisabeth Thorsell, Järfälla. Äldre dags[[tidningar]] är en underskattad [[källa]] för släktforskaren. Det gäller också för den som söker [[Emigration|emigranter]]. Här får vi exempel på vilken guldgruva svenskamerikanska tidningar kan vara. | * ''Det läste jag i tidningen!'' av Elisabeth Thorsell, Järfälla. Äldre dags[[tidningar]] är en underskattad [[källa]] för släktforskaren. Det gäller också för den som söker [[Emigration|emigranter]]. Här får vi exempel på vilken guldgruva svenskamerikanska tidningar kan vara. | ||
* ''Den rätta platsen för Linköpings blodbad'' av Dag M. Hermfelt, Stockholm. Den 20 mars år 1600 [[ | * ''Den rätta platsen för Linköpings blodbad'' av Dag M. Hermfelt, Stockholm. Den 20 mars år 1600 [[Dödsstraff|avrättades]] fyra riksråd och en hög officer i »Linköpings blodbad». Men var i staden avrättningarna skedde är omdiskuterat. Här framläggs nya rön – som kanske slutgiltigt löser gåtan. | ||
* ''Gud till ära och hemstaden till åminnelse'' av Jan-Åke Holmbring, Linköping. Volrath Tham var en framgångsrik [[köpman]] i 1600-talets Göteborg, född i staden Landsberg i Sachsen. Sin barndoms kyrka hjälpte han på äldre dagar genom flera frikostiga donationer. | * ''Gud till ära och hemstaden till åminnelse'' av Jan-Åke Holmbring, Linköping. Volrath Tham var en framgångsrik [[köpman]] i 1600-talets Göteborg, född i staden Landsberg i Sachsen. Sin barndoms kyrka hjälpte han på äldre dagar genom flera frikostiga donationer. | ||
| Rad 28: | Rad 28: | ||
* ''Vem var ’fru Catherine Magnusdotter’ 1386?'' av Hans Gillingstam, Solna. Fru Catherine Magnusdotter tilldömdes 1386 en laxfors i Torneå socken i Norrbotten. Men vem var kvinnan som blev ägare till detta laxfiske? Och vilken bindning hade hon till Norrbotten? | * ''Vem var ’fru Catherine Magnusdotter’ 1386?'' av Hans Gillingstam, Solna. Fru Catherine Magnusdotter tilldömdes 1386 en laxfors i Torneå socken i Norrbotten. Men vem var kvinnan som blev ägare till detta laxfiske? Och vilken bindning hade hon till Norrbotten? | ||
* ''Käringarna i gamla Vinsarp'' av Kaj Janzon, Stockholm. På 1430-talet fanns en motsträvig kloster[[novis]], Nanne Kärling i Varnhem, som | * ''Käringarna i gamla Vinsarp'' av Kaj Janzon, Stockholm. På 1430-talet fanns en motsträvig kloster[[novis]], Nanne Kärling i Varnhem, som inte alls gillade [[kloster]]livet och till slut frigavs. Här får vi veta mer om hans släkt, den västgötska [[frälse]]ätten Kärling. | ||
* ''Märta Cajsa, Per och Jonas. Ett triangeldrama i 1800-talets Jämtland'' av Bernhard Granholm, Grums. Bondhustrun Märta Cajsa Olofsdotter i Ragunda var inte den underdåniga kvinna som historien lär oss att hon borde ha varit. För henne slutade det i tragedi, dömd till tio års allmänt arbete på fästning. | * ''Märta Cajsa, Per och Jonas. Ett triangeldrama i 1800-talets Jämtland'' av Bernhard Granholm, Grums. Bondhustrun Märta Cajsa Olofsdotter i Ragunda var inte den underdåniga kvinna som historien lär oss att hon borde ha varit. För henne slutade det i tragedi, dömd till tio års allmänt arbete på fästning. | ||