emailconfirmed
5 921
redigeringar
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) |
||
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 21: | Rad 21: | ||
När släktingarna och byrålådorna har sagt sitt är det dags att planera första [[arkiv]]besöket. Men först måste du lära dig hur man gå till väga när man släktforskar med hjälp av [[kyrkböcker]] och andra gamla handlingar. Här är några råd: | När släktingarna och byrålådorna har sagt sitt är det dags att planera första [[arkiv]]besöket. Men först måste du lära dig hur man gå till väga när man släktforskar med hjälp av [[kyrkböcker]] och andra gamla handlingar. Här är några råd: | ||
* '''Hitta litteratur!''' För att hitta mer litteratur om släktforskning, besök | * '''Hitta litteratur!''' För att hitta mer litteratur om släktforskning, besök släktforskarförbundets Internetbaserade bokhandel. Klicka på länken för att ta del av en hel värld av släktforskning, [http://shop.genealogi.se/shop/ Rötterbokhandeln]. För att få tips på vilka böcker det kan vara bäst att starta med när du ska börja släktforska - starta här: [[Läroböcker i släktforskning]]. Allt behöver man emellertid inte köpa, det finns mycket att läsa genom lån på biblioteken. | ||
* '''Gå en kurs!''' [[Studieförbund]]en och pensionärsorganisationerna brukar anordna kurser i släktforskning. Har du deltagit i en sådan slipper du göra de vanligaste nybörjarfelen. Du får lära dig vilka arkivhandlingar som finns och hur du metodiskt går till väga. Ofta ingår ett studiebesök på ett [[arkiv]] eller [[bibliotek]]. Dessutom får du träna dig i att läsa den [[Paleografi|gamla »tyska» handstilen]] som användes förr. Moderna kursledare lär också ut vilka tekniska hjälpmedel, t.ex. internetresurser, dataprogram och DVD-skivor man har nytta av i släktforskningen och hur man använder dessa. Att gå en kurs med andra släktforskningsintresserade är också givande ur ett socialt perspektiv. Man hjälper varandra och man har kul tillsammans. | * '''Gå en kurs!''' [[Studieförbund]]en och pensionärsorganisationerna brukar anordna kurser i släktforskning. Har du deltagit i en sådan slipper du göra de vanligaste nybörjarfelen. Du får lära dig vilka arkivhandlingar som finns och hur du metodiskt går till väga. Ofta ingår ett studiebesök på ett [[arkiv]] eller [[bibliotek]]. Dessutom får du träna dig i att läsa den [[Paleografi|gamla »tyska» handstilen]] som användes förr. Moderna kursledare lär också ut vilka tekniska hjälpmedel, t.ex. internetresurser, dataprogram och DVD-skivor man har nytta av i släktforskningen och hur man använder dessa. Att gå en kurs med andra släktforskningsintresserade är också givande ur ett socialt perspektiv. Man hjälper varandra och man har kul tillsammans. | ||
Rad 28: | Rad 28: | ||
===="Jag har hört att man kan forska via Internet..."==== | ===="Jag har hört att man kan forska via Internet..."==== | ||
Det finns ett flertal aktörer<ref>[[Ancestry]], [[My Heritage]], [[Geni]], osv.</ref> som erbjuder nybörjare att komma igång med släktforskning genom att börja lägga upp ett [[släktträd]] direkt på deras hemsidor. Sveriges släktforskarförbund säger varken bu eller bä om det, men vi vill ändå rekommendera att man ''tänker efter före'', <u>innan</u> man börjar lägga ut uppgifter och <u>innan</u> man accepterar de användarvillkor som gäller för tjänsterna. Dessa kan nämligen innebära att aktören behåller rätten att använda dina uppgifter även efter det att du slutat använda deras tjänster<ref>Allt som kopierats från dina uppgifter av andra användare förblir i det skick som | Det finns ett flertal aktörer<ref>[[Ancestry]], [[My Heritage]], [[Geni]], osv.</ref> som erbjuder nybörjare att komma igång med släktforskning genom att börja lägga upp ett [[släktträd]] direkt på deras hemsidor. Sveriges släktforskarförbund säger varken bu eller bä om det, men vi vill ändå rekommendera att man ''tänker efter före'', <u>innan</u> man börjar lägga ut uppgifter och <u>innan</u> man accepterar de användarvillkor som gäller för tjänsterna. Dessa kan nämligen innebära att aktören behåller rätten att använda dina uppgifter även efter det att du slutat använda deras tjänster<ref>Allt som kopierats från dina uppgifter av andra användare förblir i det skick som det var när det kopierades. Du kan bara rätta det du har på ditt eget användarträd.</ref>, och att felaktiga uppgifter som slunkit in därför fortsätter att spridas till andra nybörjare. | ||
Flera aktörer erbjuder sig även att fylla ut tomrummen åt dig, dvs ge dig tips på personer som passar in i ditt släktträd. Dessa personer återfinns i databaser som rapporterats in av andra släktforskare, men det finns <u>ingen garanti</u> för att dessa uppgifter bygger på en seriös och tillförlitlig forskning. I värsta fall leder de föreslagna uppgifterna dig helt på villovägar och rör till släktforskningen för dig. | Flera aktörer erbjuder sig även att fylla ut tomrummen åt dig, dvs ge dig tips på personer som passar in i ditt släktträd. Dessa personer återfinns i databaser som rapporterats in av andra släktforskare, men det finns <u>ingen garanti</u> för att dessa uppgifter bygger på en seriös och tillförlitlig forskning. I värsta fall leder de föreslagna uppgifterna dig helt på villovägar och rör till släktforskningen för dig. | ||
Rad 40: | Rad 40: | ||
Svar: Nej, så långt tillbaka i tiden finns inga säkra släktledningar, åtminstone inte när det gäller Europa. Med hjälp av kyrkböckerna tar de flesta personer med förfäder i Sverige och Finland sig utan större problem tillbaka till början av 1700-talet eller slutet av 1600-talet. Sedan kan man, särskilt när det gäller [[Bonde|bönder]], med hjälp av [[skattelängd]]er och [[Dombok|rättegångsprotokoll]] fortsätta bakåt i tiden ytterligare något hundratal år. En definitiv bortre gräns för [[allmoge]]n är 1530-talet. Då började [[Jordebok|jordeböcker]] föras och därmed registrerades alla bondgårdar och deras brukare. | Svar: Nej, så långt tillbaka i tiden finns inga säkra släktledningar, åtminstone inte när det gäller Europa. Med hjälp av kyrkböckerna tar de flesta personer med förfäder i Sverige och Finland sig utan större problem tillbaka till början av 1700-talet eller slutet av 1600-talet. Sedan kan man, särskilt när det gäller [[Bonde|bönder]], med hjälp av [[skattelängd]]er och [[Dombok|rättegångsprotokoll]] fortsätta bakåt i tiden ytterligare något hundratal år. En definitiv bortre gräns för [[allmoge]]n är 1530-talet. Då började [[Jordebok|jordeböcker]] föras och därmed registrerades alla bondgårdar och deras brukare. | ||
Men finns förfäderna i samhällets högre skikt, inom [[adel]]n, går det ofta att komma längre. Den svenska högadeln på medeltiden hade släktband med utländska kungahus, och tack vare dessa kan många svenskar i dag leda sin härstamning till den frankiske kejsaren ''Karl den Store'' som dog 814. | Men finns förfäderna i samhällets högre skikt, inom [[adel]]n, går det ofta att komma längre. Den svenska högadeln på medeltiden hade släktband med utländska kungahus, och tack vare dessa kan många svenskar i dag leda sin härstamning till den frankiske kejsaren ''Karl den Store'' som dog 814. Hans förfäder är kända ytterligare några generationer bakåt, till 600-talet. Men sedan är det sannolikt definitivt stopp. Visserligen finns utredningar som går längre tillbaka i tiden, men några övertygande bevis för dessa har veterligen aldrig presenterats. | ||
Med ett kuriöst undantag. Läs artikeln [http://www.genealogi.se/rekord.htm En 9000 år gammal släkting], skriven av ''Anders Winroth'', biträdande professor i medeltidshistoria vid Yale University i USA (men uppvuxen i Ludvika). | Med ett kuriöst undantag. Läs artikeln [http://www.genealogi.se/rekord.htm En 9000 år gammal släkting], skriven av ''Anders Winroth'', biträdande professor i medeltidshistoria vid Yale University i USA (men uppvuxen i Ludvika). |