Skeppsgossekåren: Skillnad mellan sidversioner

Skeppsgossekåren (visa wikitext)

Versionen från 3 februari 2015 kl. 14.12

15 byte lades till , 3 februari 2015 kl. 14.12

ingen redigeringssammanfattning

Jojje

emailconfirmed

5 921

redigeringar

@@ Rad 6: / Rad 6: @@
 När en skeppsgosse hade blivit 18 år blev han så kallad ''karlskriven'', vilket innebar att han lämnade skeppsgossekåren och blev matros i örlogsflottan och kontraktsbunden på sex år. Enda sättet att lösa kontraktet var genom sjukdom, försörjningsplikt i hemmet eller olämplighet. För att bli skeppsgosse var man nämligen tvungen att skriva kontrakt på 9 år. Vanligtvis blev söner till örlogssjömän skeppsgossar. I skeppsgossekåren fanns även en filantropisk sida genom att den också tog emot fattiga och föräldralösa barn.
-bestämde Karlskronas [[präst]]erskap att eleverna också skulle lära sig läsa och skriva vilket då var ovanligt bland unga pojkar. De elever som visade prov på goda resultat och blev duktiga i sjömanskap skulle få lära sig navigation för att längre fram i tiden kunna utbildas sig till styrmän. Skeppsgossekåren skulle även fostra sina elever till goda och gudfruktiga medborgare. Hård disciplin och husaga<ref>De vanligaste typerna av diciplinstraff var fysiska, t.ex. att man beordrades att äntra vanten, dvs springa upp och ner för vevlingarna i riggen, ett antal gånger, eller blev misshandlad med "jocken" (en grov repstump som ersatte spöet eller riset) källa: F.V. Lintrup muntl.</ref> var dagligt förekommande, pennalism uppmuntrades<ref>[http://sjomanohman.blogspot.com/2009/07/seglande-skeppsgossar.html Sjöman Öhman - Seglande skeppsgossar]</ref>. Många pojkar rymde från kåren. Under vintertid ägnades den mesta tiden åt studier och gymnastik. Skeppsgossarna var under denna tid på året inhysta i en kasern med plats för 400 pojkar. Sommartid tillbringade man på olika fartyg till sjöss.
+bestämde Karlskronas [[präst]]erskap att eleverna också skulle lära sig läsa och skriva vilket då var ovanligt bland unga pojkar. De elever som visade prov på goda resultat och blev duktiga i sjömanskap skulle få lära sig navigation för att längre fram i tiden kunna utbildas sig till styrmän. Skeppsgossekåren skulle även fostra sina elever till goda och gudfruktiga medborgare. Hård disciplin och husaga<ref>De vanligaste typerna av diciplinstraff var fysiska, t.ex. att man beordrades att äntra vanten, dvs springa upp och ner för vevlingarna i riggen, ett antal gånger, eller blev misshandlad med en s.k. "jocke" (en grov flätad repstump som ersatte spöet eller riset) källa: F.V. Lintrup muntl.</ref> var dagligt förekommande, pennalism uppmuntrades<ref>[http://sjomanohman.blogspot.com/2009/07/seglande-skeppsgossar.html Sjöman Öhman - Seglande skeppsgossar]</ref>. Många pojkar rymde från kåren. Under vintertid ägnades den mesta tiden åt studier och gymnastik. Skeppsgossarna var under denna tid på året inhysta i en kasern med plats för 400 pojkar. Sommartid tillbringade man på olika fartyg till sjöss.
 Skeppsgossekåren i Karlskrona blev 1832 organiserad i två skeppsgossekompanier. 1902 tillkom ett tredje kompani. Tidvis har det även funnits skeppsgossekompanier i Stockholm och Göteborg. Stockholms skeppsgossekompani blev avvecklad 1854 och Göteborgs kompani gick samma väg 1848. 1907 organiserades det en skeppsgossekår i Marstrand bestående av två kompanier. Marstrandskompanierna hörde till Stockholms örlogsstation.