emailconfirmed
5 921
redigeringar
Samer: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
→Släktforskning om samer
Jojje (diskussion | bidrag) (Kompletterade med text om Sorsele.) |
Jojje (diskussion | bidrag) |
||
| (8 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Sameflaggan.png| | [[Fil:Sameflaggan.png|250px|right|Samernas flagga]] | ||
'''Samer''' eller tidigare ''lappar'' (idag ofta uppfattat som nedsättande) är en [[Etnicitet|etnisk]] grupp i Sverige, Norge, Finland och på Kolahalvön i Ryssland. Det område som samerna bebor brukar benämnas ''Sápmi'' eller ''Sameland''. I Sverige bor uppemot 36000 samer, vilka sedan 1993 har en egen statlig myndighet med folkvalda (''Sametinget''). <ref>http://sv.wikipedia.org/wiki/Samer</ref> | '''Samer''' eller tidigare ''lappar'' (idag ofta uppfattat som nedsättande) är en [[Etnicitet|etnisk]] grupp i Sverige, Norge, Finland och på Kolahalvön i Ryssland. Det område som samerna bebor brukar benämnas ''Sápmi'' eller ''Sameland''. I Sverige bor uppemot 36000 samer, vilka sedan 1993 har en egen statlig myndighet med folkvalda (''Sametinget''). <ref>http://sv.wikipedia.org/wiki/Samer</ref> | ||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
Samerna anses av en del forskare vara det äldsta av Fennoskandias nutida befolkningsgrupper<small><Källa behövs.></small>. Samerna har tidigare bott i hela ''Finland'', och ''Lappland'' har fått sin befolkning senast vid bronsåldern. De nutida finnarnas (på finska ''suomalaiset'') förfäder har börjat anlända till Finland ungefär vid tiden av Kristi födelse. Inflyttnigen skedde i små grupper, under en tidsperiod som antas ha varat flera hundra år. Länge befolkades södra Finland både av samiska och finska folkgrupper. Ännu på medeltiden levde samer i stora delar av östra och norra Finland. När den jordbrukande befolkningen spred sig, krympte de sig på jakt och fiske livnärande samernas levnadsmöjligheter. Man antar att de för det mesta [[assimilering|assimiliserades]] till den finska befolkningen. Till sist blev bara det nuvarande Lappland kvar som samernas område. Renskötsel som samernas huvudnäring utvecklades först under historisk tid. | Samerna anses av en del forskare vara det äldsta av Fennoskandias nutida befolkningsgrupper<small><Källa behövs.></small>. Samerna har tidigare bott i hela ''Finland'', och ''Lappland'' har fått sin befolkning senast vid bronsåldern. De nutida finnarnas (på finska ''suomalaiset'') förfäder har börjat anlända till Finland ungefär vid tiden av Kristi födelse. Inflyttnigen skedde i små grupper, under en tidsperiod som antas ha varat flera hundra år. Länge befolkades södra Finland både av samiska och finska folkgrupper. Ännu på medeltiden levde samer i stora delar av östra och norra Finland. När den jordbrukande befolkningen spred sig, krympte de sig på jakt och fiske livnärande samernas levnadsmöjligheter. Man antar att de för det mesta [[assimilering|assimiliserades]] till den finska befolkningen. Till sist blev bara det nuvarande Lappland kvar som samernas område. Renskötsel som samernas huvudnäring utvecklades först under historisk tid. | ||
=== | ===Etymologi=== | ||
Både det samiska ''(sámegiella)'' och finska språket ''(suomenkieli)'' hör till de fenno-ugriska språken, och är nära besläktade med varandra. Ordet same kommer från samiska ''sápmelas'' (på finska ''saamelainen''). | Både det samiska ''(sámegiella)'' och finska språket ''(suomenkieli)'' hör till de fenno-ugriska språken, och är nära besläktade med varandra. Ordet same kommer från samiska ''sápmelas'' (på finska ''saamelainen''). | ||
| Rad 19: | Rad 19: | ||
I NORGE började man kalla finskfödda personer överhuvudtaget för ''kven''. | I NORGE började man kalla finskfödda personer överhuvudtaget för ''kven''. | ||
Ett nutida begrepp: Inflyttning från norra Finland till nordligaste Norge och | Ett nutida begrepp: Inflyttning från norra Finland till nordligaste Norge och Ishavskusten har skett f.o.m. 1600 -talet. Särskilt många finnar flyttade till Norge på 1800-talets senare hälft, efter svåra år av missväxt i Finland. De finskfödda invånarna i nord-Norge och deras ättlingar kallades, och kallas än i dag ''kvener''. Med de medeltida kainulaiset har de alltså ingenting att göra. | ||
Hur man skall tolka ord och begrepp i olika dokument, beror på högsta grad på landet och tidsperioden dokumentet kommer ifrån. | Hur man skall tolka ord och begrepp i olika dokument, beror på högsta grad på landet och tidsperioden dokumentet kommer ifrån. | ||
===Religion=== | ===Religion=== | ||
| Rad 29: | Rad 29: | ||
== Släktforskning om samer == | == Släktforskning om samer == | ||
Släktforskning om samer bedrivs i Sverige på samma sätt som övrig släktforskning, mestadels i kyrkböcker, domböcker och andra offentliga och privata dokument. Att forska om samesläkter är dock svårt, främst på grund av deras rörliga leverne. Eftersom samerna utgör en så pass liten befolkningsgrupp är det inte omöjligt | Släktforskning om samer bedrivs i Sverige på samma sätt som övrig släktforskning, mestadels i kyrkböcker, domböcker och andra offentliga och privata dokument. Att forska om samesläkter är dock svårt, främst på grund av deras rörliga leverne. Eftersom samerna utgör en så pass liten befolkningsgrupp är det inte omöjligt att på samma vis som för [[skogsfinnar]]na så småningom kartlägga de svenska samesläkterna i sin helhet. | ||
* [http://www.genealogi.se Rötters Samefynd] - SSf:s databas för uppgifter om samer (lappar) som påträffas i arkiven. | * [http://www.genealogi.se/faktabanken/samefynd?sid=7540 Rötters Samefynd] - SSf:s databas för uppgifter om samer (lappar) som påträffas i arkiven. | ||
* [http://aforum.genealogi.se/discus/messages/83800/84783.html?1286624131 Forskning om samer på Anbytarforum] | * [http://aforum.genealogi.se/discus/messages/83800/84783.html?1286624131 Forskning om samer på Anbytarforum] | ||
===Samer i | ===Samer i Norrbottens län=== | ||
'' | * ''August Ljungs'' familjeregister för Karesuando, Jukkasjärvi och Gällivare<ref>Familjeregister för Karesuando (Enontekis) församling för åren 1720-1923 : ur ovannämnda församlings samtliga kyrkoböcker. Bd 1.</ref>. | ||
* ''Filip Hultblads'' utredning om Jokkmokksamerna<ref>Hultblad, Filip: Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken, 1968.</ref>. | |||
* ''Johannes Marainen'': Karesuando Samesläkter ISBN 91-88204-04-9 | |||
* | ===Samer i Västerbottens län=== | ||
*''Thea Hälleberg'' har utgivit ett bokverk innehållande mycket material om samesläkter i Ammarnäs, Tärna och Arjeplog, ''SORSELE - Släkter från nutid till 1600-talet'' | |||
*Bok | :*Bok 1: Samesläkter i Ammarnäsområdet med rötter i Tärna och Arjeplog. Tryckt i Stockholm 2000. Inbunden, 17 x 25 cm. 731 sidor. ISBN 91-630-9315-4, Anor av 16 grupper samefamiljer i Ammarnäs, Tjulträsk, Överstjuktan med förgreningar till Tärna, Arjeplog och för ett par grupper till Wilhelmina. I slutet av boken finns en stamtavla från 1600-talet till nutid som omfattar 1072 personer. | ||
*Bok | :*Bok 2: Nybyggarsläkter av samiskt ursprung från Ammarnäs till Sorsele. Tryckt i Stockholm 2002. Inbunden, 17 x 25 cm. 649 sidor. ISBN 91-631-2448-3, 23 antavlor av nybyggarfamiljer med samisk bakgrund från Ammarnäs till Sorsele. | ||
*Bok 4: Hans Erssons sonson, Johan Hanssons ättlingar inom Sorsele kommun. Tryckt i Stockholm 2007. Inbunden, 17 x 25 cm. 670 sidor. ISBN 978-91-631-9064-3, Utgår från Örnäs-nybyggaren Johan Hanssons och hans hustru Catharina Lestanders ättlingar med utgångspunkt från 21 familjer. Stamtavlan beskriver historien bakom nybygget i Örnäs, Sorsele. | :*Bok 3: Hans Ersson i Sorsele och ett urval av hans ättlingar i Sorsele. Tryckt i Stockholm 2004. Inbunden, 17 x 25 cm. 679 sidor. ISBN 91-631-5997-X, 21 antavlor bl.a från området kring Buresjön. Stamtavlan visar de omfattande släktskapsförhållanden från Hans Ersson och hans sondotter Catharina Hansdotter med maken Anders Persson, av stor betydelse för kunskapsspridningen bland Sorseles samebefolkning. | ||
:*Bok 4: Hans Erssons sonson, Johan Hanssons ättlingar inom Sorsele kommun. Tryckt i Stockholm 2007. Inbunden, 17 x 25 cm. 670 sidor. ISBN 978-91-631-9064-3, Utgår från Örnäs-nybyggaren Johan Hanssons och hans hustru Catharina Lestanders ättlingar med utgångspunkt från 21 familjer. Stamtavlan beskriver historien bakom nybygget i Örnäs, Sorsele. | |||
*''Vilhelminaborna -1920'' del 1 och 2 av Karl-Erik Gavelin. En förteckning över de bofasta i Vilhelmina socken, vilket exkluderar de flesta samer (de bofasta samerna finns dock med). ISBN 91-631-0608-6 | |||
*''Vilhelmina - En lappmarksbygd på väg mot framtiden'' (tidningsklipp berättar), 1926-1936, vol 1-2. Tryckt i Bromma 2007. Inbunden, och i kasett. ISBN 978-91-7229-042-0 | |||
== Externa länkar == | == Externa länkar == | ||
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skogssamer Svenska Wikipedias artikel: Skogssamer] | |||
* [http://www.samefolket.se/ Samefolket.se] | * [http://www.samefolket.se/ Samefolket.se] | ||
* [http://www.saami.info/ Informationssida om samer] | * [http://www.saami.info/ Informationssida om samer] | ||