emailconfirmed
5 921
redigeringar
Riddarhuset: Skillnad mellan sidversioner
Kompletteringar
Jojje (diskussion | bidrag) (kategorisering) |
Jojje (diskussion | bidrag) (Kompletteringar) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Riddarhuset.jpg| | [[Fil:Riddarhuset.jpg|left|thumb|200px|Riddarhuset]] | ||
'''Riddarhuset''' är benämningen på såväl den '''''samlingslokal för adeln''''' i Gamla stan i Stockholm, som den '''''institution som Ridderskapet och adeln utgör'''''. Palatset, tillhör kollektivt de ännu levande adelssläkter som har sina vapensköldar målade på plåtar uppsatta på väggarna i den stora salen (det hänger 2337 vapensköldar i Riddarhuset, men bara 603 av ätterna räknas som levande ätter). Sedan 1869 samlas Sveriges adel i Riddarhuset till adelsmöte vart tredje år. Mest används huset till adliga fester, men även konserter och annat. Riddarhuset har också under seklernas lopp ackumulerat stora fonder som bland annat används till stipendier för dess medlemmar. | '''Riddarhuset''' är benämningen på såväl den '''''samlingslokal för adeln''''' i Gamla stan i Stockholm, som den '''''institution som Ridderskapet och adeln utgör'''''. Palatset, tillhör kollektivt de ännu levande adelssläkter som har sina vapensköldar målade på plåtar uppsatta på väggarna i den stora salen (det hänger 2337 vapensköldar i Riddarhuset, men bara 603 av ätterna räknas som levande ätter). Sedan 1869 samlas Sveriges adel i Riddarhuset till adelsmöte vart tredje år. Mest används huset till adliga fester, men även konserter och annat. Riddarhuset har också under seklernas lopp ackumulerat stora fonder som bland annat används till stipendier för dess medlemmar. | ||
==Adeln== | ==Adeln== | ||
[[Fil:Vlinne.jpg|right|Carl von Linnés vapenbild hänger i Riddarhuset]] | |||
Sveriges ridderskap och [[adel]] utgjorde till och med 1866 ett riksstånd, det vill säga en särskilt specificerad del av landets riksdag. Med införandet av tvåkammarriksdag detta år förlorades denna ställning, men adeln förblev i enlighet med den så kallade riddarhusordningen ett särskilt reglerat rättssubjekt och den svenske kungens rätt att nyadla bestod till och med införandet av 1974 års regeringsform (även om detta inte tillämpades efter Sven Hedins adlande 1902). | Sveriges ridderskap och [[adel]] utgjorde till och med 1866 ett riksstånd, det vill säga en särskilt specificerad del av landets riksdag. Med införandet av tvåkammarriksdag detta år förlorades denna ställning, men adeln förblev i enlighet med den så kallade riddarhusordningen ett särskilt reglerat rättssubjekt och den svenske kungens rätt att nyadla bestod till och med införandet av 1974 års regeringsform (även om detta inte tillämpades efter Sven Hedins adlande 1902). | ||