Patronymikon: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
287 togs bort ,  22 februari 2012 kl. 12.24
(puts och lite länkning)
 
(5 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Patronymikon''' - ''(även fadersnamn)'' - [[efternamn]] bildat av genitiv av faderns [[förnamn]], med tillägg av ''-son'', eller ''-dotter'', t.ex. '''Andersson''', '''Svensson''' eller '''Olsson''', respektive '''Andersdotter''', '''Svensdotter''' eller '''Olsdotter''', dvs. Anders, Svens eller Olofs son respektive dotter.
'''Patronymikon''' - ''(även fadersnamn)'' - [[efternamn]] bildat av genitiv av faderns [[förnamn]], med tillägg av ''-son'', eller ''-dotter'', t.ex. '''Andersson''', '''Svensson''' eller '''Olsson''', respektive '''Andersdotter''', '''Svensdotter''' eller '''Olsdotter''', dvs. Anders, Svens eller Olofs son respektive dotter.
Patronymikon kännetecknas av att de ändras i varje generation. Eftersom det var vanligt att namnge barnen efter far- och morföräldrar uppstod ofta den "klassiska" följden ''Anders Eriksson'' - ''Erik Andersson'' - ''Anders Eriksson''.
Patronymikon kännetecknas av att de ändras i varje generation. Eftersom det var vanligt att namnge barnen efter far- och morföräldrar uppstod ofta den "klassiska" följden ''Anders Eriksson'' - ''Erik Andersson'' - ''Anders Eriksson''.
==Patronymikon i Sverige==


Från början användes patronymikon av alla, och [[familjenamn]] fanns inte. "Gustav Vasa" var Gustaf Eriksson med sin samtid, och ville man skilja honom från andra med samma namn kunde man tillägga "av Vasa-släkten" eller något liknande - ungefär som när vi idag talar om någon som arbetar på ett företag ("SASare", "Volvoit") eller är med i en politisk organisation. Mot slutet av 1500-talet började [[adel]]n allmänt använda [[släktnamn]], och [[Riddarhuset]], som skapades 1626, krävde att medlemmarna hade ett släktnamn. Under 1600-talet började [[präst]]erna och de främsta av borgarna använda personliga efternamn, som ganska snart blev familjenamn. Från början av 1700-talet blev det allmän sed att folk som flyttade in till städerna i annan kapacitet än som tjänare eller arbetare tog ett familjenamn. Fortfarande kunde patronymikon dock användas som en del av namnet, ''Erik Nilsson Holmström'', ''Anna Johansdotter Lindgren'', men bruket var "vacklande" - samma person kunde förekomma i tre varianter, som ''Erik Nilsson'', ''Erik Holmström'' och ''Erik Nilsson Holmström''.
Från början användes patronymikon av alla, och [[familjenamn]] fanns inte. "Gustav Vasa" var Gustaf Eriksson med sin samtid, och ville man skilja honom från andra med samma namn kunde man tillägga "av Vasa-släkten" eller något liknande - ungefär som när vi idag talar om någon som arbetar på ett företag ("SASare", "Volvoit") eller är med i en politisk organisation. Mot slutet av 1500-talet började [[adel]]n allmänt använda [[släktnamn]], och [[Riddarhuset]], som skapades 1626, krävde att medlemmarna hade ett släktnamn. Under 1600-talet började [[präst]]erna och de främsta av borgarna använda personliga efternamn, som ganska snart blev familjenamn. Från början av 1700-talet blev det allmän sed att folk som flyttade in till städerna i annan kapacitet än som tjänare eller arbetare tog ett familjenamn. Fortfarande kunde patronymikon dock användas som en del av namnet, ''Erik Nilsson Holmström'', ''Anna Johansdotter Lindgren'', men bruket var "vacklande" - samma person kunde förekomma i tre varianter, som ''Erik Nilsson'', ''Erik Holmström'' och ''Erik Nilsson Holmström''.
Rad 8: Rad 10:
I Sverige avtog bruket av patronymikon från 1860-70-talen då inflyttningen till städerna blev så kraftig att [[pastorsexpedition]]erna i de större städerna inte kunde hålla jämna steg utan patronymikon där började omvandlas till efternamn för att kunna hålla reda på alla. På landet fortsatte man som vanligt. Det bör dock påpekas att man i Norrland var betydligt mera öppen för att överge patronymikon för familjenamn även bland allmogen redan från 1820-30-talen.
I Sverige avtog bruket av patronymikon från 1860-70-talen då inflyttningen till städerna blev så kraftig att [[pastorsexpedition]]erna i de större städerna inte kunde hålla jämna steg utan patronymikon där började omvandlas till efternamn för att kunna hålla reda på alla. På landet fortsatte man som vanligt. Det bör dock påpekas att man i Norrland var betydligt mera öppen för att överge patronymikon för familjenamn även bland allmogen redan från 1820-30-talen.


År 1901 kom så ''[[Namnförordningen]]'', som egentligen bara var ett tillägg till förordningen om [[kyrkobokföring]]. I [[Namnförordningen]] stadgades hur man skulle gå till väga för att anta ett familjenamn, något som förut varit oreglerat sånär som på ett visst (men inte heltäckande) skydd för adliga namn. Däremot stadgades ''inte'' att man var ''tvungen'' att anta ett familjenamn. Socialt hade det dock blivit dags att utplåna skillnaderna mellan land och stad, och även på landet började patronymikon omvandlas till den typ av efternamn vi brukar kalla ''son-namn''.
Det finns exempel på att patronymikon omvandlades till släktnamn redan under 1700-talet. Det gällde då som regel borgerliga släkter och typiskt var det ofta ett ovanligare patronymikon. Det finns även något exempel inom adeln där ett patronymikon blivit ättens namn.
 
År 1901 kom så ''[[namnförordningen]]'', som egentligen bara var ett tillägg till förordningen om [[kyrkobokföring]]. I ''namnförordningen'' stadgades hur man skulle gå till väga för att anta ett familjenamn, något som förut varit oreglerat sånär som på ett visst (men inte heltäckande) skydd för adliga namn. Däremot stadgades ''inte'' att man var ''tvungen'' att anta ett familjenamn. Socialt hade det dock blivit dags att utplåna skillnaderna mellan land och stad, och även på landet började patronymikon omvandlas till den typ av efternamn vi brukar kalla ''son-namn''.


År 1917 kom bestämmelser om barns efternamn och 1921 - i samband med nya äktenskapsbalken - stadgades att kvinnor var tvungna att anta sin mans efternamn.
År 1917 kom bestämmelser om barns efternamn och 1921 - i samband med nya äktenskapsbalken - stadgades att kvinnor var tvungna att anta sin mans efternamn.


År 1963 kom Sveriges första ''[[Namnlag]]'', där det stadgades att alla svenskar var tvungna att ha ett familjenamn. när en ny namnlag infördes år 1901, som fastställde att alla familjer skulle anta ett [[efternamn]]. I vissa landsändar, särskilt där bondekulturen var mycket stark, som t.ex. i [[Skåne]], [[Dalarna]] och [[Hälsingland]] fanns då ännu en hel del familjer som aldrig antagit familjenamn utan höll kvar vid det gamla skicket med patronymikon och [[gårdsnamn]]. [[Patent- och registreringsverket]] (PRV) skapade då för första gången sin berömda lista med förslag på familjenamn, och så reste en man från PRV runt i Sverige och förmådde "familjenamnsmotståndarna" att anta familjenamn. En del tog namn från listan, andra tog gårdsnamnet som familjenamn och en del gjorde om sitt patronymikon till familjenamn av typ "son-namn".
År 1963 kom Sveriges första ''[[Namnlag]]'', där det stadgades att alla svenskar var tvungna att ha ett familjenamn. I vissa landsändar, särskilt där bondekulturen var mycket stark, som t.ex. i [[Skåne]], [[Dalarna]] och [[Hälsingland]] fanns då ännu en hel del familjer som aldrig antagit familjenamn utan höll kvar vid det gamla skicket med patronymikon och [[gårdsnamn]]. [[Patent- och registreringsverket]] (PRV) skapade då för första gången sin berömda lista med förslag på familjenamn, och så reste en man från PRV runt i Sverige och förmådde "familjenamnsmotståndarna" att anta familjenamn. En del tog namn från listan, andra tog gårdsnamnet som familjenamn och en del gjorde om sitt patronymikon till familjenamn av typ "son-namn".
I 1963 års Namnlag fanns inget utrymme för varianter som gårdsnamn eller patronymikon, men kvinnor kunde få behålla sitt familjenamn när de gifte sig eller skapa [[dubbelnamn]] av typen "Lindgren-Holmström".
I 1963 års Namnlag fanns inget utrymme för varianter som gårdsnamn eller patronymikon, men kvinnor kunde få behålla sitt familjenamn när de gifte sig eller skapa [[dubbelnamn]] av typen "Lindgren-Holmström".
Undantagsvis brukades '''metronymikon''' - dvs ''moderns'' förnamn följt av ''-son'' eller ''-dotter''. På medeltiden brukades det om modern var betydligt mer högättad än fadern; i modern tid dvs. från 1523, kunde det vid enstaka tillfällen brukas för barn födda utom äktenskap. I båda fallen är metronymikon en form av avståndstagande från fadern. Exempelvis ''Sven Estridsson'' eller ''Anna Brittasdotter''.
Lägg märke till formen, ''metro''nymikon - det är grekiskt och har inget med det latinska "mater" att göra.


==I andra kulturer==
==I andra kulturer==
Rad 44: Rad 44:


I ''Nederländerna'' förekom det länge parallellt med andra typer av släkt- och tillnamn, som exempel hos målaren ''Rembrandt Harmenszoon van Rijn'', varvid patronymikonet ofta förkortades (alltså ''Harmensz'') och så småningom blev familjenamn. I ''frisiska'' var patronymika ända till 1800-talet vanligare än släktnamn inom allmogebefolkningen, i likhet med förhållandet i Sverige.
I ''Nederländerna'' förekom det länge parallellt med andra typer av släkt- och tillnamn, som exempel hos målaren ''Rembrandt Harmenszoon van Rijn'', varvid patronymikonet ofta förkortades (alltså ''Harmensz'') och så småningom blev familjenamn. I ''frisiska'' var patronymika ända till 1800-talet vanligare än släktnamn inom allmogebefolkningen, i likhet med förhållandet i Sverige.
==Se även==
* [[Metronymikon]]
* [[Filionymikon]]


[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]
emailconfirmed
5 921

redigeringar

Navigeringsmeny