emailconfirmed
5 921
redigeringar
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
(6 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 6: | Rad 6: | ||
När en skeppsgosse hade blivit 18 år blev han så kallad ''karlskriven'', vilket innebar att han lämnade skeppsgossekåren och blev matros i örlogsflottan och kontraktsbunden på sex år. Enda sättet att lösa kontraktet var genom sjukdom, försörjningsplikt i hemmet eller olämplighet. För att bli skeppsgosse var man nämligen tvungen att skriva kontrakt på 9 år. Vanligtvis blev söner till örlogssjömän skeppsgossar. I skeppsgossekåren fanns även en filantropisk sida genom att den också tog emot fattiga och föräldralösa barn. | När en skeppsgosse hade blivit 18 år blev han så kallad ''karlskriven'', vilket innebar att han lämnade skeppsgossekåren och blev matros i örlogsflottan och kontraktsbunden på sex år. Enda sättet att lösa kontraktet var genom sjukdom, försörjningsplikt i hemmet eller olämplighet. För att bli skeppsgosse var man nämligen tvungen att skriva kontrakt på 9 år. Vanligtvis blev söner till örlogssjömän skeppsgossar. I skeppsgossekåren fanns även en filantropisk sida genom att den också tog emot fattiga och föräldralösa barn. | ||
1692 bestämde Karlskronas [[präst]]erskap att eleverna också skulle lära sig läsa och skriva vilket då var ovanligt bland unga pojkar. De elever som visade prov på goda resultat och blev duktiga i sjömanskap skulle få lära sig navigation för att längre fram i tiden kunna utbildas sig till styrmän. Skeppsgossekåren skulle även fostra sina elever till goda och gudfruktiga medborgare. Hård disciplin och husaga<ref>De vanligaste typerna av diciplinstraff var fysiska, t.ex. att man beordrades att äntra vanten, dvs springa upp och ner för vevlingarna i riggen, ett antal gånger, eller blev misshandlad med " | 1692 bestämde Karlskronas [[präst]]erskap att eleverna också skulle lära sig läsa och skriva vilket då var ovanligt bland unga pojkar. De elever som visade prov på goda resultat och blev duktiga i sjömanskap skulle få lära sig navigation för att längre fram i tiden kunna utbildas sig till styrmän. Skeppsgossekåren skulle även fostra sina elever till goda och gudfruktiga medborgare. Hård disciplin och husaga<ref>De vanligaste typerna av diciplinstraff var fysiska, t.ex. att man beordrades att äntra vanten, dvs springa upp och ner för vevlingarna i riggen, ett antal gånger, eller blev misshandlad med en s.k. "jocke" (en grov flätad repstump som ersatte spöet eller riset) källa: F.V. Lintrup muntl.</ref> var dagligt förekommande, pennalism uppmuntrades<ref>[http://sjomanohman.blogspot.com/2009/07/seglande-skeppsgossar.html Sjöman Öhman - Seglande skeppsgossar]</ref>. Många pojkar rymde från kåren. Under vintertid ägnades den mesta tiden åt studier och gymnastik. Skeppsgossarna var under denna tid på året inhysta i en kasern<ref>Skeppsgossekasernen Anckarstierna i Karlskrona</ref> med plats för 400 pojkar. Sommartid tillbringade man på olika fartyg till sjöss. | ||
Skeppsgossekåren i Karlskrona blev 1832 organiserad i två skeppsgossekompanier. 1902 tillkom ett tredje kompani. Tidvis har det även funnits skeppsgossekompanier i Stockholm och Göteborg. Stockholms skeppsgossekompani blev avvecklad 1854 och Göteborgs kompani gick samma väg 1848. 1907 organiserades det en skeppsgossekår i Marstrand bestående av två kompanier. Marstrandskompanierna hörde till Stockholms örlogsstation. | Skeppsgossekåren i Karlskrona blev 1832 organiserad i två skeppsgossekompanier. 1902 tillkom ett tredje kompani. Tidvis har det även funnits skeppsgossekompanier i Stockholm och Göteborg. Stockholms skeppsgossekompani blev avvecklad 1854 och Göteborgs kompani gick samma väg 1848. 1907 organiserades det en skeppsgossekår i Marstrand bestående av två kompanier. Marstrandskompanierna hörde till Stockholms örlogsstation. | ||
Rad 30: | Rad 30: | ||
[[Fil:Najaden-jarramas-falken-m.jpg|thumb|600px|right|Skolfartygen Najaden, Jarramas och Falken, omkring 1934. I bakgrunden pansarskeppet [http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Sverige_%281915%29 HMS Sverige].]] | [[Fil:Najaden-jarramas-falken-m.jpg|thumb|600px|right|Skolfartygen Najaden, Jarramas och Falken, omkring 1934. I bakgrunden pansarskeppet [http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Sverige_%281915%29 HMS Sverige].]] | ||
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Af_Chapman_%281888%29 af Chapman 1923-1937] (ligger numera förtöjt vid Skeppsholmen i Stockholm och fungerar som vandrarhem och kafé) | * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Af_Chapman_%281888%29 af Chapman 1923-1937] (ligger numera förtöjt vid Skeppsholmen i Stockholm och fungerar som vandrarhem och kafé) | ||
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Jarramas_%281900%29 Jarramas 1909-1942] (ligger numera förtöjt vid Marinmuseum i Karlskrona) | * [http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Jarramas_%281900%29 Jarramas 1909-1942] (ligger numera förtöjt vid Marinmuseum i Karlskrona) [http://www.marinmuseum.se/jarramas Jarramas hemsida] | ||
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Najaden_%281897%29 Najaden 1897-1938] (har 2014 av Halmstads kommun, där den stått i många år, sålts till Norge och kommer att ha hemmahamnen | * [http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Najaden_%281897%29 Najaden 1897-1938] (har 2014 av Halmstads kommun, där den stått i många år, sålts till Norge och kommer att ha hemmahamnen vid Fredrikstads gamla fästingsverk, någon mil norr om den svenska gränsen). [http://www.nrk.no/ostfold/_najaden_-endelig-til-norge-1.11817050 Norsk artikel om köpet av Najaden.] | ||
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Falken_%281877%29 Falken 1923-1943] | * [http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Falken_%281877%29 Falken 1923-1943] | ||
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Gladan_%281857%29 Gladan 1898-1920] | * [http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Gladan_%281857%29 Gladan 1898-1920] | ||
Rad 39: | Rad 39: | ||
: - Skeppsgossekåren 1685-1939 - Ett Minnesverk. Stockholm 1940. | : - Skeppsgossekåren 1685-1939 - Ett Minnesverk. Stockholm 1940. | ||
: - Skeppsgossen 300 år 1685-1985. Stockholm 1985 | : - Skeppsgossen 300 år 1685-1985. Stockholm 1985 | ||
: - Uta Lagergren: ''Skeppsgossekåren i Karlskrona'' - kårens historia och undersökning om kårmedlemmar 1898-1917. | |||
: - Nilsson Gunnar (förord av Peter Rosengren): ''Den siste skeppsgossen'', 2010. | |||
: - Nisse Lindén: ''Från Nikkala till Hoburgs rev'', Förlag Åke Olsson 1999. | : - Nisse Lindén: ''Från Nikkala till Hoburgs rev'', Förlag Åke Olsson 1999. | ||
: - Gynther, S.W: Författningssamling för Kongl. Maj:ts flotta. Härnösand 1851-1870. | : - Gynther, S.W: Författningssamling för Kongl. Maj:ts flotta. Härnösand 1851-1870. | ||
Rad 48: | Rad 50: | ||
: - [http://sjomanohman.blogspot.se/2011/12/apropa-os-seglingarna-1912-sa-levde.html Artikel med vittnesmål om livet som skeppsgosse, Sjöman Öhman.] | : - [http://sjomanohman.blogspot.se/2011/12/apropa-os-seglingarna-1912-sa-levde.html Artikel med vittnesmål om livet som skeppsgosse, Sjöman Öhman.] | ||
==Se även== | |||
* [[Sjöman]] | |||
* [[Båtsman]] | |||
* [[Sjömanshus]] | |||
==Noter== | |||
<references/> | <references/> | ||