Rote: Skillnad mellan sidversioner

*Roten ''(äldre militär term)'' bestod av 6-10 man under befäl av en ''rotemästare''. Fyra rotar bildade ett ''korpralskap''.

*1682 införde ''Karl XI'' [[yngre indelningsverket|generalindelningsverket]] och det [[ständiga knektehållet]]. Detta innebar att landet delades in i små administrativa områden som alla skulle ha minst en knekt. De gårdar som ingick i området tvingades att förse och underhålla en soldat för den ''indelta armén'' med ett [[soldattorp]]. Invånarna i gårdarna kom att kallas ''rotebönder'' eller ''rotehållare'' och personen som tog hand om soldattorpet kallades ''[[rotemästare]]''. Om soldaten var inom kavalleriet så motsvarades en rote av ett [[rusthåll]]. Denna militära form användes fram till 1901 då nuvarande försvarsreform infördes.  

*Med uttrycket ''tjänsten på roten'' avsågs i den indelta armén de övningar och den kontroll av vapen och utrustning, soldatens uppförande och disciplin som förekom när inte förbanden var sammandragna till övningsläger, kommenderingar eller krigstjänst.

*I städerna blev termen med tiden närmaste synonymt med ''stadsdel''. I Stockholm delades staden in i rotar enligt [[Rotemansarkivet|rotemanssystemet]] år 1878-1926. I varje rote levde cirka 10000 invånare. En ''roteman'' eller ett ''roteombud'' var en tjänsteman ansvarig för [[folkbokföring]] och att [[mantal]]sföra alla inflyttningar och utflyttingar för alla fastigheter som roten omfattade.

*Denna administrativa indelning kom att överföras även på olika sociala verksamheter och inom kyrkan. En [[socken]] delades in i ett antal rotar som hade ansvar för vissa aktiviteter som utöver ''soldatrote'' även omfattade ''husförhörsrote'', ''fattigrote'', ''postrote'', ''skjutsningsrote'' etc. Detta syftade på att skapa jämnstora grupper som de olika bördorna kunde fördelas rättvist på. En person som underhölls av en fattigrote kallades ''rotehjon''.