Officer: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
1 610 byte lades till ,  2 maj 2013 kl. 08.33
 
(7 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Officer.jpg|right|Karolinsk officer]]
[[Fil:Officer.jpg|right|Karolinsk officer]]
En '''officer''', pluralform ''officerare'', är ett ''högre befäl i militären''. Termen uppkom vid slutet av medeltiden som en allmän term för befäl, när riddarhärarna, bestående av ett adlat [[frälse]], började försvinna och ersättas med legoknektsarméer. Senare skilde man mellan "överofficerare" (senare "officerare") befäl med ansvarsfullare uppgifter, och underofficerare, befäl med mindre ansvarsfulla uppgifter. Vid tiden för statsarméernas genombrott på 1600-talet kom rekryteringen till de olika befälskategorierna, precis som tidigare, att påverkas av socialt ursprung. Officerarna kom att rekryteras från samhällets högre klasser, i första hand [[adel]]n, och personer som blivit officerare men haft sitt ursprung i lägre stånd adlades och tillhörde eliten i samhället, medan underofficerare rekryterades från manskapet, som vanligen kom från samhällets lägre klasser. Under 1600-talet var ståndscirkulation från manskap via underofficer till officer och adelskap inte okänt t.ex. ''överste Silfverlood'' på Västgöta Ryttare som börjat som trosspojke och ''Erik Dahlbergh'' som gått en liknande bana.
En '''officer''', pluralform ''officerare'', är ett ''högre befäl i militären''. Termen uppkom vid slutet av medeltiden som en allmän term för befäl, när riddarhärarna, bestående av ett adlat [[frälse]], började försvinna och ersättas med legoknektsarméer. Senare skilde man mellan "överofficerare" (senare "officerare") befäl med ansvarsfullare uppgifter, och underofficerare, befäl med mindre ansvarsfulla uppgifter. Vid tiden för statsarméernas genombrott på 1600-talet kom rekryteringen till de olika befälskategorierna, precis som tidigare, att påverkas av socialt ursprung. Officerarna kom att rekryteras från samhällets högre klasser, i första hand [[adel]]n, och personer som blivit officerare men haft sitt ursprung i lägre stånd adlades och tillhörde eliten i samhället, medan underofficerare rekryterades från [[manskap]]et, som vanligen kom från samhällets lägre klasser. Under 1600-talet var ståndscirkulation från manskap via underofficer till officer och adelskap inte okänt t.ex. ''överste Silfverlood'' på Västgöta Ryttare som börjat som trosspojke och ''Erik Dahlbergh'' som gått en liknande bana.


==Svenska officersgrader genom tiderna==
==Svenska officersgrader genom tiderna==
Rad 19: Rad 19:


==Svenska underofficersgrader genom tiderna==
==Svenska underofficersgrader genom tiderna==
[[Fil:Svenska arméns uniformer 2.jpg|thumb|400px|Svenska arméns uniformer, Generalitetet och Generalstaben, från vänster: 1. Generallöjtnant och överadjutant, liten parad. 2. Överste, daglig dräkt. 3. Kompaniofficer, parad. 4. Regementsofficer, parad. 5. Kompaniofficer, parad. 6. Kapten, daglig dräkt. 7. Adjutant vid högre staben: kompaniofficer vid Kronprinsens Husarregemente. 8. Adjutant vid högre staben: kompaniofficer vid Norrlands Dragonregemente. 9. Kompaniofficer, parad.]]
* '''Förare''', från 1500-talet i Sverige benämning på underofficer som ingick i fänikans (kompaniets) stab. Föraren skulle biträda fänriken samt svara för trossen och de sjuka vid fänikan, för uppröjning av marschväg och för utseende av lägerplatser. Benämningen bortföll i början av 1800-talet.
* '''Förare''', från 1500-talet i Sverige benämning på underofficer som ingick i fänikans (kompaniets) stab. Föraren skulle biträda fänriken samt svara för trossen och de sjuka vid fänikan, för uppröjning av marschväg och för utseende av lägerplatser. Benämningen bortföll i början av 1800-talet.
* '''Sergeant''', från ca 1615 befälsgrad i Sverige. Sergeant var till 1972 lägsta underofficersgrad och därefter till 1983 lägsta plutonsofficersgrad; nu tjänstegrad enbart för värnplikts- och hemvärnsbefäl. År 2009 ersattes furir med sergeant medan den gamla sergeantsgraden blev 1:e sergeant.
* '''Sergeant''', från ca 1615 befälsgrad i Sverige. Sergeant var till 1972 lägsta underofficersgrad och därefter till 1983 lägsta plutonsofficersgrad; nu tjänstegrad enbart för värnplikts- och hemvärnsbefäl. År 2009 ersattes furir med sergeant medan den gamla sergeantsgraden blev 1:e sergeant.
Rad 33: Rad 34:
* '''Profoss''', militär befattningshavare (av växlande tjänstegrad) som hade att övervaka ordningen vid militärt förband och på örlogsfartyg, att utföra åtal vid krigsrätt och att verkställa de ådömda straffen.
* '''Profoss''', militär befattningshavare (av växlande tjänstegrad) som hade att övervaka ordningen vid militärt förband och på örlogsfartyg, att utföra åtal vid krigsrätt och att verkställa de ådömda straffen.


==Litteratur och andra källor av intresse för släktforskare==
==Källor av intresse för släktforskare==
* '''Arméns meritförteckningar''' ([[SVAR]]), Samlingen Meritförteckningar består av regementsvis ordnade förteckningar över officerare, uppgjorda av regementena och insända till olika myndigheter. Dessutom förekommer även förslag, rullor m.m. Materialet finns även på mikrokort.
:* [http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=24673 '''Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.2 Officerare och underofficerare'''] Det finns många ingångar till [[arkiv]]en när det gäller att finna information om officerare och underofficerare. Av två aktuella kategorier finns det mest information om officerare, vilket också präglar litteraturtipsen. Tidsspannet för guiden omfattar 1500-talet och vidare till och med 1900-talet.
* '''Krigsarkivets porträttsamlingar''' ([[SVAR]]) innehåller drygt 18 000 skannade porträtt/bilder från arméns och flottans porträttsamlingar av i huvudsak svenska officerare med anknytning till armén och flottan. ''Arméns porträttsamling'' innehåller även ett antal porträttfotografier av civila kvinnor och män. ''Flottans porträttsamling'' innehåller även gruppfotografier av exempelvis kadetter samt ett antal utländska porträtt.
:* '''Arméns meritförteckningar''' ([[SVAR]]), Samlingen Meritförteckningar består av regementsvis ordnade förteckningar över officerare, uppgjorda av regementena och insända till olika myndigheter. Dessutom förekommer även förslag, rullor m.m. Materialet finns även på [[mikrokort]].
* '''Karl XII:s officerare''' I de två böckerna [[Karl XII:s officerare]] av Adam Lewenhaupt finns det en sammanställning av cirka 20 000 officerare som tjänstgjorde under Karl XII:s regenttid. Anteckningarna innehåller uppgifter från de lägre graderna och allt uppåt. Vid varje person finns det biografiska data och genealogiska upplysningar.
:* '''Krigsarkivets porträttsamlingar''' ([[SVAR]]) innehåller drygt 18 000 skannade [[porträtt]]/bilder från arméns och flottans porträttsamlingar av i huvudsak svenska officerare med anknytning till armén och flottan. ''Arméns porträttsamling'' innehåller även ett antal porträtt[[fotografier]] av civila kvinnor och män. ''Flottans porträttsamling'' innehåller även gruppfotografier av exempelvis kadetter samt ett antal utländska porträtt.
* '''Dalregementets personhistoria 1-4'''. - 1984-1995. 1: 1542-1699. - 2: 1700-1799. - 3: 1800-1899. - 4: 1900-1949. - 5 1950-2000. Supplement med samlat namnregister utgivet 1998. Särskilt i del 1 och 2 finns ett flertal uppgifter om rotesoldater i olika kompanier och som blivit befäl. Tillägg och ändringar till del 1 och 2 utgivna 1993. Tillägg "Pärlor i del 3 : Liten vägvisare till intressanta personer".
:* '''Karl XII:s officerare''' I de två böckerna [[Karl XII:s officerare]] av Adam Lewenhaupt finns det en sammanställning av cirka 20 000 officerare som tjänstgjorde under Karl XII:s regenttid. Anteckningarna innehåller uppgifter från de lägre graderna och allt uppåt. Vid varje person finns det biografiska data och genealogiska upplysningar.
:* '''Dalregementets personhistoria 1-4'''. - 1984-1995. 1: 1542-1699. - 2: 1700-1799. - 3: 1800-1899. - 4: 1900-1949. - 5 1950-2000. Supplement med samlat namnregister utgivet 1998. Särskilt i del 1 och 2 finns ett flertal uppgifter om [[rote]]soldater i olika kompanier och som blivit befäl. Tillägg och ändringar till del 1 och 2 utgivna 1993. Tillägg "Pärlor i del 3 : Liten vägvisare till intressanta personer".
:* Kungl. Krigsvetenskapsakademien: Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995
:* Kungl Livgrenadjärregementet 1928-1961. Biografiska anteckningar
:* [[Kungl. Västgöta regemente personhistoria]]
:* Sveriges regementschefer 1700-2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter
:* [[Kalmar regementes personhistoria 1623-1927]]
:* Svenska frivilliga
:* [http://www.medlem.spray.se/cbernes/marin/uoff.html Underofficerare och värvat manskap i örlogsflottan] Claes Bernes hemsida


==Källor==
==Källor==
Rad 43: Rad 52:


==Se även==
==Se även==
* [[Underbefäl]]
* [[Krigsarkivet]]
* [[Soldat]]
* [[Soldat]]
* [[Äldre indelningsverket]]
* [[Äldre indelningsverket]]
* [[Ständiga knektehållet]]
* [[Ständiga knektehållet]]
==Externa länkar==
* [http://jacobjohansson.se/uniformer/ Uniformer modell äldre] Hemsida om äldre uniformer och mycket mer (under uppbyggnad).




emailconfirmed
5 921

redigeringar

Navigeringsmeny