emailconfirmed
5 921
redigeringar
Skeppsgossekåren: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
ingen redigeringssammanfattning
Jojje (diskussion | bidrag) |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
När en skeppsgosse hade blivit 18 år blev han så kallad ''karlskriven'', vilket innebar att han lämnade skeppsgossekåren och blev matros i örlogsflottan och kontraktsbunden på sex år. Enda sättet att lösa kontraktet var genom sjukdom, försörjningsplikt i hemmet eller olämplighet. För att bli skeppsgosse var man nämligen tvungen att skriva kontrakt på 9 år. Vanligtvis blev söner till örlogssjömän skeppsgossar. I skeppsgossekåren fanns även en filantropisk sida genom att den också tog emot fattiga och föräldralösa barn. | När en skeppsgosse hade blivit 18 år blev han så kallad ''karlskriven'', vilket innebar att han lämnade skeppsgossekåren och blev matros i örlogsflottan och kontraktsbunden på sex år. Enda sättet att lösa kontraktet var genom sjukdom, försörjningsplikt i hemmet eller olämplighet. För att bli skeppsgosse var man nämligen tvungen att skriva kontrakt på 9 år. Vanligtvis blev söner till örlogssjömän skeppsgossar. I skeppsgossekåren fanns även en filantropisk sida genom att den också tog emot fattiga och föräldralösa barn. | ||
1692 bestämde Karlskronas [[präst]]erskap att eleverna också skulle lära sig läsa och skriva vilket då var ovanligt bland unga pojkar. De elever som visade prov på goda resultat och blev duktiga i sjömanskap skulle få lära sig navigation för att längre fram i tiden kunna utbildas sig till styrmän. Skeppsgossekåren skulle även fostra sina elever till goda och gudfruktiga medborgare. Hård disciplin och husaga<ref>De vanligaste typerna av diciplinstraff var fysiska, t.ex. att man beordrades att äntra vanten, dvs springa upp och ner för vevlingarna i riggen, ett antal gånger, eller blev misshandlad med en s.k. "jocke" (en grov flätad repstump som ersatte spöet eller riset) källa: F.V. Lintrup muntl.</ref> var dagligt förekommande, pennalism uppmuntrades<ref>[http://sjomanohman.blogspot.com/2009/07/seglande-skeppsgossar.html Sjöman Öhman - Seglande skeppsgossar]</ref>. Många pojkar rymde från kåren. Under vintertid ägnades den mesta tiden åt studier och gymnastik. Skeppsgossarna var under denna tid på året inhysta i en kasern med plats för 400 pojkar. Sommartid tillbringade man på olika fartyg till sjöss. | 1692 bestämde Karlskronas [[präst]]erskap att eleverna också skulle lära sig läsa och skriva vilket då var ovanligt bland unga pojkar. De elever som visade prov på goda resultat och blev duktiga i sjömanskap skulle få lära sig navigation för att längre fram i tiden kunna utbildas sig till styrmän. Skeppsgossekåren skulle även fostra sina elever till goda och gudfruktiga medborgare. Hård disciplin och husaga<ref>De vanligaste typerna av diciplinstraff var fysiska, t.ex. att man beordrades att äntra vanten, dvs springa upp och ner för vevlingarna i riggen, ett antal gånger, eller blev misshandlad med en s.k. "jocke" (en grov flätad repstump som ersatte spöet eller riset) källa: F.V. Lintrup (1917-1985) muntl.</ref> var dagligt förekommande, pennalism uppmuntrades<ref>[http://sjomanohman.blogspot.com/2009/07/seglande-skeppsgossar.html Sjöman Öhman - Seglande skeppsgossar]</ref>. Många pojkar rymde från kåren. Under vintertid ägnades den mesta tiden åt studier och gymnastik. Skeppsgossarna var under denna tid på året inhysta i en kasern<ref>Skeppsgossekasernen Anckarstierna i Karlskrona</ref> med plats för 400 pojkar. Sommartid tillbringade man på olika fartyg till sjöss. | ||
Skeppsgossekåren i Karlskrona blev 1832 organiserad i två skeppsgossekompanier. 1902 tillkom ett tredje kompani. Tidvis har det även funnits skeppsgossekompanier i Stockholm och Göteborg. Stockholms skeppsgossekompani blev avvecklad 1854 och Göteborgs kompani gick samma väg 1848. 1907 organiserades det en skeppsgossekår i Marstrand bestående av två kompanier. Marstrandskompanierna hörde till Stockholms örlogsstation. | Skeppsgossekåren i Karlskrona blev 1832 organiserad i två skeppsgossekompanier. 1902 tillkom ett tredje kompani. Tidvis har det även funnits skeppsgossekompanier i Stockholm och Göteborg. Stockholms skeppsgossekompani blev avvecklad 1854 och Göteborgs kompani gick samma väg 1848. 1907 organiserades det en skeppsgossekår i Marstrand bestående av två kompanier. Marstrandskompanierna hörde till Stockholms örlogsstation. | ||
| Rad 26: | Rad 26: | ||
Krigsarkivet förfogar också över ett enskilt arkiv efter Föreningen före detta skeppsgossar i Stockholm. Arkivet, som omfattar åren 1954-2004, innehåller bland annat tidningsurklipp och matriklar över skeppsgosseskolan i Marstrand.<ref>[http://www.riksarkivet.se/ Riksarkivets hemsida]</ref> | Krigsarkivet förfogar också över ett enskilt arkiv efter Föreningen före detta skeppsgossar i Stockholm. Arkivet, som omfattar åren 1954-2004, innehåller bland annat tidningsurklipp och matriklar över skeppsgosseskolan i Marstrand.<ref>[http://www.riksarkivet.se/ Riksarkivets hemsida]</ref> | ||
[[Blekinge Släktforskarförening]] har upprättat ett ''register över skeppsgossar''<ref>[http://www.blekingesf.se/vara-register/skeppsgosseregistret Skeppsgosseregistret hos Blekinge Släktforskarförening]</ref> som beskrivs på följande sätt: ''Under hösten 2013 påbörjades arbetet med att lägga upp ett register över skeppsgossar. Koncentrationen har varit på själva skeppsgossen, inte föräldrar eller andra nära anhöriga. Första delen omfattar åren 1831-1850. I arbetet med registret har husförhörslängderna använts, och i detta inledande skede har arbetet begränsats till åren 1831–1850. Vid "sjösättningen" finns ca 2 200 poster. Samma ”gosse” kan förekomma flera gånger då de ibland flyttade från ett kompani till ett annat. De kan då också ha olika nummer.'' Projektledare är Guy Persson. | |||
===Skeppsgossekårens skolfartyg=== | ===Skeppsgossekårens skolfartyg=== | ||
| Rad 49: | Rad 51: | ||
: - [http://www.svtplay.se/klipp/63136/sskeppsgossar-pa-jarramas-1919-utan-ljud Journalfilm om skeppsgossarna på Jarramas 1912, SVT arkiv] | : - [http://www.svtplay.se/klipp/63136/sskeppsgossar-pa-jarramas-1919-utan-ljud Journalfilm om skeppsgossarna på Jarramas 1912, SVT arkiv] | ||
: - [http://sjomanohman.blogspot.se/2011/12/apropa-os-seglingarna-1912-sa-levde.html Artikel med vittnesmål om livet som skeppsgosse, Sjöman Öhman.] | : - [http://sjomanohman.blogspot.se/2011/12/apropa-os-seglingarna-1912-sa-levde.html Artikel med vittnesmål om livet som skeppsgosse, Sjöman Öhman.] | ||
: - [http://www.blekingesf.se/vara-register/skeppsgosseregistret Skeppsgosseregistret hos Blekinge Släktforskarförening] | |||
==Se även== | ==Se även== | ||