emailconfirmed
5 921
redigeringar
Romer: Skillnad mellan sidversioner
→Romer i Sverige
Jojje (diskussion | bidrag) |
Jojje (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 11: | Rad 11: | ||
Romer i Sverige kan delas in i flera grupper: | Romer i Sverige kan delas in i flera grupper: | ||
* [[Resandefolket]], "tattarna" - den äldsta gruppen i norden tillsammans med Kaale<ref>Etzler, sid 125</ref>. De består av en blandning mellan 1500-talets invandrade romer och ''sinter'' som invandrade på 1600-talet, sedermera uppblandade med etniska svenskar. Talar svenska och ''svensk romani''<ref>[http://romanix.se/fakta.htm Fakta om romani - Romanix]</ref>. | * [[Resandefolket]], "tattarna" - den äldsta gruppen i norden tillsammans med Kaale<ref>Etzler, sid 125</ref>. De består av en blandning mellan 1500-talets invandrade romer och ''sinter'' som invandrade på 1600-talet, sedermera uppblandade med etniska svenskar. Talar svenska och ''svensk romani''<ref>[http://romanix.se/fakta.htm Fakta om romani - Romanix]</ref>. | ||
* ''Kaale'' (finska romer) har sitt närmaste ursprung i Finland, som var en del av Sverige när de anlände dit på 1500-talet. | * ''Kaale'' (finska romer) har sitt närmaste ursprung i Finland, som var en del av Sverige när de anlände dit på 1500-talet. De talar i allmänhet finska med varandra. | ||
* ''Khelderashromer'' invandrade till Sverige från Rumänien via Ryssland i slutet på 1800-talet. Kallas ofta "Svenska romer". | * ''Khelderashromer'' invandrade till Sverige från Rumänien via Ryssland i slutet på 1800-talet. Kallas ofta "Svenska romer". | ||
* Utomnordiska romer – ''lovari'' och ''khelderash''. | * Utomnordiska romer – ''lovari'' och ''khelderash''. | ||
| Rad 20: | Rad 20: | ||
De svenska romer (resande eller "tattare") från 1600 till tidigt 1800-tal, har nästan undantagslöst haft rottrådar till Finlands romer (kaale). Under 1700-talet upphölls mycket livliga förbindelser på Bottenhavets båda sidor. De värvade regementena, till del bestående av romska soldater bytte ofta förläggningsorter med varann.<ref>Allan Etzler "Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige" 1944 sidan 117.</ref> Den Svenska förlusten av Finland 1809 till Ryssland betydde ett försvårande för denna typ av förbindelser då de finska och svenska romerna isolerades från varandra. | De svenska romer (resande eller "tattare") från 1600 till tidigt 1800-tal, har nästan undantagslöst haft rottrådar till Finlands romer (kaale). Under 1700-talet upphölls mycket livliga förbindelser på Bottenhavets båda sidor. De värvade regementena, till del bestående av romska soldater bytte ofta förläggningsorter med varann.<ref>Allan Etzler "Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige" 1944 sidan 117.</ref> Den Svenska förlusten av Finland 1809 till Ryssland betydde ett försvårande för denna typ av förbindelser då de finska och svenska romerna isolerades från varandra. | ||
Resandefolkets romani har lämnat spår i det svenska språket. Då många resanden levde i utanförskap, kom slanguttryck och jargonger hos andra grupper i utanförskap att präglas av uttryck på romani. Många av dessa ord ingår numera i det etablerade svenska språket: Några exempel är ''tjej'' (flicka/dotter) av romani tjaj, ''jycke'' (jykklo = hund), ''lattjo'' (lattjo = bra/snäll/god), ''pröjsa'' (prejsa = betala), ''kirra'' (kera = göra), mucka (mukka = vara fri, mukkipa = frihet) och ''vischan'' (vesj = skog). Fler romani-ord i svenskan är dabb (stryk), ball, bast, grej (egentligen: häst), gola (skvallra), haja, hak (ställe), hispig, jiddra (bråka), kurr, lack (arg), pral (bror), pucko, tjack (handelsvaror), tjalla och tji (nej, inte). Och vidare tjabo (son), tutte (bröst), trad (resrutt), sno (snurra), gänga (gifta sig), macka (mak = smörjmedel; jmf hindust. makkhan=smör), nobba, paj, pava, pjuck, osv. | Resandefolkets romani har lämnat spår i det svenska språket. Då många resanden levde i utanförskap, kom slanguttryck och jargonger hos andra grupper i utanförskap att präglas av uttryck på romani. Många av dessa ord ingår numera i det etablerade svenska språket: Några exempel är ''tjej'' (flicka/dotter) av romani tjaj, ''jycke'' (jykklo = hund), ''lattjo'' (lattjo = bra/snäll/god), ''pröjsa'' (prejsa = betala), ''kirra'' (kera = göra), mucka (mukka = vara fri, mukkipa = frihet) och ''vischan'' (vesj = skog). Fler romani-ord i svenskan är dabb (stryk), ding (tok), ball, bast, grej (egentligen: häst), gola (skvallra), haja, hak (ställe), hispig, jiddra (bråka), kurr, lack (arg), pral (bror), pucko, puffra (vapen), tjack (handelsvaror), tjalla och tji (nej, inte). Och vidare tjabo (son), tutte (bröst), trad (resrutt), sno (snurra), gänga (gifta sig), macka (mak = smörjmedel; jmf hindust. makkhan=smör), nobba, paj, pava, pjuck, osv. | ||
Under 1800-talets slut fick Sverige en ny romsk grupp bredvid de resande. Det var kalderash-romer som invandrade från olika delar av Europa, men de flesta härstammade från slaveriet i Östeuropa. Kalderash blev bärare av namnet "zigenare" medan resande av myndigheter fick bära namnet "tattare" under större delen av 1900-talet.<ref>Bo Lindwall "Hundfias härstamning, De resandes ursprung" [[Släktforskarnas årsbok (2005)]] sidan 11.</ref> | Under 1800-talets slut fick Sverige en ny romsk grupp bredvid de resande. Det var kalderash-romer som invandrade från olika delar av Europa, men de flesta härstammade från slaveriet i Östeuropa. Kalderash blev bärare av namnet "zigenare" medan resande av myndigheter fick bära namnet "tattare" under större delen av 1900-talet.<ref>Bo Lindwall "Hundfias härstamning, De resandes ursprung" [[Släktforskarnas årsbok (2005)]] sidan 11.</ref> | ||