emailconfirmed
5 921
redigeringar
Så börjar du släktforska: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Så börjar du släktforska (visa wikitext)
Versionen från 20 mars 2013 kl. 14.12
, 20 mars 2013 kl. 14.12→"Jag har hört att man kan forska via Internet..."
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) |
||
| (4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Släktforskning- | [[Fil:Släktforskning - illustration 2.jpg|right|250px]] | ||
'''Släktforskning är jakten på en svunnen tid. Men jakten sker inte via historieböckerna, där väldiga krigshärar blandas med en namnlös allmoge i invecklade historiska skeenden. I stället tar vi en annan väg in i historien – vägen via den enskilda människan av kött och blod som grät och svor, dansade och skrattade här på jorden före oss. Vi låter våra egna förfäder utgöra utgångspunkten när vi går på upptäcktsfärd i det förgångna.''' | '''Släktforskning är jakten på en svunnen tid. Men jakten sker inte via historieböckerna, där väldiga krigshärar blandas med en namnlös allmoge i invecklade historiska skeenden. I stället tar vi en annan väg in i historien – vägen via den enskilda människan av kött och blod som grät och svor, dansade och skrattade här på jorden före oss. Vi låter våra egna förfäder utgöra utgångspunkten när vi går på upptäcktsfärd i det förgångna.''' | ||
| Rad 19: | Rad 19: | ||
====Läs böcker och gå på kurs!==== | ====Läs böcker och gå på kurs!==== | ||
När släktingarna och byrålådorna har sagt sitt är det dags att planera första [[arkiv]]besöket. Men först måste du lära dig hur man gå till väga när man släktforskar med hjälp av [[kyrkböcker]] och andra gamla handlingar. Här är några råd: | När släktingarna och byrålådorna har sagt sitt är det dags att planera första [[arkiv]]besöket. Men först måste du lära dig hur man gå till väga när man släktforskar med hjälp av [[kyrkböcker]] och andra gamla handlingar. Här är några råd: | ||
* '''Hitta litteratur!''' För att hitta mer litteratur om släktforskning, besök | * '''Hitta litteratur!''' För att hitta mer litteratur om släktforskning, besök släktforskarförbundets Internetbaserade bokhandel. Klicka på länken för att ta del av en hel värld av släktforskning, [http://shop.genealogi.se/shop/ Rötterbokhandeln]. För att få tips på vilka böcker det kan vara bäst att starta med när du ska börja släktforska - starta här: [[Läroböcker i släktforskning]]. Allt behöver man emellertid inte köpa, det finns mycket att läsa genom lån på biblioteken. | ||
* '''Gå en kurs!''' [[Studieförbund]]en och pensionärsorganisationerna brukar anordna kurser i släktforskning. Har du deltagit i en sådan slipper du göra de vanligaste nybörjarfelen. Du får lära dig vilka arkivhandlingar som finns och hur du metodiskt går till väga. Ofta ingår ett studiebesök på ett [[arkiv]] eller [[bibliotek]]. Dessutom får du träna dig i att läsa den [[Paleografi|gamla »tyska» handstilen]] som användes förr. Moderna kursledare lär också ut vilka tekniska hjälpmedel, t.ex. internetresurser, dataprogram och DVD-skivor man har nytta av i släktforskningen och hur man använder dessa. Att gå en kurs med andra släktforskningsintresserade är också givande ur ett socialt perspektiv. Man hjälper varandra och man har kul tillsammans. | * '''Gå en kurs!''' [[Studieförbund]]en och pensionärsorganisationerna brukar anordna kurser i släktforskning. Har du deltagit i en sådan slipper du göra de vanligaste nybörjarfelen. Du får lära dig vilka arkivhandlingar som finns och hur du metodiskt går till väga. Ofta ingår ett studiebesök på ett [[arkiv]] eller [[bibliotek]]. Dessutom får du träna dig i att läsa den [[Paleografi|gamla »tyska» handstilen]] som användes förr. Moderna kursledare lär också ut vilka tekniska hjälpmedel, t.ex. internetresurser, dataprogram och DVD-skivor man har nytta av i släktforskningen och hur man använder dessa. Att gå en kurs med andra släktforskningsintresserade är också givande ur ett socialt perspektiv. Man hjälper varandra och man har kul tillsammans. | ||
| Rad 29: | Rad 28: | ||
===="Jag har hört att man kan forska via Internet..."==== | ===="Jag har hört att man kan forska via Internet..."==== | ||
Det finns ett flertal aktörer<ref>[[Ancestry]], [[My Heritage]], [[Geni]], osv.</ref> som erbjuder nybörjare att komma igång med släktforskning genom att börja lägga upp ett [[släktträd]] direkt på deras hemsidor. Sveriges släktforskarförbund säger varken bu eller bä om det, men vi vill ändå rekommendera att man ''tänker efter före'', <u>innan</u> man börjar lägga ut uppgifter och <u>innan</u> man accepterar de användarvillkor som gäller för tjänsterna. Dessa kan nämligen innebära att aktören behåller rätten att använda dina uppgifter även efter det att du slutat använda deras tjänster<ref>Allt som kopierats från dina uppgifter av andra användare förblir i det skick som | Det finns ett flertal aktörer<ref>[[Ancestry]], [[My Heritage]], [[Geni]], osv.</ref> som erbjuder nybörjare att komma igång med släktforskning genom att börja lägga upp ett [[släktträd]] direkt på deras hemsidor. Sveriges släktforskarförbund säger varken bu eller bä om det, men vi vill ändå rekommendera att man ''tänker efter före'', <u>innan</u> man börjar lägga ut uppgifter och <u>innan</u> man accepterar de användarvillkor som gäller för tjänsterna. Dessa kan nämligen innebära att aktören behåller rätten att använda dina uppgifter även efter det att du slutat använda deras tjänster<ref>Allt som kopierats från dina uppgifter av andra användare förblir i det skick som det var när det kopierades. Du kan bara rätta det du har på ditt eget användarträd.</ref>, och att felaktiga uppgifter som slunkit in därför fortsätter att spridas till andra nybörjare. | ||
Flera aktörer erbjuder sig även att fylla ut tomrummen åt dig, dvs ge dig tips på personer som passar in i ditt släktträd. Dessa personer återfinns i databaser som rapporterats in av andra släktforskare, men det finns <u>ingen garanti</u> för att dessa uppgifter bygger på en seriös och tillförlitlig forskning. I värsta fall leder de föreslagna uppgifterna dig helt på villovägar och rör till släktforskningen för dig. | Flera aktörer erbjuder sig även att fylla ut tomrummen åt dig, dvs ge dig tips på personer som passar in i ditt släktträd. Dessa personer återfinns i databaser som rapporterats in av andra släktforskare, men det finns <u>ingen garanti</u> för att dessa uppgifter bygger på en seriös och tillförlitlig forskning. I värsta fall leder de föreslagna uppgifterna dig helt på villovägar och rör till släktforskningen för dig. | ||
| Rad 36: | Rad 35: | ||
====Hur långt tillbaka i tiden kan man komma?==== | ====Hur långt tillbaka i tiden kan man komma?==== | ||
[[Fil:Marinderkurs.jpg|thumb|350px|Jan-Henrik Marinder, är ordförande i [[Västerbergslagens Släktforskare]]. Här hjälper han deltagarna i släktforskningskursen i Ludvika att hitta sina förfäder via Internet. Fotograf: Thomas Isaksson]] | |||
''-Hur långt tillbaka i tiden är det möjligt att komma i sin släktforskning? Jag har sett släktutredningar som går tillbaka till tiden före Kristi födelse. Men de kan väl inte vara korrekta?'' | ''-Hur långt tillbaka i tiden är det möjligt att komma i sin släktforskning? Jag har sett släktutredningar som går tillbaka till tiden före Kristi födelse. Men de kan väl inte vara korrekta?'' | ||
Svar: Nej, så långt tillbaka i tiden finns inga säkra släktledningar, åtminstone inte när det gäller Europa. Med hjälp av kyrkböckerna tar de flesta personer med förfäder i Sverige och Finland sig utan större problem tillbaka till början av 1700-talet eller slutet av 1600-talet. Sedan kan man, särskilt när det gäller [[Bonde|bönder]], med hjälp av [[skattelängd]]er och [[Dombok|rättegångsprotokoll]] fortsätta bakåt i tiden ytterligare något hundratal år. En definitiv bortre gräns för [[allmoge]]n är 1530-talet. Då började [[Jordebok|jordeböcker]] föras och därmed registrerades alla bondgårdar och deras brukare. | Svar: Nej, så långt tillbaka i tiden finns inga säkra släktledningar, åtminstone inte när det gäller Europa. Med hjälp av kyrkböckerna tar de flesta personer med förfäder i Sverige och Finland sig utan större problem tillbaka till början av 1700-talet eller slutet av 1600-talet. Sedan kan man, särskilt när det gäller [[Bonde|bönder]], med hjälp av [[skattelängd]]er och [[Dombok|rättegångsprotokoll]] fortsätta bakåt i tiden ytterligare något hundratal år. En definitiv bortre gräns för [[allmoge]]n är 1530-talet. Då började [[Jordebok|jordeböcker]] föras och därmed registrerades alla bondgårdar och deras brukare. | ||
Men finns förfäderna i samhällets högre skikt, inom [[adel]]n, går det ofta att komma längre. Den svenska högadeln på medeltiden hade släktband med utländska kungahus, och tack vare dessa kan många svenskar i dag leda sin härstamning till den frankiske kejsaren ''Karl den Store'' som dog 814. | Men finns förfäderna i samhällets högre skikt, inom [[adel]]n, går det ofta att komma längre. Den svenska högadeln på medeltiden hade släktband med utländska kungahus, och tack vare dessa kan många svenskar i dag leda sin härstamning till den frankiske kejsaren ''Karl den Store'' som dog 814. Hans förfäder är kända ytterligare några generationer bakåt, till 600-talet. Men sedan är det sannolikt definitivt stopp. Visserligen finns utredningar som går längre tillbaka i tiden, men några övertygande bevis för dessa har veterligen aldrig presenterats. | ||
Med ett kuriöst undantag. Läs artikeln [http://www.genealogi.se/rekord.htm En 9000 år gammal släkting], skriven av ''Anders Winroth'', biträdande professor i medeltidshistoria vid Yale University i USA (men uppvuxen i Ludvika). | Med ett kuriöst undantag. Läs artikeln [http://www.genealogi.se/rekord.htm En 9000 år gammal släkting], skriven av ''Anders Winroth'', biträdande professor i medeltidshistoria vid Yale University i USA (men uppvuxen i Ludvika). | ||