Rådhusrätt: Skillnad mellan sidversioner

641 byte lades till ,  3 december 2010 kl. 14.08
komplettering
mIngen redigeringssammanfattning
(komplettering)
Rad 1: Rad 1:
Rådhusrätt eller Rådstuvurätt, (äldre stavning: Rådstufvurätt) kallades i Sverige och Finland tidigare underrätten i allmänna mål i städer till skillnad från underrätten på landet, häradsrätterna i varje domsaga.
[[Fil:Klubba-m.jpg|left]]
'''Rådhusrätt''' eller '''Rådstuvurätt''', (äldre stavning: ''Rådstufvurätt'') kallades i Sverige och Finland tidigare '''underrätten i allmänna mål i städer''' till skillnad från underrätten på landet, [[häradsrätt]]erna i varje [[domsaga]].


Fram till 1800-talet var denna institution andra instans i städerna, medan den så kallade kämnärsrätten var första instans. Samtliga svenska rådhusrätter i ersattes vid tingsrättsreformen i Sverige 1971 med tingsrätter. Detta som ett led i harmoniseringen av rättsväsendet i hela landet.  
Fram till 1800-talet var denna institution andra instans i städerna, medan den så kallade [[kämnärsrätt]]en var första instans. Samtliga svenska rådhusrätter i ersattes vid tingsrättsreformen i Sverige 1971 med tingsrätter. Detta som ett led i harmoniseringen av rättsväsendet i hela landet.
 
Rådhusrätten hängde samman med [[magistraten]], som var stadens styrande instans. Rådhusrättens arkiv hittar man därför tillsammans med magistratens arkiv, ibland under den gemensamma beteckningen [[stadsarkiv]]. Det heter till exempel "Lunds stadsarkiv: Rådhusrättens och Magistratens arkiv" och "Skellefteå stad. Rådhusrättens och magistratens arkiv." I rådhusrätternas arkiv finns bland annat [[Dombok|domböcker]] med rättegångsprotokoll och domar och [[bouppteckning]]ar som är förteckningar över tillgångar och skulder, i regel upprättad vid dödsfall.  


[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]]
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]]
emailconfirmed
5 921

redigeringar