emailconfirmed
5 921
redigeringar
Så börjar du släktforska: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Så börjar du släktforska (visa wikitext)
Versionen från 24 april 2013 kl. 12.29
, 24 april 2013 kl. 12.29ingen redigeringssammanfattning
Jojje (diskussion | bidrag) |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (7 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Släktforskning - illustration 2.jpg|right|250px]] | [[Fil:Börjasläktforska1.png]][[Fil:Släktforskning - illustration 2.jpg|right|250px]] | ||
'''Släktforskning är jakten på en svunnen tid. Men jakten sker inte via historieböckerna, där väldiga krigshärar blandas med en namnlös allmoge i invecklade historiska skeenden. I stället tar vi en annan väg in i historien – vägen via den enskilda människan av kött och blod som grät och svor, dansade och skrattade här på jorden före oss. Vi låter våra egna förfäder utgöra utgångspunkten när vi går på upptäcktsfärd i det förgångna.''' | '''''Släktforskning är jakten på en svunnen tid. Men jakten sker inte via historieböckerna, där väldiga krigshärar blandas med en namnlös allmoge i invecklade historiska skeenden. I stället tar vi en annan väg in i historien – vägen via den enskilda människan av kött och blod som grät och svor, dansade och skrattade här på jorden före oss. Vi låter våra egna förfäder utgöra utgångspunkten när vi går på upptäcktsfärd i det förgångna.''''' | ||
Att börja [[Släktforskning|släktforska]] innebär inte att rusa i väg till första bästa [[arkiv]] för att lusläsa gamla luntor. Arkiven står där de står, och dit är det inte bråttom. I stället gäller det att få fram så mycket uppgifter som möjligt om [[släkt]]en innan du gör ditt första arkivbesök. | Att börja [[Släktforskning|släktforska]] innebär inte att rusa i väg till första bästa [[arkiv]] för att lusläsa gamla luntor. Arkiven står där de står, och dit är det inte bråttom. I stället gäller det att få fram så mycket uppgifter som möjligt om [[släkt]]en innan du gör ditt första arkivbesök. | ||
====Varför släktforska?==== | |||
Förr i tiden, då många levde ute på landet eller i en landsortsstad, då yrken gick i arv i generation efter generation och de flesta hade sin släkt runt sig i sin vardag, hade man inte något större behov av att släktforska. Ville man veta något, gick man till släktens äldre, eller någon granne, och fick höra allt om förfäderna och vilka man hörde ihop med. Kanske det var så att man var besläktad med hela byn, eller rent av hela socknen. Man levde så att säga mitt i sitt ursprung. | |||
Nuförtiden, då de flesta inte ens känner sina egna kusiner, och många gånger lever långt ifrån sitt ursprung, blir behovet mycket större att få veta. Och då räcker det inte med att gå till en granne, eller någon kvarlevande äldre släkting... Man får ta saken i egna händer och själv börja släktforska. | |||
====Börja med dig själv - i dubbel bemärkelse==== | ====Börja med dig själv - i dubbel bemärkelse==== | ||
| Rad 8: | Rad 13: | ||
====Leta efter släkten på vinden==== | ====Leta efter släkten på vinden==== | ||
Gå igenom byrålådorna och vinden och andra gömmor på jakt efter saker som kan berätta om släkten. Kanske kan du hitta morfars inskrivningsbok i det militära och några överblivna ransoneringskort från andra världskriget. Farmors gamla glasögon ligger överst i en liten kartong med brev som farfar skrev till henne när han jobbade borta. I botten på kartongen ligger deras [[Fotografier|bröllopsfoto]]. På baksidan har farmor antecknat dagen då kortet togs: »Söndagen den | Gå igenom byrålådorna och vinden och andra gömmor på jakt efter saker som kan berätta om släkten. Kanske kan du hitta morfars inskrivningsbok i det militära och några överblivna ransoneringskort från andra världskriget. Farmors gamla glasögon ligger överst i en liten kartong med brev som farfar skrev till henne när han jobbade borta. I botten på kartongen ligger deras [[Fotografier|bröllopsfoto]]. På baksidan har farmor antecknat dagen då kortet togs: »Söndagen den 17 maj 1953». Fotografen hade sin ateljé i Norrköping – kom farmor från Östergötland? | ||
====Vad vet faster Birgitta?==== | ====Vad vet faster Birgitta?==== | ||
| Rad 26: | Rad 31: | ||
* '''Gå med i en förening!''' Det finns ett par hundra lokala och regionala släktforskarföreningar i Sverige. De anordnar möten, föreläsningar, tillhandahåller datorer med databaser och internetuppkoppling, visar vilka släktforskningsprogram som är bra och hjälper sina medlemmar med forskningsproblem. Om det finns någon förening på din ort kan du se här - [[Sveriges Släktforskarförbund|medlemsföreningar i Sveriges Släktforskarförbund]]. Det är i föreningen du kan hitta din mentor i släktforskningen, en stadig hand att hålla i när du inte riktigt vet hur du ska fortsätta. | * '''Gå med i en förening!''' Det finns ett par hundra lokala och regionala släktforskarföreningar i Sverige. De anordnar möten, föreläsningar, tillhandahåller datorer med databaser och internetuppkoppling, visar vilka släktforskningsprogram som är bra och hjälper sina medlemmar med forskningsproblem. Om det finns någon förening på din ort kan du se här - [[Sveriges Släktforskarförbund|medlemsföreningar i Sveriges Släktforskarförbund]]. Det är i föreningen du kan hitta din mentor i släktforskningen, en stadig hand att hålla i när du inte riktigt vet hur du ska fortsätta. | ||
<center> | |||
<table border=0 cellpadding=6 cellspacing=0 width=100%> | |||
<tr height=100%> | |||
<td width=100% bgcolor=#eed5b7> | |||
===Varför gå med i en förening?'''=== | |||
[[Fil:Släktforskning i piteå.jpg|right|450px]] | |||
I och med att kyrkböckerna numera är tillgängliga på nätet, kanske många nyblivna släktforskare nöjer sig med att gå en kurs där man lär sig grundläggande släktforskning och sedan fortsätter på egen hand framför datorn hemma i köket. Det brukar gå alldeles utmärkt... Men det dröjer emellertid inte särskilt länge förrän problemen börjar stapla sig. Det kan vara svårt att läsa [[Paleografi|handstilarna från förr]], eller så stöter man på andra problem som gör att man får stopp. Man kanske har otillräckliga kunskaper om det samlade arkivmaterialet, eller hur man tar sig runt vissa lite svårare problem... Och till slut bara måste man ha hjälp för att komma vidare. | |||
Det är då det är så skönt att kunna gå till andra likasinnade och fråga. Tillsammans löser man de svåraste problemen, eller så vet vännerna i föreningen vem man ska fråga. Det är också ganska trevligt att stöta på människor som verkligen kan lyssna till alla historier man vill berätta om, och som inte suckar och tycker att man är tjatig... Det är också i föreningen man hittar alla de som som forskat länge och har mycket erfarenhet. Personer som gärna delar med sig av allt de lärt sig genom åren. Och det är i föreningen man hittar just sin mentor, som man kan ringa närhelst man behöver ett råd, eller hjälp att läsa svårtydd skrift. | |||
Ett medlemskap i en förening betyder också social gemenskap och trevliga fikapauser, ofta får man ta del av olika sorters arrangemang, och man har här en självklar rätt att själv påverka vilka slags arrangemang man ordnar. Föreningens egna lokal kanske har ett innehållsrikt [[bibliotek]] med böcker som inte ens folkbiblioteket har anskaffat, och kanske även ett [[arkiv]] med släktutredningar, och där finns säkert datorer med både [[kyrkböcker]] på nätet och allehanda databasskivor som man kan kika i när man behöver. Föreningarna ger också ut egna tidskrifter som ingår i medlemskapet. | |||
Som föreningsmedlem bidrar man också till att hålla grytan kokande. Det är medlemmarna i alla föreningar som gör det möjligt för [[Sveriges Släktforskarförbund]] att publicera släktforskarportalen [[Rötter]] och de skivor och handböcker som är en så stor hjälp för släktforskarna, och det är det gemensamma förbundet som gör arrangemang som [[Släktforskardagarna]] och [[Släktforskningens Dag]] möjliga varje år. | |||
Slutligen är ett föreningsmedlemskap en bra affär för en flitig släktforskare. Förutom att man är försäkrad vid föreningens aktiviteter, så får alla föreningsmedlemmar rabatt i Släktforskarförbundets [[Rötterbokhandeln|bokhandel]], och många gånger också rabatt på Arkiv Digital och Ancestrys abonnemangsavgifter. | |||
===Vilken förening ska jag gå med i?=== | |||
Det finns otaliga släktforskarföreningar i Sverige, så det kan vara svårt att välja. Det mest logiska valet är dock att välja en förening där man bor. Då kan man delta i föreningens sociala aktiviteter och utnyttja föreningens materiella resurser. En del väljer att också vara med i en förening som verkar i den ort man kommer ifrån. Många kombinerar, då medlemsavgifterna brukar vara låga, och då har man kontakt med sin hembygd på köpet. | |||
</td> | |||
</tr> | |||
</table> | |||
</center> | |||
===="Jag har hört att man kan forska via Internet..."==== | ===="Jag har hört att man kan forska via Internet..."==== | ||
Först och främst ska sägas att ingenting finns fix och färdigt på Internet. Det som erbjuds via nätet är ''tillgång till avfotograferade kyrkböcker'' och andra vitala handlingar för släktforskningen. Släktforskningen måste alltså bedrivas på precis samma sätt som förr: ''I gamla handskrivna dokument!'' | |||
Det finns ett flertal aktörer<ref>[[Ancestry]], [[My Heritage]], [[Geni]], osv.</ref> som erbjuder nybörjare att komma igång med släktforskning genom att börja lägga upp ett [[släktträd]] direkt på deras hemsidor. Sveriges släktforskarförbund säger varken bu eller bä om det, men vi vill ändå rekommendera att man ''tänker efter före'', <u>innan</u> man börjar lägga ut uppgifter och <u>innan</u> man accepterar de användarvillkor som gäller för tjänsterna. Dessa kan nämligen innebära att aktören behåller rätten att använda dina uppgifter även efter det att du slutat använda deras tjänster<ref>Allt som kopierats från dina uppgifter av andra användare förblir i det skick som det var när det kopierades. Du kan bara rätta det du har på ditt eget användarträd.</ref>, och att felaktiga uppgifter som slunkit in därför fortsätter att spridas till andra nybörjare. | Det finns ett flertal aktörer<ref>[[Ancestry]], [[My Heritage]], [[Geni]], osv.</ref> som erbjuder nybörjare att komma igång med släktforskning genom att börja lägga upp ett [[släktträd]] direkt på deras hemsidor. Sveriges släktforskarförbund säger varken bu eller bä om det, men vi vill ändå rekommendera att man ''tänker efter före'', <u>innan</u> man börjar lägga ut uppgifter och <u>innan</u> man accepterar de användarvillkor som gäller för tjänsterna. Dessa kan nämligen innebära att aktören behåller rätten att använda dina uppgifter även efter det att du slutat använda deras tjänster<ref>Allt som kopierats från dina uppgifter av andra användare förblir i det skick som det var när det kopierades. Du kan bara rätta det du har på ditt eget användarträd.</ref>, och att felaktiga uppgifter som slunkit in därför fortsätter att spridas till andra nybörjare. | ||