emailconfirmed
5 921
redigeringar
Romer: Skillnad mellan sidversioner
ingen redigeringssammanfattning
Jojje (diskussion | bidrag) |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 20: | Rad 20: | ||
De svenska romer (resande eller "tattare") från 1600 till tidigt 1800-tal, har nästan undantagslöst haft rottrådar till Finlands romer (kaale). Under 1700-talet upphölls mycket livliga förbindelser på Bottenhavets båda sidor. De värvade regementena, till del bestående av romska soldater bytte ofta förläggningsorter med varann.<ref>Allan Etzler "Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige" 1944 sidan 117.</ref> Den Svenska förlusten av Finland 1809 till Ryssland betydde ett försvårande för denna typ av förbindelser då de finska och svenska romerna isolerades från varandra. | De svenska romer (resande eller "tattare") från 1600 till tidigt 1800-tal, har nästan undantagslöst haft rottrådar till Finlands romer (kaale). Under 1700-talet upphölls mycket livliga förbindelser på Bottenhavets båda sidor. De värvade regementena, till del bestående av romska soldater bytte ofta förläggningsorter med varann.<ref>Allan Etzler "Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige" 1944 sidan 117.</ref> Den Svenska förlusten av Finland 1809 till Ryssland betydde ett försvårande för denna typ av förbindelser då de finska och svenska romerna isolerades från varandra. | ||
Resandefolkets romani har lämnat spår i det svenska språket. Då många resanden levde i utanförskap, kom slanguttryck och jargonger hos andra grupper i utanförskap att präglas av uttryck på romani. Många av dessa ord ingår numera i det etablerade svenska språket: Några exempel är ''tjej'' (flicka/dotter) av romani tjaj, ''jycke'' (jykklo = hund), ''lattjo'' (lattjo = bra/snäll/god), ''pröjsa'' (prejsa = betala), ''kirra'' (kera = göra), mucka (mukka = vara fri, mukkipa = frihet) och ''vischan'' (vesj = skog). Fler romani-ord i svenskan är dabb (stryk), ding (tok), ball, bast, grej (egentligen: häst), gola ( | Resandefolkets romani har lämnat spår i det svenska språket. Då många resanden levde i utanförskap, kom slanguttryck och jargonger hos andra grupper i utanförskap att präglas av uttryck på romani. Många av dessa ord ingår numera i det etablerade svenska språket: Några exempel är ''tjej'' (flicka/dotter) av romani tjaj, ''jycke'' (jykklo = hund), ''lattjo'' (lattjo = bra/snäll/god), ''pröjsa'' (prejsa = betala), ''kirra'' (kera = göra), mucka (mukka = vara fri, mukkipa = frihet) och ''vischan'' (vesj = skog). Fler romani-ord i svenskan är dabb (stryk), ding (tok), ball, bast, grej (egentligen: häst), gola (skrika), haja, hak (ställe), hispig, jiddra (bråka), kurr, lack (arg), pral (bror), pucko, puffra (vapen), tjack (handelsvaror), tjalla och tji (nej, inte). Och vidare tjabo (son), tutte (bröst), trad (resrutt), sno (snurra), gänga (gifta sig), macka (mak = smörjmedel; jmf hindust. makkhan=smör), nobba, paj, pava, pjuck, osv. | ||
Under 1800-talets slut fick Sverige en ny romsk grupp bredvid de resande. Det var kalderash-romer som invandrade från olika delar av Europa, men de flesta härstammade från slaveriet i Östeuropa. Kalderash blev bärare av namnet "zigenare"<ref>Zigenarväg. Fotoreportage av Anna Riwkin-Brick med text av Ivar Lo-Johansson, 1955.</ref><ref>Ivar Lo Johansson: Zigenare. En sommar på det hemlösa folkets vandringsstigar, 1929.</ref> medan resande av myndigheter fick bära namnet "tattare" under större delen av 1900-talet.<ref>Bo Lindwall "Hundfias härstamning, De resandes ursprung" [[Släktforskarnas årsbok (2005)]] sidan 11.</ref> | Under 1800-talets slut fick Sverige en ny romsk grupp bredvid de resande. Det var kalderash-romer som invandrade från olika delar av Europa, men de flesta härstammade från slaveriet i Östeuropa. Kalderash blev bärare av namnet "zigenare"<ref>Zigenarväg. Fotoreportage av Anna Riwkin-Brick med text av Ivar Lo-Johansson, 1955.</ref><ref>Ivar Lo-Johansson: Zigenare. En sommar på det hemlösa folkets vandringsstigar, 1929.</ref> medan resande av myndigheter fick bära namnet "tattare" under större delen av 1900-talet.<ref>Bo Lindwall "Hundfias härstamning, De resandes ursprung" [[Släktforskarnas årsbok (2005)]] sidan 11.</ref> | ||
Mellan 1914 och 1953 var romsk invandring till Sverige förbjuden, vilket betyder att Sveriges gränser var stängda för romska flyktingar under andra världskriget och de nazistiska förföljelserna. Under första delen av 1900-talet drabbades kalderash-gruppen av utestängande från samhället. De blev tvungna att bo i tält eller i "zigenarläger" fram till 1960-talet. Resandefolket drabbades av tvångssteriliseringar, tvångsomhändertaganden av barn och tvångsassimilation.<ref>Resandefolket, Från tattare till traveller, Bo Hazell, sidorna 81-86.</ref> Det var inte heller ovanligt att zigenare bytte ut sina namn till mer svenskliknande för att dölja sin bakgrund. I slutet av 1950-talet invandrade ''kaale-romerna'' från Finland. De är de som kallas för "finska zigenare", och de bär sina traditionella kläder som de burit sedan den första delen av 1900-talet. | Mellan 1914 och 1953 var romsk invandring till Sverige förbjuden, vilket betyder att Sveriges gränser var stängda för romska flyktingar under andra världskriget och de nazistiska förföljelserna. Under första delen av 1900-talet drabbades kalderash-gruppen av utestängande från samhället. De blev tvungna att bo i tält eller i "zigenarläger" fram till 1960-talet. Resandefolket drabbades av tvångssteriliseringar, tvångsomhändertaganden av barn och tvångsassimilation.<ref>Resandefolket, Från tattare till traveller, Bo Hazell, sidorna 81-86.</ref> Det var inte heller ovanligt att zigenare bytte ut sina namn till mer svenskliknande för att dölja sin bakgrund. I slutet av 1950-talet invandrade ''kaale-romerna'' från Finland. De är de som kallas för "finska zigenare", och de bär sina traditionella kläder som de burit sedan den första delen av 1900-talet. | ||